November 2015

Webbversion | Hemsida | Skicka vidare

November - 2015

Senaste nytt om återvinning

Mikael Gröning blir vice vd för Återvinningsindustrierna

Ny rapport från Romklubben: Fler jobb och lägre utsläpp i en mer cirkulär ekonomi

Bättre underlag för företag att beräkna återvinningens klimatnytta

Ett 20-tal riksdagsmotioner föreslår ökad återvinning

Resultat från SKL:s enkät om kommunernas inställning till kommunalt insamlingsansvar

ÅI:s remissvar på betänkandet "En kommunallag för framtiden"

ÅI:s remissvar på Naturvårdsverkets delrapport om genomförande av systemen för producentansvar

Ny vägledning och faktamaterial om CFC i isoleringsmaterial

Redovisning av regeringsuppdraget om återvinning ur nedlagda deponier

Naturvårdsverkets delrapport om förbättrad avfallsstatistik och spårbarhetssystem

Innovationsprogrammet RE:Source ska nyttiggöra mer av avfallet

Ny studie: Kostnadsbesparingar om mängden hushållsavfall minskar

Ny rapport om cirkulära affärsmodeller i Norden

Ny rapport om tekniker för textilåtervinning i Sverige

Återvinningsgalan den 25 november i Göteborg

Nytt från ÅI:s medlemsföretag

Bild

Mikael Gröning blir vice vd för ÅI

Bild
Mikael Gröning blir vice vd med tillträde den 1 januari 2016.

Mikael Gröning kommer närmast från en tjänst som kansliråd på Näringsdepartementet, där han har ansvarat för mineralpolitiska frågor, material- och produktionsforskning samt regeringens kommande nyindustrialiseringsstrategi.

– Jag ser fram emot att komma tillbaka till återvinningsfrågorna och att arbeta för att stärka återvinningsbranschen. Det är i dag ett växande fokus på betydelsen av återvinning och resurseffektivitet med stor potential för branschen att utvecklas vidare, säger Mikael Gröning.

Läs mer

Ny rapport från Romklubben: Fler jobb och lägre utsläpp i en mer cirkulär ekonomi

Bild
Rapporten, The Circular Economy and Benefits for Society, presenterades vid ett seminarium med fokus på jobb och utsläppsminskningar i Bryssel den 20 oktober.

Uppskattningsvis kan det skapas 100 000 nya jobb i Sverige, 75 000 i Finland, 200 000 i Holland, 400 000 i Spanien och en halv miljon i Frankrike. Detta bygger på att länderna effektiviserar sin materialanvändning, blir 25 procent mer energieffektiva och halverar användningen av fossila bränslen till fördel för förnybar energi. En effektiviserad materialanvändning uppnås främst genom förlängning av produkters livslängd, design för återanvändning av komponenter samt genom att jungfruliga råvaror ersätts med återvunnet material.

Återvinningsindustrierna har varit delfinansiär av den första rapporten från Romklubben som togs fram för Sverige.

Läs rapporten

Läs om den tidigare svenska studien och se videolänk från seminariet som Global Utmaning och Återvinningsindustrierna arrangerade i maj

Nya möjligheter för företag att beräkna återvinningens klimatnytta

Bild

Materialåtervinning ger lägre utsläpp än produktion av ny råvara och lägre utsläpp än förbränning. Nu finns en sammanfattning av rapporten Climate Benefits of Material Recycling - Inventory of Average Greenhouse Gas Emissions for Denmark, Norway and Sweden för den som vill beräkna återvinningens klimatnytta.

I ett forskningsprojekt, som Återvinningsindustrierna har varit med och delfinansierat, har genomsnittliga utsläpp av växthusgaser från materialåtervinning i Norden sammanställts, både jämfört med produktion från ny råvara och med förbränning av avfall. Resultaten kan användas av företag för att räkna fram klimatnyttan med återvinning av olika material. De materialslag som jämförts är de där det finns data för nordiska förhållanden, dvs glas, aluminium, stål, plast, papper och kartong samt organiskt avfall till kompostering respektive till rötning.

