Öppna utskicket i din webbläsare

Hållbarhetsbrevet Nr 5 2018

Prenumerera | Skicka vidare |

pixabay.com

TEMA: Klimat

Sommaren 2018 var den varmaste som uppmätts i Sverige sedan mätningarna började för 260 år sedan. Hur påverkades Stockholms läns landsting av den extremvarma sommaren? Vad gör landstinget för att inte bidra till klimatförändringarna? Och hur arbetar landstinget för att möta utmaningarna som ett förändrat klimat innebär för hälso- och sjukvården, kollektivtrafiken och länet i stort?

pixabay.com

Under sommaren drabbades hela Sverige av torka, bränder rasade i alla delar av landet och djur nödslaktades på grund av foderbrist. Runt om i världen upprepades liknande mönster. Värmeböljor och bränder drabbade USA, Irland, Grekland, Japan och en rad andra länder med många dödsoffer som följd.

Klimatförändringar gör att extremväder i form av värme, köld, stormar och översvämningar blir vanligare. De senaste decenniernas klimatförändringar orsakas enligt en enad forskarkår av människans utsläpp av växthusgaser.

För Stockholmsregionen innebär klimatförändringarna att extrema väderhändelser, som värmeböljor och skyfall, kommer att inträffa oftare och öka i intensitet.

Ökningen av dessa händelser kommer både att medföra större påfrestningar på viktiga samhällsfunktioner som till exempel el- och vattendistribution, avloppssystem, järnvägsspår, kommunikation samt vård och omsorg liksom på olika sätt påverka hälsan hos människor bosatta i Stockholms län. Att hantera effekterna medför också stora, ofta oplanerade kostnader.


Ökat tryck på landstinget

Den extremvarma sommaren var besvärlig för både patienter och personal. Fler än vanligt sökte vård på grund av värmerelaterade besvär och många patienter med kroniska sjukdomar mådde sämre på grund av värmen. Hög luftfuktighet och värme gör att bakterier lättare växer till. Det ledde till att operationer fick skjutas upp då operationssalar hade för hög luftfuktighet och förvaring av sterilt material försvårades.

Verksamheterna har klimatanläggningar men den extrema värmen gjorde att alla anläggningar inte mäktade med fullt ut. För att hantera situationen placerades extra avfuktare, fläktar och kylaggregat ut. SL tog emot klagomål från resenärer då många upplevde det som olidligt varmt att resa med kollektivtrafiken.

Landstinget arbetade intensivt och medarbetarna gjorde sitt yttersta för att patienter och resenärer skulle drabbas i så liten utsträckning som möjligt.


Utmaningar och möjligheter

För att bromsa klimatförändringarnas skadliga effekter har världens alla länder förutom USA förbundit sig till Paris-avtalet. Avtalet går ut på att den globala temperaturökningen ska hållas under 2 grader. Ökningen har i nuläget nått 1,5 grader och enligt en ny rapport från Världsbanken riskerar uppvärmningen att nå 4-5 grader. En så kraftig uppvärmning har inte skett på jorden de senaste 20 miljoner åren.

Enligt en rapport framtagen av bland andra professor Johan Rockström kan en uppvärmning över 2 grader få följder som är katastrofala för mänskligheten. Rockström med flera presenterar dock en rad möjligheter att halvera världens klimatutsläpp till 2030 för att stoppa uppvärmningen.

 

mostphotos.com

Klimatarbete med ambitiösa mål

Landstinget har ett långt och ihärdigt miljöarbete bakom sig och en prioriterad fråga har varit att minska verksamheternas klimatpåverkan.

Sedan 1990 har landstinget minskat sin klimatpåverkan med 69 procent och sedan 2011 har den minskats med 45 procent. Det kan jämföras med det nationella målet som är en minskning med 20 procent till 2020 och med 40 procent till 2030 jämfört med 1990.

- Här visar landstinget att det är möjligt att göra stora framsteg på kort tid, säger Charlotta Brask, landstingets hållbarhetschef.

Landstinget har ambitiösa miljömål även framöver. Landstingets miljöprogram 2017-2021 slår fast att klimatpåverkan ska minska med ytterligare 50 procent till 2021 jämfört med 2011.

För att nå målet genomför landstinget åtgärder mot utsläpp av växthusgaser, bland annat genom att öka användningen av förnybar energi, effektivisera energianvändningen, minska utsläppen av lustgas och anestesigaser samt begränsa klimatpåverkan från bygg- och anläggningsprojekt. Genom miljökrav i upphandling och resurseffektiv användning av produkter minskar landstinget även klimatpåverkan från konsumtion och produktion.

Ett framgångsrikt exempel på landstingets klimatarbete är att Stockholmsregionen från och med september 2018 är först i världen med en helt fossilfri bussflotta och kollektivtrafik på land.


