Fokus landsbygd

Fokus landsbygd
Nummer 3 maj 2019 Webbversion | Skicka vidare | Webbplats
Foto: Lillemor Jonsén

Den gemensamma jordbrukspolitiken 2021-2027

Hur ska framtidens livsmedelsproduktion och landsbygderna se ut i Sverige och EU? Det är en central fråga i arbetet med att forma den gemensamma jordbrukspolitiken, GJP, inom EU för nästa programperiod. Den nuvarande programperioden för den gemensamma jordbrukspolitiken, GJP, närmar sig sitt slut och nu pågår förberedelser för att få en ny jordbrukspolitik på plats som ska gälla i sju år från 2021.

Jordbruksverkets förslag till Sveriges strategiska plan för GJP är färre åtgärder, med fokus på livsmedelsstrategin och miljömålen, vilka också bidrar till Agenda 2030. Förslaget innehåller betydligt färre och bredare stödåtgärder till investeringar, kompetensutveckling och samarbete, åtgärder som är viktiga både för konkurrenskraft, miljö och klimat. Bredare åtgärder kan minska komplexiteten både för sökande och administrationen och samtidigt öka möjligheten till regionala prioriteringar.

Särskilda investeringsstöd föreslås till gödselbaserad biogas och energigrödor. Investeringsstödet till jordbruk och trädgård föreslås prioritera investeringar som både bidrar till ökad konkurrenskraft och minskad miljö- och klimatpåverkan. Det kan handla om klimatanpassning som dränering, bevattningsanläggningar och vattenreservoarer eller minskad klimatpåverkan som fossilfri energi, energieffektivisering eller för minskad ammoniakavgång.

Investeringsstödet föreslås även inkludera småskalig förädling. Det bör finnas kvar stöd till samarbete, som även inkluderar innovationer, även för projekt inom mat och besöksnäring som bidrar till livsmedelsstrategin.

Jordbrukarstöden bör enligt förslaget i stor utsträckning hållas stabila, men förenklas när det är lämpligt. Ersättningen till betesmarker och slåtterängar bör kunna förenklas och därmed bli än mer resultat- och värdebaserad.

Vidare menar Jordbruksverket att för ökad effekt inom vattenåtgärderna bör fokus ligga på att få rätt åtgärd på rätt plats och att få en förbättrad rådgivning.

Ett förslag från Länsstyrelserna till Sveriges strategiska plan är också under framtagande och även där är fokus livsmedelsstrategin och miljömålen, liksom att möjliggöra lantbruk i hela landet.

Jordbrukspolitikens inriktning mot målstyrning istället för regelstyrning bör prioriteras, och förutsägbarhet när det gäller stödutbetalningarna är viktigt. Ett robust och enkelt system för utbetalning av stöd är därför centralt, menar Länsstyrelserna. Regelverket och hur det utformas är centrala komponenter i detta, det är viktigt att Sverige väljer att hålla det så enkelt som det går.

Länsstyrelserna påpekar också att statlig regional närvaro och ansvar är viktigt för ett effektivt genomförande av politiken.

Karin Bergman
Landsbygdsdirektör

 

I detta nummer kan du läsa om:

  • Torka och foderbrist 2019 - vad gör länsstyrelsen?

  • Klippning av får inför sommaren

  • Granbarkborre och bastborre i skyddade områden

  • Plaststädning i Oskarshamns hamn

  • Världsarvet flyttar in på Naturpunkten

  • Mat och hälsa - vad säger vetenskapen?

Du kan också läsa om våra kurser och utbildningar.

 

Torka och foderbrist 2019 - vad gör länsstyrelsen?

Efter den svåra torkan 2018 har länsstyrelsen en hög beredskap för 2019.

  • Vi leder regelbundna möten med berörda aktörer om torkans effekter, läget för grödorna och fodertillgången.

  • Vi följer tillsammans med LRF läget för lantbruk med enskilt vatten genom regelbunden mätning av brunnar.

  • Vi arbetar tillsammans med LRF med projektet Beredskapsvatten för lantbruket där syftet är att skapa ett buffertmagasin av vatten lokalt på gården för att säkerställa tillgång till vatten under en begränsad tid.

  • Vi arbetar med projektet Lantbrukets vatten som handlar om vattenfördröjande och vattenmagasinerande åtgärder i landskapet.

  • Vi tar hänsyn till effekterna av 2018 års torka när det gäller uppfyllande av villkor för jordbrukarstöd. Om du inte angett problem med uppfyllande av villkor i SAM, gör det innan sista ändringsdatum 17 juni.

