Öppna utskicket i din webbläsare

Hållbarhetsbrevet nr 7 2017

Skicka vidare |

I årets sista Hållbarhetsbrev berättar vi om hur landstinget arbetar för att göra hälso- och sjukvården mer jämställd för patienter och Södersjukhuset tipsar om hur de har gjort för att öka plaståtervinningen. Du kan redan nu boka in nästa Hållbarhetsfrukost i kalendern och börja fundera på ditt bidrag till Miljöpriset 2018. Landstingets hållbarhetschef Charlotta Brask summerar året som gått och hälsar God Jul och Gott Nytt År!

Julhälsning från Charlotta Brask

I förra årets julhälsning så skrev jag om vikten av att hållbarhet integreras i de uppdrag som landsting utför. Det finns flera framgångsrika exempel på när vi lyckas med att väga samman ekonomi, miljö och social hållbarhet.

Ett bra exempel är landstingets fjärde emittering av gröna obligationer där slutresultatet blev bättre lånevillkor för landstinget än vid en vanlig obligation. Förutom minskade klimatutsläpp så lyftes den sociala hållbarheten såsom trygghet och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning fram i projektbeskrivningarna.

Prisat hållbarhetsarbete

Ett exempel på lyckad integrering av jämställdhet är Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland (RCC) som infört jämställdhetskonsekvenser i verkställighetsbeslut och integrerat jämställdhet och jämlikhet i sin årliga verksamhetsplan samt i den regionala cancerplanen. Det och annat bidrog till att de vann landstingets jämställdhetspris i år.

Arbetet med social hållbarhet når också verkan globalt. Landstingets arbete med uppförandekoden för leverantörer stärker mänskliga rättigheter och förbättrar arbetsvillkoren hos IT-leverantörer, vilket organisationen Sustainable Purchasing Leadership Council (SPLC) uppmärksammade. Det är alltid roligt med en utmärkelse. Men det viktigaste är att vårt arbete med att ställa krav på har gett konkreta resultat; de leverantörer som vi följt upp och ställer krav på har visat på förbättringar.

Sverige och Stockholm i täten

I slutet av det här året har jag deltagit i sammankomster där prestandan i hälso- och sjukvården jämförs internationellt. Sveriges och Stockholms hälso- och sjukvård ligger högt när det gäller jämlik vård och kvalitet och betydligt lägre när det gäller tillgänglighet till vården och patientinvolvering.

Vad gäller att minska miljöpåverkan från hälso- och sjukvården så ligger Sverige och Stockholm däremot i täten. Stort intresse och förundran var reaktionen när jag berättade om den databas för effektiv läkemedelshantering som årets miljöprisvinnare tagit fram och vilka miljö-, kvalitets- och ekonomiska vinster som användningen av den genererar.

När slutredovisningen var klar för landstingets miljöprogram 2012-2016 så var det tydligt att landstinget har gjort mer än sin förväntade del för att nå nationella och globala miljömål. Mellan åren 1990 fram till 2016 har klimatpåverkan minskat med 72 % inom transporter, fastigheter, lustgas och livsmedel. Av miljöprogrammets totalt 29 mål har 18 mål uppnåtts helt, tre mål har uppnåtts till stor del, tre till viss del och fem har inte uppnåtts.

Engagerade medarbetare

Jag är väldigt stolt över resultatet och den absolut viktigaste anledningen till att vi nått så långt är alla miljöengagerade medarbetare. Ni har arbetat målmedvetet, ställt krav i upphandlingar, genomfört miljö- och materialronder, sparat energi, kommit med innovativa idéer, och vågat göra saker annorlunda. Framför allt har ni satsat tid och energi. Stort tack för era bidrag!

Jag uppmuntrar alla medarbetare och chefer att gå den nya digitala grundläggande miljöutbildningen, där Johan Kuylenstierna, VD på Stockholm Environment Institute tillika sommarpratare i P1, gästspelar. Utbildningen ger oss som jobbar för landstinget en gemensam kunskapsbas att stå på i miljöarbetet framåt.

Det finns helt klart utmaningar och utrymme för förbättring inom många av våra ansvarsområden. Mycket arbete återstår. Alla dessa saker som jag har nämnt ovan bidrar till att landstinget ökar kvalitén i genomförandet och de har också bäring på flera av FN:s globala hållbarhetsmål, som klimat, jämlikhet, jämställdhet, god hälsa, hållbart byggande och många fler. Det är värt att stanna upp och känna stolthet över när vi summerar det år som gått.

Önskar er en God Jul och ett Gott Nytt år!

Charlotta Brask

Arbete för jämställd vård i landstinget

Ojämställd intensivvård, skillnader i läkemedelsanvändning och den växande gruppen könsstympade kvinnor. Det var några av ämnena för årets seminarium Jämställdhet i vården.

Stockholms läns landsting ska vara ett föredöme ur jämställdhetsperspektiv och alla patienter ska få en likvärdig behandling inom vården. Det slår landstingets jämställdhetspolicy fast.