Läs mer

Ett 20-tal riksdagsmotioner föreslår ökad återvinning

Flera av höstens riksdagsmotioner handlar om konkreta förslag för att öka återvinningen och återanvändningen. Förslagen behandlar en rad olika områden, bland annat:

  • Utred möjligheten till lägre skatt på återvunna metallresurser
  • Skatt på förbränning av osorterat avfall
  • Producentansvar för textilier
  • En rad förslag för att förbättra EU:s kemikalielagstiftning i hela produktcykeln
  • Översyn av avfallsskattelagen för att främja deponiåtervinning
  • Öka återvinningen av uttjänta fritidsbåtar
  • Miljöklassning av avfallsbehandlingstjänster med syfte att underlätta för marknaden att värdera dess miljöpåverkan
  • Stryka tillståndskravet på varmkompost i avfallsförordningen
  • Skatteavdrag för hushållsnära reparationstjänster
  • Kartlägga, förbättra tillsynen av samt utreda straffregler för olagliga avfallstransporter
  • Ett par motioner om att utveckla återvinningen från hushållen och inte förändra dagens system för insamling av förpackningar och tidningar
  • Plan för avfalls- och återvinningssystem för alla energislag, där även förslag på finansiering ingår

    Sök i motioner från allmänna motionstiden

Resultat från SKL:s enkät om kommunernas inställning till kommunalt insamlingsansvar

Sveriges Kommuner och Landsting skickade i augusti 2015 en enkät till samtliga kommunchefer om deras inställning till kommunalt ansvar för insamling av förpackningsavfall och returpapper.

Sammantaget visar enkäten att 50 procent av kommunerna ännu inte har tagit ställning till ett kommunalt insamlingsansvar. Av de som har tagit ställning är det 40 procent av kommunerna som ställer sig positiva. Tio procent svarar att de har negativ inställning. Svarsfrekvensen är 65 procent vilket gör att resultatet får tolkas med försiktighet.

Det är också tydligt att graden av kostnadstäckning som producenternas ersättning ska ge, har betydelse för inställningen. 62 procent av de svarande menar att inställningen till insamlingsansvaret beror på graden av kostnadstäckning. Av dessa vill 86 procent ha mellan 75-100 procent kostnadstäckning. 31 procent har inte tagit ställning till hur kostnadstäckningen påverkar inställningen. På grund av svarsfrekvensen är det svårt att läsa ut skillnader mellan olika kommuntyper.

Storstäder, större städer och förortskommuner har i högre grad tagit ställning, och är i högre grad positiva, jämfört med glesbygdskommuner.

Läs mer

ÅI:s remissvar på betänkandet "En kommunallag för framtiden"

ÅI är positiv till många av förslagen i betänkandet "En kommunallag för framtiden", men anser att man ännu bättre måste reglera kommunernas olika roller. Kommunerna måste agera på ett konkurrensneutralt sätt gentemot alla aktörer och inte ge sina egna verksamheter och bolag konkurrensfördelar på den konkurrensutsatta verksamhetsavfallsmarknaden.

ÅI:s remissvar i korthet:
  • Det är positivt att ett nytt avsnitt om konkurrensneutralitet införs. Förslaget behöver kompletteras med krav på att kommunerna gör regelbundna konkurrenskonsekvensbedömningar, speciellt vid investeringar och beslut om utveckling av tjänster.
  • En uppdelning i beställar- och utförarroll kan ge upphandlingsfrågorna en mer strategisk roll i kommunen och ökad konkurrensutsättning.
  • Bra att företag med säte i kommunen också blir medlemmar.
  • Laglighetsprövning bör införas även för kommunala bolag.
  • Krav bör införas att kommuner som bedriver affärsverksamhet på konkurrensutsatta marknader ska revideras av tredje part.
  • Om kommunen bedriver verksamhet inom avfallsområdet i två olika bolag, ett på den konkurrensutsatta marknaden och ett för ägarkommunernas räkning, så ska styrelserna ha olika sammansättning.
Läs ÅI:s remissvar

ÅI:s remissvar på delrapporten om genomförande av systemen för producentansvar

ÅI delar utredningens slutsats att en särskild avgift inte bör införas för tillsyn av företag och kommuner som samlar in verksamhetsavfall.

Naturvårdsverkets delredovisning av regeringsuppdraget Genomförande av systemen för producentansvar för förpackningar, returpapper, elutrustning och batterier berör huvudsakligen vilka avgifter som ska tas ut för att godkänna, följa upp och utöva tillsyn över de tillståndspliktiga insamlingssystemen.