 

Klippning av får inför sommaren

Varje år får Länsstyrelsen in anmälningar om oklippta får sommartid, det är också något som vi stöter på vid planerade djurskyddskontroller. Länsstyrelsen vill därför tydliggöra vad som gäller.

Enligt lagstiftningen ska får klippas vid behov och med högst ett års intervall. När på året fåren ska klippas står inte specificerat. Det är dock inte förenligt med lagstiftningen att låta fåren gå med sin allra tjockaste och tätaste päls mitt under sommaren när det är som varmast, eftersom fåren då kommer lida av värmestress. Detta visar sig genom flämtande, minskat foderintag och ökat vattenintag. Det är också oerhört viktigt att fåren kan söka skydd i skuggan under den varmaste delen av dygnet. Det finns heller inga undantag för att undvika klippning för till exempel någon ras som själv fäller ullen helt eller delvis. Något som ofta används som argument för att inte klippa fåren, är att ullen skyddar/isolerar mot värmen. Det stämmer dock inte i det klimat där vi bor, utan enbart vid extremt höga temperaturer. Ullen skyddar mot värme i temperaturer som överstiger kroppstemperatur, det vill säga över 38°C för får, en utomhustemperatur som vi normalt sett inte har i Sverige.

De allra flesta fårägare klipper sina får två gånger per år, på hösten innan installning och på våren innan lamning. Att klippa tackorna innan lamning har många fördelar. Forskning har visat att lammen växer bättre under den sista delen av dräktigheten om tackorna är klippta, det ger en bättre förlossningshygien och gör det lättare för lammen att hitta spenarna utan risk att få smutsig ull i munnen.

En del fårägare menar att de inte vill klippa tackorna på vårvintern innan lamningen eftersom det är för kallt ute. Det stämmer att ullen är ett mycket gott skydd emot kyla, och att klippning kan orsaka stora värmeförluster som kan vara negativa för djuren. Vid klippning i kyla (minusgrader upp till några plusgrader) måste man ge fåren möjlighet att hålla värmen, till exempel genom värmetillskott, mer grovfoder, varmare vatten (idealtemperaturen ca 17°) och en ren och torr halmbädd att gräva ner sig i. Ett alternativ är att hygienklippa runt blygden och runt juvret, men behålla resten av ullen till dess klimatet är lämpligare för hel klippning. Det kräver dock en extra klippning, med fördel innan fåren släpps på bete sommartid.

Foto: Anna Lindberg
 

Angrepp av granbarkborre och dubbelögad bastborre i länets skyddade områden

Förra årets torka har gjort att angreppen av granbarkborre i länets skogar är stora. Av länets ca 200 reservat finns större skador från granbarkborre från 2018 endast i en handfull reservat. Det är inte bara granbarkborren som dödat granar i torkans spår. När Länsstyrelsen inventerade dessa områden hittade man också gott om dubbelögad bastborre, en konkurrent till granbarkborren och ingen fara för skog som mår bra och som inte är torkstressad. De granar som angreps förra året har praktiskt taget inga granbarkborrar kvar men däremot en hel del av granbarkborrens naturliga fiender och konkurrenter. Därför är det viktigt att inte avverka döda eller angripna träd där barken redan lossnat.

Nu är vårsvärmningen på gång och Länsstyrelsen följer nu utvecklingen och ser över vilka åtgärder som är möjliga och lämpliga. Läs mer om detta på Länsstyrelsens webb. Kontaktperson: Daniel Cluer

 

Städning av plast i Oskarshamns hamn

Torsdagen den 23 maj genomförde Länsstyrelsen Kalmar län, Kustbevakningen, Oskarshamns kommun och projektet Hamnsaneringen en pilotinsats i och utanför hamnen i Oskarshamn för att samla in plast under en dag.

Syftet var att få en uppfattning om hur mycket plast det finns i området och vad som kommer inifrån och ut via vattendrag samt utifrån och in via havet. Det finns områden, stränder och öar som identifieras med plastskräp, men även stråk i hamnen där det samlas plast som ska samlas upp. Båtar och personal från alla medverkande sökte av öarna utanför hamnen och en skräpfångare hade monterats mellan land och bryggan vid Kustbevakningen område för att samla skräp som följer strömmarna ut ur hamnen.

Under dagen städades bland annat ön Lille Klubb utanför hamnen i Oskarshamn. Från en ca 30 meter bred vik på ön samlades det in 12 stora sopsäckar med plast. Under dagen fanns bland andra SR P4, SVT Småland och lokaltidningarna på plats. Här kan du läsa Östra Smålands och Barometerns artiklar om projektet

Länsstyrelsen är samordnare av plastinsamlingen och pilotinsatsen är tänkt att ligga till grund för en större projektansökan nästa år. Då är syftet att flera hamnar i eller utanför länet ska vara med.

