Bild
Nytt om
Elcertifikat
2015-04-24
 







Tipsa om nyhetsbrevet
Kontakta oss via e-post
   


Svenskt-norskt elcertifikatseminarium

Det här nyhetsbrevet innehåller sammanfattande information av det som presenteras på det svensk-norska elcertifikatseminariet som hålls i dag, den 24 april 2015.

Presentationerna från seminariet finns tillgängliga på Energimyndighetens webbsida.

Bild på personer i möte

 
Sammanfattning av seminariets innehåll

Nedan finns en sammanfattning av innehållet i dagens seminarium. Seminariet är uppdelat i en inledning samt två teman, Ramvillkor och Analys.



Inledning av seminariet

  • Gustav Ebenå, chef för Enheten för förnybar el och Erik Brandsma, generaldirektör för Energimyndigheten, hälsar välkomna.


 

Tema – ramvillkor

  • Status om kontrollstationen för elcertifikatsystemet i Norge
    Mari Hegg Gundersen, NVE


    Propositionen innehåller fyra huvudelement. Regeringen föreslår en utvidgning av den så kallade övergångsordningen så att vattenkraftanläggningar under 10 MW med byggstart efter den 1 januari 2004 får rätt att tilldelas elcertifikat. Regeringen föreslår också att förlänga tidsfristen för när anläggningar senast måste vara driftsatta för att tilldelas elcertifikat med ett år, från 2020 till 2021. Vidare föreslås ändringar i de årliga kvoterna med bakgrund att Norge ska finansiera 13,2 TWh av det gemensamma målet med Sverige. I tillägg föreslås att raffinaderier inte längre behöver köpa eller debiteras någon kostnad för elcertifikat.

  • Status om kontrollstationen för elcertifikatsystemet i Sverige
    Gustav Ebenå, Energimyndigheten


    Regeringen beslutade den 9 april 2015 om en proposition innehållande förslag om att Sverige, inom ramen för elcertifikatsystemet, ska finansiera produktion av 30 terawattimmar ny förnybar el till 2020 jämfört med 2002. För att möjliggöra ambitionshöjningen föreslår regeringen att kvoterna justeras och att avtalet mellan Sverige och Norge om en gemensam marknad för elcertifikat ändras så att det gemensamma målet höjs till 28,4 TWh.

 

Tema – analys

  • Analys av kommande tekniska justeringar av kvoter
    Roger Östberg, Energimyndigeten

    Det kvoter som föreslås i Sverige och Norge har utformats efter samma principer. Kvoterna har bland annat justerats för historiska faktiska avvikelser 2012 och 2013 som fördelades över åren fyra år (2016-2019).

    I propositionen föreslås att myndigheterna ska göra årliga analyser av de faktorer som kvotkurvan har utformats för och på så sätt ge marknadsaktörerna större kunskap om vilka justeringar som kan komma att göras vid nästa kontrollstation. Presentationen vid seminariet blir startskottet för detta arbete. Under presentationen förklaras hur de kvoter som föreslås har utformats och vilka faktorer som ska analyseras för att beräkna underlag för framtida tekniska justeringar av kvoter. Den innehåller även information om utfallet för 2014 och vilka framtida justeringar som kan ske.

  • Planerade projekt i Sverige
    Johanna Nilsson, Energimyndigheten

    I kontrollstationsrapporten redogör Energimyndigheten för betydelsen av information till marknaden om kommande produktionsvolymer för förnybar elproduktion och uppgifternas betydelse för måluppfyllelse och elcertifikatspris. Regeringen delar Energimyndighetens uppfattning att information till aktörerna är viktig för marknadens funktion och har därför i propositionen formulerat att Energimyndigheten bör få i uppdrag att tillhandahålla information om planerad utbyggnad av anläggningar inom elcertifikatsystemet.

    I första hand är det en sammanställning av befintliga uppgifter som behöver göras så att aktörer som är i behov av informationen på ett enkelt sätt kan få del av den.

    Som ett första steg har Energimyndigheten påbörjat ett arbete med att sammanställa offentlig information kring planerade projekt i Sverige inom elcertifikatsystemet. I presentationen redogörs den planerade utformningen av sammanställningen och hur den är tänkt att presenteras framöver.