Klimatneutralt samhälle 2045

Stockholmsregionen har som mål att år 2045 ha netto noll växthusgasutsläpp, i enlighet med den nationella klimatlagen. Eftersom Stockholmsregionen är en av Europas snabbast växande storstadsregioner är det en utmaning. Klimatpåverkan ska minska samtidigt som ökad tillgänglighet och ekonomisk tillväxt ska möjliggöras.

Enligt Jessica Andersson, chef för regionplaneavdelningen på tillväxt- och regionplaneförvaltningen, är möjligheterna goda:

- Stockholmsregionen har bra förutsättningar för att nå målet netto noll klimatutsläpp senast 2045. Länets årliga, direkta utsläpp är idag förhållandevis små, cirka sex miljoner ton, vilket är mindre än tio procent av Sveriges totala utsläpp. Näringslivet är tjänstebaserat utan tung industri, bebyggelsesektorn är på god väg att fasa ut fossila energikällor och elen är nästan fossilfri. Däremot återstår det mycket arbete för att nå låga växthusgasutsläpp inom transportsektorn.

Den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2050, inkluderar målet att Stockholmsregionen ska vara en resurseffektiv och resilient region utan klimatpåverkande utsläpp.

Att styra mot ett transporteffektivt samhälle och öka de eldrivna transporterna är en regional prioritering, liksom att utveckla klimat- och resurseffektiva attraktiva regionala stadskärnor. I december beslutar tillväxt- och regionplanenämnden om en regional klimatfärdplan som blir en viktig input till den klimat- och energistrategi som länsstyrelsen ska ta fram.

pixabay.com

Anpassning till ett förändrat klimat

Förutom att bidra till att minska halter av växthusgaser i atmosfären, ska landstinget planera för att anpassa verksamheterna till ett förändrat klimat. Därför utvecklar landstinget en plan för klimatanpassning inom ramen för miljöprogram 2017-2021.

Utöver den har landstingsstyrelsen beslutat att det ska tas fram ett utvecklat kunskapsunderlag med en handlingsplan på hur landstinget ska möta extrema väder- och temperaturförändringar på landstingets sjukhus.

Exempel på åtgärder för klimatanpassning är allt från ökad kunskap till att anpassa lokaler och teknisk infrastruktur som att planera var fastigheter och känsliga verksamheter lokaliseras.

Inom kollektivtrafikens område har analysarbete och planläggning av åtgärder genomförts i syfte att minska översvämningsrisken vid skyfall och höga flöden.

Sådant arbete har genomförts för Rådmansgatans tunnelbanestation, nya Bussterminal Slussen, projekt Getingmidjan i Gamla stan och Roslagsbanan.

- Den här sommaren har visat på nödvändigheten av att planera och budgetera för ett varmare klimat. Landstinget ligger långt fram när det gäller minskning av klimatutsläpp, nu måste vi ytterligare förstärka vårt förebyggande arbete, avslutar Charlotta Brask.


Läs mer:
Miljöhälsorapport 2017 
RUFS 2050 
Parisavtalet
Stockholm Resilience Center

 Kontakt: Charlotta Brask, SLL Hållbarhet, charlotta.brask@sll.se

Klimatkonst vid Nya Karolinska Solna

Till huvudentrén av Nya Karolinska Solnas konferensanläggning har konstnärsduon Bigert & Bergström utfört en konstnärlig gestaltning med titeln Tip of an Iceberg.

Entréns glaskub har fått ett tillägg i form av en stor hängande lysande skulptur vars topp tränger igenom glaskubens tak ut i det fria. Konstverket har formen av en kristall som liknar ett isberg och som ser ut att flyta i glaskubens imaginära vattenvolym.

Isberget är tillverkat av 60 fasetter vitt, opalt akrylglas som är fäst på ett skelett av vitlackerat rostfritt stål. Inuti hänger en LED-ljusrigg som får konstverket att pulsera med ett rörligt vitt ljus.

Utgångspunkten är konferenscentrets funktion där den huvudsakliga verksamheten består i utbyten av idéer och forskning. Isberget representerar här framförallt en idé som utkristalliserats och vars potential tränger ut ur rummet.

- Uttrycket ”think outside the box” är en sliten metafor som här poleras upp och får ny bäring. Verket pekar även på betydelsen av omedvetna mentala processer och dess vikt för kreativt idéarbete, säger Mats Bigert.


Utrotningshotat naturelement

Isbergets svävande volym anknyter även till frågeställningar kring klimatet där isen idag skulle kunna sägas vara ett utrotningshotat naturelement. Lars Bergström fortsätter:

- I framtiden när all snö och is försvunnit på grund av ett upphettat klimat kan man besöka isberget vid Karolinska som då fungerar som ett memento mori eller minnesverk för en istid som för alltid är förbi. Även tankar kring ”biometeorologi” kan man plocka upp då isbergets volym utgör en av ingångarna till sjukhuset. Det är frågor som rör hur klimatet påverkar vår hälsa och hur en upphettad värld kommer att påverka oss fysiskt och mentalt.