Jämställdhetsstrateg Anna Kullberg, SLL Hållbarhet, arbetar med att samordna jämställdhetsprojekt och säkerställa ekonomiska medel för att de ska kunna genomföras. Hon arrangerade årets seminarium om jämställdhet i vården den 27 november där projekt och forskning inom området presenterades för politiker och tjänstemän.

- Mycket arbete pågår men mycket mer behöver göras. Ett slående exempel är att män får mer intensivvård trots att kvinnor som grupp är sjukare. Strokevården är ett annat exempel på omotiverade skillnader mellan könen. Det visar en pågående studie där man tittar på hela vårdförloppet.

Ojämställdhet kostar

Ett annat exempel är att mycket av läkemedelsforskningen traditionellt gjorts på män, trots att kvinnor använder mer läkemedel. Detta får ekonomiska konsekvenser då man är tvungen att dra tillbaka läkemedel när kvinnor får oväntade och oönskade effekter.

- Det är i sig kostsamt, dessutom kan svåra biverkningar förlänga vårdtiden, säger Anna Kullberg.

För att få vägledning rörande läkemedel kan hälso- och sjukvårdspersonal använda den nationella databasen Janusmed kön och genus. Syftet är att ge stöd till en förbättrad läkemedelsbehandling genom att underlätta rätt val av läkemedel och rätt dosering, relaterat till patientens kön.

Mottagning för könsstympade

Amel-mottagningen vid Södersjukhuset är ett annat initiativ som presenterades på seminariet. Mottagningen är den första och hittills enda specialiserade mottagning för könsstympade kvinnor i Sverige. 

Utöver ett kompetent bemötande av patienter så arbetar personalen aktivt med att utbilda om könsstympningens omfattning och konsekvenser och bidrar därmed till att höja kunskapsnivån bland olika yrkesgrupper.

I Sverige beräknas det finnas 38 000 kvinnor som har könsstympats, 7000 av dem under 18 år, och ytterligare 19 000 som är i riskzonen. Mörkertalet är dock stort och det är troligt att siffran är nästan dubbelt så hög.

Könsstympning kan medföra långsiktiga fysiska och känslomässiga komplikationer. Svår smärta, stress, infektioner och psykiska problem kan uppstå efter ingreppet, liksom kraftiga blödningar, infertilitet samt komplikationer vid graviditet och förlossning. Kvinnans sexualliv blir också ofta smärtsamt och svårt.

- Könsstympning är ett utbrett problem och vi behöver sprida att den här mottagningen finns så att fler från målgruppen blir remitterade. I takt med annan befolkningsstruktur måste vi lära oss om nya hälsoproblem för att kunna ge en jämställd och jämlik vård, säger Anna Kullberg.

Ny webbkurs om våld i nära relationer

En ny webbkurs vänder sig till vårdpersonal och handlar om vad hälso- och sjukvården kan göra för att upptäcka och stödja dem som utsätts för våld i nära relationer.

- Vi behöver bli ännu bättre på att identifiera, agera, dokumentera och följa upp dessa patienter. Att ställa rätt frågor och veta hur man ska ta hand om svaret kräver kunskap, säger Anna Kullberg.

Nödvändigt med riktade insatser

- Riktade insatser i jämställdhetsfrågor fyller ett behov där det vanliga kvalitetsarbetet och den ordinarie forskningen inte räcker till. För att kartlägga, analysera och åtgärda omotiverade skillnader i vården måste vi öronmärka pengar. Det är de här viktiga projekten exempel på, säger Anna Kullberg.

Kontakt: Anna Kullberg, SLL Hållbarhet, anna.kullberg@sll.se 

Miljöarbete på Södersjukhuset ger resultat

Det började med ett nytt sätt att tydliggöra hur plastavfall ska sorteras. Nu är ökad plaståtervinning inskrivet i miljömålen för akutsjukvården vid Södersjukhuset.

Akutsjukvården vid Södersjukhuset är ett stort verksamhetsområde. Med så många medarbetare är det en utmaning att nå miljömålen. Det menar Jessica Warnebo, sjuksköterska och miljöhandläggare för Verksamhetsområde Akut vid Södersjukhuset.

Det handlar både om att hitta sätt att nå ut med information till arbetsgruppen och att implementera miljöaktiviteter för att nå våra miljömål, säger hon.

Ingår i miljömålen

Jessica har valt att fokusera på plaståtervinningen, framför allt för att det ingår i miljömålen men också för att hon har sett att det slängs väldigt mycket plast i soporna.

- Här finns det verkligen en stor förbättringspotential, säger hon.

En åtgärd som visat sig vara effektiv är att ställningen till soppåsarna försetts med lock.

- Det gör att det blir svårare att slänga fel i farten. Det är annars lätt hänt eftersom de andra återvinningskärlen finns i anslutning till soppåsarna i läkemedelsrummen.

