Höjning av alkoholskatten

Regeringen har aviserat att man planerar att höja alkoholskatten med 7 procent. En höjning som vi från IOGT-NTO välkomnar och som vi vet gynnar folkhälsan och bidrar till att Sveriges alkoholpolitik är fortsatt effektiv.

En av de centrala idéerna med svensk alkoholpolitik är att begränsa efterfrågan och tillgängligheten på alkohol, ytterst för att minska konsumtionen och därmed skadorna. Priset, tillsammans med tillgänglighet, på alkohol är de viktigaste styrinstrumenten staten har för att påverka alkoholkonsumtionen. Alkoholskatten kan således användas för att reglera priset på alkohol, för att se till att alkoholpriserna följer den allmänna prisutvecklingen. Men så har inte skett de senaste åren.

Alkoholskatten har inte följt den allmänna prisutvecklingen sedan 1990-talet. Den har i stället halkat efter och till och med sjunkit. Ölskatten idag, räknat i kronor, är nästan är 30 procent lägre än år 1995. För vin är sänkningen nästan 18 procent. Spritskatten är däremot sex procent högre idag än 1995. Men tar man hänsyn till inflationen är skatten lägre för alla kategorier. För öl är skatten idag 58 procent av vad den var för knappt 20 år sedan, för vin 67 procent och för sprit 86 procent av 1995 års nivå.

Alkoholskatten har halkat efter i den allmänna pristutvecklingen. Det kan jämföras med skatten på tobak som höjts kontinuerligt. Och prishöjningen har visat sig ha tydlig effekt på tobakskonsumtionen. Ett stort antal studier från olika länder visar att om cigarettskatten höjs så att priset ökar med tio procent, så minskar konsumtionen med tre till fem procent i i-länder och ännu mer i uländer. Det beror på många konsumenter slutar röka och andra minskar sin konsumtion. Vidare har det visat sig att ungdomar tycks vara något mer priskänsliga än vuxna (Källa: Tobaksfakta).

Resandeinförsel och smuggling kanske gör att konsumtionen inte minskar så mycket som den annars skulle ha gjort, men erfarenheten visar att skatten ändå har effekt. Det är därför viktigt att höja skatten som till exempel Finland och Storbritannien har gjort. På de senaste fem åren har 21 av 27 EU-länder höjt alkoholskatten. Sverige tillhör minoriteten av länder som inte har gjort det. Resandeinförseln och smugglingen hindrar inte andra EU-länder att höja skatten.

Statens Folkhälsoinstitut föreslog regeringen att vidta ytterligare åtgärder i det folkhälsopolitiska handlingsprogram som publicerades 2010 efter omfattande uppföljningsinsatser av den förda politiken. Ett av deras förslag var just att höja alkoholskatten.

Vi vet att alkoholen dödar nästan 100 personer i veckan i Sverige
Vi vet att det finns nästan 800 000 svenskar har ett missbruk eller beroende
Vi vet att försäljningen av alkohol har ökat år från år sedan vi slutade att höja alkoholskatten i mitten på 1990-talet
Vi vet att starkölsskatten nästan är hälften av vad den var 1995 i realvärde
Vi vet att försäljningen av starköl från Systembolaget har mer än fördubblats sedan dess
Vi vet att alkoholkonsumtionen och skadorna har minskat i Finland när skatten har höjts
Vi vet att alkoholindustrin, liksom tobaksindustrin, är mästare i att sprida osäkerhet om effekten av skattehöjningar.
Vi vet att pengarna går till annat, som är bättre för samhället, om svenska folket köper mindre öl, vin och sprit.
Vi vet att en skattehöjning behövs och krävs om vi ska kunna fortsätta bedriva en effektfull alkoholpolitik där skadorna minimeras och där folkhälsan fortsatt ligger i fokus.

Anna Carlstedt
Ordförande IOGT-NTO



 



 
  IOGT-NTO Box 128 25 112 97 Stockholm
Växel: 08-672 60 00 Fax: 08-672 60 01 Mail: info@iogt.se Web: www.iogt.se