Ojämställd intensivvård, skillnader i läkemedelsanvändning och den växande gruppen könsstympade kvinnor. Det var några av ämnena för årets seminarium Jämställdhet i vården.
Stockholms läns landsting ska vara ett föredöme ur jämställdhetsperspektiv och alla patienter ska få en likvärdig behandling inom vården. Det slår landstingets jämställdhetspolicy fast.
Jämställdhetsstrateg Anna Kullberg, SLL Hållbarhet, arbetar med att samordna jämställdhetsprojekt och säkerställa ekonomiska medel för att de ska kunna genomföras. Hon arrangerade årets seminarium om jämställdhet i vården den 27 november där projekt och forskning inom området presenterades för politiker och tjänstemän.
- Mycket arbete pågår men mycket mer behöver göras. Ett slående exempel är att män får mer intensivvård trots att kvinnor som grupp är sjukare. Strokevården är ett annat exempel på omotiverade skillnader mellan könen. Det visar en pågående studie där man tittar på hela vårdförloppet.
Ett annat exempel är att mycket av läkemedelsforskningen traditionellt gjorts på män, trots att kvinnor använder mer läkemedel. Detta får ekonomiska konsekvenser då man är tvungen att dra tillbaka läkemedel när kvinnor får oväntade och oönskade effekter.
- Det är i sig kostsamt, dessutom kan svåra biverkningar förlänga vårdtiden, säger Anna Kullberg.
För att få vägledning rörande läkemedel kan hälso- och sjukvårdspersonal använda den nationella databasen Janusmed kön och genus. Syftet är att ge stöd till en förbättrad läkemedelsbehandling genom att underlätta rätt val av läkemedel och rätt dosering, relaterat till patientens kön.
Amel-mottagningen vid Södersjukhuset är ett annat initiativ som presenterades på seminariet. Mottagningen är den första och hittills enda specialiserade mottagning för könsstympade kvinnor i Sverige.
Utöver ett kompetent bemötande av patienter så arbetar personalen aktivt med att utbilda om könsstympningens omfattning och konsekvenser och bidrar därmed till att höja kunskapsnivån bland olika yrkesgrupper.
I Sverige beräknas det finnas 38 000 kvinnor som har könsstympats, 7000 av dem under 18 år, och ytterligare 19 000 som är i riskzonen. Mörkertalet är dock stort och det är troligt att siffran är nästan dubbelt så hög.
Könsstympning kan medföra långsiktiga fysiska och känslomässiga komplikationer. Svår smärta, stress, infektioner och psykiska problem kan uppstå efter ingreppet, liksom kraftiga blödningar, infertilitet samt komplikationer vid graviditet och förlossning. Kvinnans sexualliv blir också ofta smärtsamt och svårt.
- Könsstympning är ett utbrett problem och vi behöver sprida att den här mottagningen finns så att fler från målgruppen blir remitterade. I takt med annan befolkningsstruktur måste vi lära oss om nya hälsoproblem för att kunna ge en jämställd och jämlik vård, säger Anna Kullberg.
En ny webbkurs vänder sig till vårdpersonal och handlar om vad hälso- och sjukvården kan göra för att upptäcka och stödja dem som utsätts för våld i nära relationer.
- Vi behöver bli ännu bättre på att identifiera, agera, dokumentera och följa upp dessa patienter. Att ställa rätt frågor och veta hur man ska ta hand om svaret kräver kunskap, säger Anna Kullberg.
- Riktade insatser i jämställdhetsfrågor fyller ett behov där det vanliga kvalitetsarbetet och den ordinarie forskningen inte räcker till. För att kartlägga, analysera och åtgärda omotiverade skillnader i vården måste vi öronmärka pengar. Det är de här viktiga projekten exempel på, säger Anna Kullberg.
Kontakt: Anna Kullberg, SLL Hållbarhet, anna.kullberg@sll.se