Vägledande pil

På locket till soppåsarna finns numera texten ”PLAST?” och en pil mot plaståtervinningskärlet. Det har gett resultat.

- Nu återvinns betydligt mer i läkemedelsrummen, framför allt gäller det plaståtervinningen. Från 2018 kommer ökad plaståtervinning finnas med i vår verksamhetsplan! Det känns jättekul med ett riktigt miljömål, säger Jessica Warnebo.

Plaståtervinning i landstinget

Inom Stockholms läns landsting har källsortering och återvinning hög prioritet. Det gäller särskilt för plast som består av fossil olja där återvinning minskar klimatpåverkan betydligt.

Enligt landstingets riktlinjer ska verksamheterna arbeta resurseffektivt genom till exempel återvinning och materialåtervinningsgraden i landstingets sjukhusfastigheter ska vara minst 25 procent.

Under perioden för det tidigare miljöprogrammet 2012-2016 mer än fördubblades plaståtervinningen i landstingets sjukhusfastigheter, från 100 ton till 230 ton per år.

Kontakt: Birgitta Westin, miljösamordnare Södersjukhuset, birgitta.westin@sll.se 

Läs mer om Södersjukhusets miljömål

Landstingets miljöprogram 2017-2021

Miljöredovisning 2016

Nominera till landstingets miljöpris 2018

Snart kan du nominera ditt bidrag till nästa års Miljöpris!

 

Det årliga miljöpriset för bästa innovation, teknikutveckling eller nytänkande ska stimulera och uppmärksamma goda exempel från miljöarbetet i verksamheter finansierade av Stockholms läns landsting samt sprida exempel mellan verksamheter och till andra verksamheter.

Du som arbetar inom landstingsfinansierad verksamhet kan nominera en person, en idé eller en verksamhet. Tre utmärkelser kommer att delas ut i samband med Miljöpriset 2018; vinnaren av miljöpriset, årets eldsjäl och årets hederspris.

En sakkunnig jury bedömer bidragen och landstingets miljö- och skärgårdsberedningen utser vinnarna i de två förstnämnda kategorierna. Du kan rösta på vem du tycker ska vinna hederspriset och det bidrag som får flest röster vinner.

Nomineringsperiod: 29 jan - 15mars
Röstningsperiod: 29 jan - 30 april

Miljöpriset delas ut vid landstingsfullmäktige den 8 maj 2018 i de tre kategorierna.

Alla bidrag publiceras på miljopriset.se, där du kan du läsa om bidragen och rösta på dina favoriter.

Information om tävlingen Miljöpriset 2018 kommer att skickas ut till miljöansvariga inom landstingets förvaltningar och bolag samt läggas ut på landstingets intranät och på Vårdgivarguiden.

Kontakt: Christl Kronfeld, SLL Hållbarhet, christl.kronfeld@sll.se 

Hållbarhetsfrukost 8/2

Michael Erman, regionplanerare på Tillväxt- och Regionplaneavdelningen, kommer att berätta om Klimatfärdplan 2050 för Stockholmregionen. Du får också information från SLL Hållbarhet vad som händer på hållbarhetsområdet i landstinget just nu.

Mer information finns att läsa i inbjudan som läggs ut på landstingets intranät och på Vårdgivarguiden.

Datum: 8 februari
Tid: 08:00-09:00

Seminariet vänder sig till dig som arbetar med hållbarhetsfrågor inom Stockholms läns landsting. Seminariet är kostnadsfritt och frukost ingår. Vi tar ut en administrativ avgift om du uteblir utan att avanmäla dig.

Anmälan görs på landstingets intranät.
Privata vårdgivare anmäler sig via Vårdgivarguiden.

Kontakt: Christl Kronfeld, SLL Hållbarhet, christl.kronfeld@sll.se 

Ny digital grundläggande miljöutbildning 

Den nya grundläggande miljöutbildningens syfte är att ge chefer och medarbetare kunskap och medvetenhet om aktuella miljöutmaningar och om hur verksamheterna ska arbeta för att nå miljömålen.

Utbildningen grundas på Miljöprogram 2017-2021 och vänder sig till alla som arbetar i landstinget och för alla som arbetar hos arbetsgivare som har uppdrag åt landstinget. Den tar ungefär 45 minuter att genomföra.

Utbildningen finns på Lärtorget och Vårdgivarguiden samt på Folktandvårdens och AISABs utbildningsplattformar. Den ersätter landstingets tidigare grundläggande miljöutbildning.

Kontakt: Hanna Karlsson, SLL Hållbarhet, hanna.m.karlsson@sll.se 

Hållbarhetsbrevet berättar löpande om ett urval av Stockholms läns landstings arbete med miljö och social hållbarhet. Social hållbarhet omfattar här barns rättigheter, jämställdhet och jämlikhet, uppförandekod för leverantörer samt nationella minoriteter.

Redaktör: Hanna Karlsson, hanna.m.karlsson@sll.se
Ansvarig utgivare: Charlotta Brask, charlotta.brask@sll.se