Foto: Charlotta Larsson
 

Världsarvet flyttar in på Naturpunkten

Vid turistbyrån i Färjestaden ligger Länsstyrelsens utställning, Naturpunkten, som handlar om Ölands natur. Här berättas om stranden, sjömarken, alvaret, lövskogen, våtmarken och lövängen som utgör det unika öländska landskapet tillsammans med den odlade marken. Här finns också en stor modell av Öland. Under våren kommer utställningen att utökas med ett utställningsavsnitt om världsarvet Södra Ölands odlingslandskap. Texterna i montern berättar om vad ett världsarv är och varför södra Öland är inskrivet på Unescos världsarvslista. Vid montern kommer det att finnas möjlighet att lära sig lite mer om hur bondens år ser ut och så kan besökarna passa på att spela memory med bilder från världsarvet. Det nya utställningsavsnittet gör att utställningen beskriver det öländska landskapet som helhet, vilket är det unika med världsarvet Södra Ölands odlingslandskap.

Projektet sker i samverkan mellan Länsstyrelsen Kalmar län och Mörbylånga kommun.

 

Mat och hälsa - vad säger vetenskapen?

Vilka är de främsta källorna till omega 3? Vilka hälsofördelar har ämnet i löken som får ögonen att tåras? Varför bör vi blötlägga bönor och ärter? Hur viktigt är det med råg i ryggen (eller tarmen) och vad är prebiotika? Kan vi välja rödbetsjuice istället för sportdryck och kan småländska lingon skydda mot fetma? Dessa och många andra frågor får du svar på i rapporten Mat och hälsa i Kalmar län

Mat och hälsa i Kalmar län är en rapport som tagits fram inom ramen för Kalmar läns livsmedelsstrategi. Rapportens syfte är att ge vetenskaplig fakta om de livsmedel som produceras i Kalmar län och konsumeras i hela landet, deras hälsofördelar men också -nackdelar. Vi hoppas många ska finna rapporten intressant och ha nytta av den.

Rapporten är författad av Anna Blücher (lektor inom mikrobiologi och livsmedelsvetenskap vid Linnéuniversitetet) och Anna K Sjögren (frilansjournalist inom livsmedel och hälsa). Livsmedelsstrategi för Kalmar län, Växande värde, är ett strategiskt samarbete mellan Länsstyrelsen Kalmar län, LRF Sydost och Region Kalmar län.

Kalender

4 juni  Gamlebygymnasiet
 

Inspirationsföreläsning - åkerböna som livsmedel

Det finns en ökad efterfrågan hos konsumenter på proteiner ifrån växtriket. Åkerböna är ett exempel på en baljväxt som under lång tid har odlats i Sverige. Traditionellt odlas det som foder åt djur, men på senare tid har man börjat undersöka möjligheten att förädla den till ett livsmedel. Här hittar du mer information om föreläsningen.

10 juni  Länsstyrelsen Kalmar län, Regeringsgatan 1, Kalmar
Foto: Nina Nilsson
 

Effektiv bevattning och vattenhushållning

Välkommen till en eftermiddag med fokus på vattenhushållning, tillskottsbevattning och bevattning för framtidens klimat! Här hittar du program och information om dagen.

13 juni  Odenskans, Odensvi
 

Historiska kartor i Odensvi

Vad kan kartor berätta om landskapets och gårdarnas historia? På kursen tittar vi på historiska kartor över Frö och Karrum. Anders Eriksson från länsstyrelsen berättar hur landskapet såg ut och hur jordbruket bedrevs vid tiden för de olika kartorna. Här hittar du mer infomation om kursen.

13 juni  Hushållningssällskapet Torslunda
 

Inspirationsföreläsning - åkerböna som livsmedel

Det finns en ökad efterfrågan hos konsumenter på proteiner ifrån växtriket. Åkerböna är ett exempel på en baljväxt som under lång tid har odlats i Sverige. Traditionellt odlas det som foder åt djur, men på senare tid har man börjat undersöka möjligheten att förädla den till ett livsmedel. Här hittar du mer information om föreläsningen.

Du får det här utskicket eftersom du antingen sökt EU-stöd, deltagit på någon av våra aktiviteter eller för att du har anmält intresse för att få aktuell information från Utveckling & Landsbygd på Länsstyrelsen Kalmar län.

Information från Länsstyrelsen
Besöksadress: Regeringsgatan 1, Kalmar
Postadress: 391 86 Kalmar
Telefon växel: 010-223 80 00
E-post: kalmar@lansstyrelsen.se 
Copyright: Länsstyrelsen Kalmar län och respektive fotograf

Webbplats
Skicka vidare