ÅI lyfter i sitt remissvar till Miljödepartementet bland annat vikten av att avgifter och andra krav inte får utgöra hinder för etableringen av nya insamlingssystem. ÅI anser att denna fråga bör analyseras djupare i det fortsatta utredningsarbetet.

- Vi anser också att utredningen bättre måste beskriva att den fastighetsnära insamlingen har byggts upp av återvinningsföretagen i samarbete med fastighetsägarna, säger Britt Sahleström, vd Återvinningsindustrierna.

Läs ÅI:s remissvar

Ny vägledning och faktamaterial om CFC i isoleringsmaterial

Bild
Naturvårdsverket har tagit fram vägledning och faktablad som stöd vid identifiering, rivning, transport och destruktion samt om ansvar för hantering av CFC-haltigt material i samband med rivning.

Avfall med CFC är farligt avfall. Det ska identifieras, sorteras ut ur annat avfall, hanteras separat och transporteras av godkänd entreprenör till en anläggning. En ny utvärderingsrapport som finansierats av Naturvårdsverket visar att 90 % av CFC i bygg- och rivningsmaterial inte når anläggningar som hanterar farligt avfall. CFC kan finnas i cellplast som används i markskivor, väggisolering, i flytande golv och i kylrum. Cellplast har också använts för isolering av fjärrvärmerör.

Vägledningen vänder sig till den som:
  • har ansvar för inventering och sanering vid rivning av byggnader
  • arbetar med tillsyn på myndigheter
  • äger byggnader och anläggningar där CFC-haltigt material kan finnas
  • äger transportföretag, sorterings- eller annan avfallsanläggning som hanterar CFCNaturvårdsverket har tagit fram vägledning och faktablad som stöd vid identifiering, rivning, transport och destruktion samt om ansvar för hantering av CFC-haltigt material i samband med rivning.
Läs vägledning och faktablad

Redovisning av regeringsuppdraget om återvinning ur nedlagda deponier

Naturvårdsverket anser att det i nuläget inte finns tillräckliga samhällsekonomiska skäl för att generellt gynna återvinning ur nedlagda deponier. Det finns fortfarande många osäkerheter om hur stor återvinningspotentialen och miljönyttan är.

Naturvårdsverket har lämnat en redovisning av ett uppdrag till regeringen om återvinning ur nedlagda deponier. Omfattningen av kommersiellt intressanta deponier för återvinning bedöms vara mycket begränsad och i dagsläget är det osäkert om det finns tillräckliga miljövinster av återvinning ur just dessa nedlagda deponier. Därför anser Naturvårdsverket att det i nuläget inte finns tillräckliga samhällsekonomiska skäl för att generellt gynna återvinning ur nedlagda deponier.

- Det kan finnas enskilda nedlagda avfallsanläggningar där det potentiellt kan finnas resurser som nu eller i framtiden kan återvinnas med företagsekonomisk vinst och samtidigt generera miljönytta. Det är angeläget att sträva efter en ökad resurseffektivitet, och att den sker på ett miljö- och hälsomässigt säkert sätt. Därför finns det skäl att så långt som möjligt förtydliga och komplettera dagens regelverk för att minska onödiga hinder för återvinning ur nedlagda avfallsanläggningar, säger Linda Gårdstam, chef för Naturvårdsverkets sektion för vägledning om miljöfarlig verksamhet.

Det är inte möjligt att i lagen om skatt på avfall införa bestämmelser om skattebefrielse för restavfall som måste återdeponeras. Däremot föreslår Naturvårdsverket i samverkan med Skatteverket en ändring i lagen om skatt på avfall för att undvika dels dubbelbeskattning av sådant restavfall, dels att avfall som återvinns belastas med skatt.

Läs mer

Naturvårdsverkets delrapport om förbättrad avfallsstatistik och spårbarhetssystem

I Naturvårdsverkets delrapport redovisas en tänkbar inriktning för den framtida avfallsstatistiken samt hur ett spårbarhetssystem för farligt avfall skulle kunna utformas. Uppdraget ska slutredovisas den 1 oktober 2016.