 

  • Ökad information om kvotpliktig elanvändning i Sverige
    Roger Östberg, Energimyndigheten

    I kontrollstationsrapporten föreslog Energimyndigheten att det skulle införas krav på elleverantörer att kvartalsvis rapportera in mängden fakturerad el. Förslagets syfte var att mer löpande kunna ge information om kvotpliktig elanvändning som idag blir känd en gång om året i samband med annullering 1 april.

    Sedan rapporten överlämnades har Energimyndigheten undersökt möjligheten att beräkna kvotpliktig elanvändning utifrån en modell istället för bygga informationen på kvartalvis inrapportering som innebär ökad administration för elleverantörer. Analysen visade att modellering ger god noggrannhet jämfört med faktiska värden. Regeringen förslår därför att Energimyndigheten ska få i uppdrag att tillhanda information om förväntad kvotpliktig elanvändning varje kvartal beräknat enligt en modell. Presentationen ger bland annat information om hur modellen är uppbyggd, hur modellen har fungerat historiskt och hur Energimyndigheten framöver kommer att presentera information om förväntad kvotpliktig elanvändning.

  • Tillgångsanalys med fokus på vindkraft i Norge
    Leif Husabø, NVE

    Det är god tillgång på projekt i Norge. Orealiserade projekt med en beräknad årsproduktion på närmare 14 TWh har fått tillstånd att byggas. Likväl har bara 1,7 TWh ny produktion blivit byggt i Norge sedan 2012 varav 20 % är vindkraft. Som jämförelse har det byggts 8,6 TWh i Sverige.

    NVE har i en uppdaterad analys av projekttillgång beräknat en potentiell investeringsbar volym på upp emot 20 TWh fram till 2020 givet att planerad förstärkning och upprustning av elnätet genomförs som förväntat. 10 TWh norsk vindkraft har slutgiltiga tillstånd för att byggas. Ändå har investeringsbeslut uteblivit och många projekt väntar på bland annat nätanslutning, politiska förtydliganden, finansering och signaler om högre el- och elcertifikatpriser.

    NVEs genomgång av tillståndsgivna projekt visar att det är ekonomiskt bra vindprojekt i Norge. Förbättrade avskrivningsregler för norsk vindkraft kommer bidra positivt. Samtidigt kan regeringens föreslag om utvidgning av den norska tidsfristen för driftsättning, från 2020 till 2021, bidra till att minska riskerna.

    Under 2015 väntas det investeringsbeslut för betydande mängder vindkraft i Norge. Vad som faktiskt blir byggt är fortsatt osäkert.

 

  • Reservens utveckling
    Anton Eliston, NVE

    Marknaden bestämmer utbyggnadstakten och därmed också reserven på elcertifikat. Avsikten med den här presentationen är att visa hur reserven påverkas av olika exempel på utbyggnadsbanor. Med reserven menas här elcertifikat som är utfärdade men som inte har annullerats. År 2014 uppgick reserven till 13 TWh.

    Efterfrågan på elcertifikat är utformad för att få en jämn utbyggnadstakt fram mot 2020. Reservens utveckling påverkas därmed av när aktörerna tar sina nya anläggningar i drift. För att visa hur reserven styrs av marknaden har Energimyndigheten och NVE tagit fram en analys av reservens utveckling.

    Om mycket av den nya produktionen byggs tidigt kommer reserven att öka. Lite förenklat förklaras detta med att utbudet på elcertifikat överstiger den fastställda efterfrågan på elcertifikat, som gör att marknaden tillförs fler elcertifikat. Reserven kommer däremot att minska om utbyggnaden sker senare än den fastställda efterfrågan på elcertifikat. I ett sådant fall utfärdas det färre elcertifikat än det som årligen efterfrågas fram emot 2020.


 


Energimyndigheten
Box 310, 631 04 Eskilstuna, Besöksadress: Kungsgatan 43
Telefon: 016-544 20 00, Fax: 016-544 20 99

Besök webben: www.energimyndigheten.se