Projektet har genomförts tillsammans med Stockholms läns landsting konstenhet. Tillverkning och installation av verket har gjorts i samarbete med ArtEngineering, Stuttgart, Autocut, Stockholm och Hangmen AB, Stockholm.

Läs mer om Bigerts och Bergströms verk.

Kontakt: Carin Fahlén, Kulturförvaltningen, carin.fahlen@sll.se

pixabay.com

Testa din klimatpåverkan

I år inträffade Sveriges och världens Overshoot Day rekordtidigt.

Redan den 28 mars hade svenskarna förbrukat årets budget av förnybara resurser. För världen i stort hade resurserna förbrukats den 1 augusti. Resten av året lånar vi från andra delar av världen och från kommande generationer.

Siffror från WWF visar att svenskar lever som om vi har tillgång till 4,2 jordklot, vilket är mycket mer än det globala snittet som ligger på 1,7 jordklot. Det placerar Sverige på 10-i-topplistan på de länder som gör av med mest resurser i världen per person.

 

Saker du kan göra som privatperson för att minska din klimatpåverkan:

- Åka mer kollektivt
- Minska på köttätandet
- Shoppa mindre
- Se över hemmets elkonsumtion
- Spara och investera klimatsmart

Är du nyfiken på hur din egen klimatpåverkan ser ut?
Testa med Klimatkalkylatorn.

Maskot bildbyrå

Välkommen på Hållbarhetsfrukost!

Tisdag 16 oktober - Miljöpriset 2018

Årets Eldsjäl

Siv Martini och Helena Ramström på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen berättar om deras arbete med en databas som ökar kunskapen om läkemedels miljöpåverkan. Den sparar tid för förskrivaren och ökar dennes möjlighet att i sin tidspressade vardag även göra bra miljöval.

Hederspriset

Rickard Nilsson på Trafikförvaltningen berättar om det unika systemet för spårövervakning med särskild tonvikt på ljud. Systemet leder till minskat buller, förbättrad resekomfort och boendemiljö, liksom kraftigt minskade underhållskostnader.

Tisdag 20 november - Tema: Klimat

Sommaren 2018 – vad innebar den extremvarma sommaren för landstinget?

Medverkande:
Charlotta Brask, landstingets hållbarhetschef
Anders Gidrup och Per Högdahl, Locum
Johan Böhlin och Erik Dunkars, Trafikförvaltningen

Tid: kl.08:00-09:00 (Frukost serveras från 07:45)
Anmälan: Landstingsanställda anmäler sig via Lärtorget. Privata vårdgivare anmäler sig på Vårdgivarguiden.

Kontakt: Christl Kronfeld, SLL Hållbarhet, christl.kronfeld@sll.se

Grundläggande miljöutbildning

Klimatförändringar, främmande ämnen och biologisk mångfald. Den grundläggande miljöutbildningen ger kunskap och medvetenhet om aktuella miljöutmaningar och hur verksamheterna ska arbeta för att nå landstingets miljömål.

Utbildningen grundas på miljöprogram 2017-2021 och vänder sig till dig som arbetar i landstinget och till dig som arbetar hos arbetsgivare som har uppdrag åt landstinget. 

Utbildningen är digital och tar ungefär 45 minuter att genomföra.
Utbildningen finns på Lärtorget och Vårdgivarguiden samt på Folktandvårdens och AISABs utbildningsplattformar.

Kontakt: Hanna Karlsson, SLL Hållbarhet, hanna.m.karlsson@sll.se

Landstinget på Mänskliga Rättighetsdagarna
15-17 november

Mänskliga Rättighetsdagarna är Nordens största forum för mänskliga rättigheter, där bland andra före detta vice generalsekreteraren för FN, Jan Eliasson, medverkar.

Landstinget har en monter på mässan och arrangerar två seminarier:

  • Kvinnlig könsstympning – den tysta frågan
    Föreläsare: Amelmottagningen, Södersjukhuset
    Torsdag 15 november kl.15:00-16:00

  • Rätten till den förebyggande cancervården
    Föreläsare: Regionalt Cancercentrum (RCC) Stockholm Gotland
    Fredag 16 november kl.09:00-10:00

Anställda inom landstinget har möjlighet att få biljett som ger fri entré till mässområdet och till alla seminarier.

Anmäl intresse för biljett till Hanna Karlsson, SLL Hållbarhet, hanna.m.karlsson@sll.se

Hållbarhetsbrevet berättar löpande om ett urval av Stockholms läns landstings arbete inom miljö och social hållbarhet.

Redaktör: Hanna Karlsson, hanna.m.karlsson@sll.se
Ansvarig utgivare: Charlotta Brask, charlotta.brask@sll.se