I delrapporten redovisas bland annat följande förslag och slutsatser:

  • Avfallsstatistiken behöver utvecklas för att kunna ligga till grund för beslut och åtgärder inom avfallsområdet.
  • Bättre statistik kräver ökad rapportering från verksamhetsutövarna.
  • Särskilda åtgärder kan behövas för att förbättra statistiken för vissa avfallsflöden.
  • Sekretessbehandling av uppgifter är ett problem. Naturvårdsverket utreder hur en särskild avgränsad verksamhet kan införas, så att statistikuppgifter under sekretess kan hanteras bättre än idag.
  • Ett nationellt spårbarhetssystem behövs för att kunna överblicka hur farligt avfall hanteras från produktion till bortskaffning. Tänkbara alternativa utformningar diskuteras i rapporten.
Läs mer

Innovationsprogrammet RE:Source ska nyttiggöra mer av avfallet

Bild
Sverige ska bli världsledande på att minimera och nyttiggöra avfall och för att nå dit behövs nya tekniska lösningar, affärsmodeller och processer. Detta ska utvecklas inom innovationsprorammet RE:Source som finansieras av Energimyndigheten, Vinnova och Formas.

RE:Source är en nationell bransch-överskridande innovationsarena och mötesplats för aktörer inom industri, avfallshantering och forskning. ÅI och flera av medlemsföretag är medlemmar i RE:Source och fler företag är välkomna. Just nu pågår arbetet med att ta fram organisationsstruktur, samverkansmodeller och planer för RE:Source 2016-2018. Det är starten på en 12-årig satsning. Programmet har inletts under oktober med regionala seminarier i olika delar av landet.

Inom RE:Source kommer ett flertal forsknings- och innovationsprojekt att pågå samtidigt. Utlysningar från vilka man kan söka projektpengar kommer under början av 2016. Stor vikt läggs på hur innovationer kan stärka Sveriges internationella konkurrenskraft och skapa hållbara lösningar på globala samhällsutmaningar. Programmet leds av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut i samarbete med Chalmers Industriteknik, IVL Svenska Miljöinstitutet, Swerea, Chalmers, Luleå Tekniska Universitet och Inno group.

Läs mer

Ny studie: Kostnadsbesparingar om mängden hushållsavfall minskar

Bild
En ny rapport från Nils Holgerssongruppen har analyserat hur kostnaden för avfallsinsamling påverkas om mängden hushållsavfall minskar med 25% i 30 av landets kommuner.

Resultatet visar stor spridning. Minskas mängden hushållsavfall med 25% så minskar kostnaden i de studerade kommunerna med mellan 2 och 25%. I medeltal så minskar kostnaden med 15%. Det förekommer stor variation av fasta komponenter i taxan mellan kommunerna och en avfallsminskningen ger därmed olika effekter. Det är exempelvis 9 gånger större kostnadsbesparing att minska mängden hushållsavfall i Trollhättan jämfört med Skellefteå.

Läs rapporten

Ny rapport om cirkulära affärsmodeller i Norden

Bild
En ny nordisk rapport ger exempel på arton cirkulära affärsmodeller i Norden. Rapporten innehåller också rekommendationer om vad som behövs för att stimulera utvecklingen av cirkulär ekonomi i de nordiska länderna.

Rapporten är ett resultat från projektet: ”Moving towards a circular economy” som genomförts av arbetsgruppen för avfall inom Nordiska Ministerrådet. I rapporten konstateras bland annat att framväxten av en mer cirkulär ekonomi är beroende av bättre design för återanvändning och återvinning, en starkare återvinningsmarknad, ambitiösa återvinningsmål, samt förbättrad kommunikation och transparens.

Läs rapporten

Ny rapport om tekniker för textilåtervinning i Sverige

En ny forskningsrapport visar att det år 2020 kan det vara möjligt att påbörja kommersiell materialåtervinning av textil i demonstrationsskala i Sverige.

Forskningsstudien har tagits fram av SP och Swerea på uppdrag av Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen för att kartlägga befintliga och möjliga framtida tekniker för olika typer av textilåtervinning. Ett exempel på möjlig anläggning till år 2020 i Sverige är den förbehandlingsanläggning för återvunnen bomull som re:newcell planerar att bygga för att omvandla bomullstextilavfall till textilmassa.

För att möjliggöra återvinning av svenskt textilavfall behövs:

  • En utveckling av nya och mer storskaliga insamlingssystem.
  • Automatisk sortering utefter materialens molekylära byggstenar.
  • Nya separationsteknologier och molekylär upprening för blandmaterial på molekylär nivå, främst för separation av syntetiska material och naturmaterial.
  • Ny spårbarhetsteknik för att upptäcka och hantera farliga ämnen i textilier.
Läs rapporten

Återvinningsgalan den 25 november i Göteborg

Bild
Återvinningsindustrierna är medarrangörer till den sjunde Återvinningsgalan som äger rum på Clarion Hotell Post i Göteborg den 25 november.

Under galan utses årets återvinningsanläggning, entreprenör, avfallsbehandlare, förebyggare, miljöinitiativ, opinionsbildare, återvinningskommun och specialpris.

Tid och datum: 25 november kl 18.00
Executive Forum: 14.30-16.00 (kostnadsfritt)
Plats: Hotell Clarion Post i Göteborg

Boka in dig till Executive Forum
Anmäl dig till Återvinningsgalan 2015
Läs mer om årets finalister

Nytt från ÅI:s medlemsföretag

Bild
Ragn-Sells och E.ON har ingått partnerskap
Syftet med partnerskapet är att utveckla och erbjuda kretsloppslösningar för energiproduktion och materialåtervinning.
Läs mer

SUEZ förvärvar Bengt Werpers Åkeri i Rättvik
SUEZ expanderar i Dalarna genom att förvärva Bengt Werpers åkeri som är verksamt inom återvinning av avfall och har 30 anställda samt egna fordon och sorteringsanläggningar.
Läs mer

Stena Recycling rekryterar och investerar
Stena Recycling ska anställa 30 nya medarbetare i Halmstad under året och har investerat 80 miljoner i två nya saxar i Timrå och Hallstahammar.
Läs mer

Saknar du någon nyhet? Skicka tips och synpunkter till ellen.einebrant@recycling.se

VD har ordet

Satsa på återvinning som näringsgren


COP 21 närmar sig och vi hoppas att nödvändiga beslut ska tas för att alla länder ska göra åtaganden och kraftigt minska utsläppen av växthusgaser. För att lyckas fullt ut så måste återvinning och cirkulär ekonomi utgöra centrala åtgärder. Till nästa COP-möte kanske detta blir huvudfokus. I det arbetet kan Sverige gå före.

Återvinning är en tillväxtbransch, en näringsgren med potential att ge både nya jobb och minskad klimatpåverkan. Både återanvändning och återvinning kan bidra till att lösa flera av dagens resurs- och miljöproblem. En viktig åtgärd är att tydligare premiera användning av återvunna råvaror framför de jungfruliga. Vi måste också vända avfallshierarkin till en materialstrategi, dvs fokusera på potential i material. Incitament och styrmedlen måste gå i denna riktning.

Efterfrågan på kvalitetssäkrade återvunna råvaror ökar från tillverkande företag. Företag får i dag konkurrensfördelar av att ha återvunnet material i sina produkter. Så var det inte för några år sedan. Återvinning bidrar till att stärka konkurrenskraften i många branscher. Offentlig sektor kan spela en nyckelroll när det gäller att efterfråga produkter med återvunna råvaror och produkter som är designade för återvinning.

Det finns mycket att göra. Frågan är vad regeringen väntar på?

Britt Sahleström
Vd, Återvinningsindustrierna

 
 
Prenumerationsregler

Återvinningsnytt är upphovsrättsligt skyddat. Citera gärna Återvinningsnytt, men uppge källa.

Copyright © Återvinningsindustrins Service AB
 

 
Ansvarig utgivare

Ellen Einebrant,
Återvinningsindustrierna
 

 
Kontakt

Återvinningsindustrins Service AB
Box 5501
114 85 Stockholm

08-783 83 70
kansli@recycling.se 
 

 
Avregistrera

Vill du avsluta din prenumeration av Återvinningsnytt, .

 
 
 
Återvinningsindustrierna Dela detta nyhetsbrev på

Send to Facebook  Tweet This  Send to LinkedIn  More sharing options

 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -