Havs- och kustplanering

Havs- och kustplanering
Nummer 2 Maj 2019 Webbversion | Skicka vidare | Prenumerera

De tre samordnande länsstyrelserna vill med detta brev informera om länsstyrelsernas arbete med den statliga havsplaneringen, den kommunala planeringen av kust och hav och andra intressanta initiativ med bäring på havs- och kustplanering.

Vindkraftverk

Foto: Ingvar Lagenfelt

Stort tack för ert engagemang

De två första veckorna i april träffade länsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheten kommuner och regioner med flera, både på plats och på länk. Tack för att ni deltog och tack för alla frågor! 

Frågor och svar utskickade

Svaren på frågorna från mötena har HaV skickat till länsstyrelserna, som har skickat dem vidare till er som deltog i mötet. Hör av dig till din länsstyrelse om du inte fått svaren.

Sista svarsdag 14 juni

Kom ihåg att skicka era synpunkter skriftligt senast 14 juni i granskningen av förslag till havsplaner.

Presentationer och deltagare från möten

Här hittar du presentationer och deltagare från de möten HaV har ordnat hittills i granskningen.

Den 17 maj träffade HaV det pelagiska yrkesfisket och den 29 maj träffar HaV organisationer för det demersala yrkesfisket. Presentationer kommer.

KOMPIS-bidraget –

En kickstart för havsplanering

Tack vare det statliga KOMPIS-bidraget har flera kustkommuner i Sverige kommit i gång med sin havsplanering. Det visar den slutrapport som nu skickats in till Havs- och vattenmyndigheten.

Under åren 2016–2018 kunde kustkommuner få bidrag för att förbereda och genomföra översiktsplanering i havet. Bidraget kallades KOMPIS (Kommunal planering i statlig samverkan). De flesta KOMPIS-projekten har nu avslutats.

I mitten av maj 2019 sammanställde de samordnande länsstyrelserna i Västernorrland, Kalmar och Västra Götaland en slutrapport. Rapporten baseras på sammanställningar från kustlänen, kommunala rapporter och planeringsunderlag. Syftet är att värdera effekterna av KOMPIS-bidraget, men även blicka framåt och se vad som återstår att göra innan alla kommuner har en havsplanering.

KOMPIS-bidraget har fungerat

De två viktigaste resultaten av KOMPIS-bidraget som rapportförfattarna lyfter fram är att det fungerat dels som start och fortsättning av mellankommunal planering av havet, dels som kunskapsplattform för bedömning av de tre statliga havsplanerna.

”Vi gör den grova uppskattningen att omkring en fjärdedel av arbetet är gjort, om målet är att samtliga kustkommuner ska ha antagna översiktsplaner som inkluderar havet. En sådan målbild är rimlig, om man betänker att det egentligen varit ett krav sedan PBL (plan- och bygglagen) infördes 1987”, skriver rapportförfattarna.

Rapportförfattarna har delat in projekten i tolv teman, till exempel ”naturvärden”, ”landskapsbild” och ”friluftsliv”. Därefter har de redovisat och jämfört varje temas betydelse för de tre havsplaneområdena Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet. En sammanfattning avslutar varje tema. Till exempel när det gäller temat klimatförändringar visar sammanfattningen att klimatfrågan numera tas med i beräkningarna vid fysisk planering, även om de geografiska förutsättningarna förstås skiljer sig mellan kommunerna.

Stor variation mellan kommunerna

En sammanfattning av respektive havsplaneområde visar på en del skillnader. I Bottniska viken konstaterar författarna att de kommuner som ansökt om KOMPIS-bidrag i allmänhet redan tidigare arbetat med havsfrågor och även varit delaktiga i samrådsprocessen om den nationella havsplaneringen. Övriga kommuner kan därför behöva mer stöd i sin planering av havs- och kustområden.

Många KOMPIS-projekt i Bottniska viken har fokuserat på bebyggelseutveckling och turism. För att kunna planera bättre för detta efterlyser kommunerna bland annat naturinventeringar och djupdata.

I Östersjöns planeringsområde har intresset för KOMPIS-bidrag varit väldigt olika. I Stockholms och Södermanlands län har kommunerna inte fokuserat på att arbeta med planeringsfrågor i marin miljö, medan kommunerna i Blekinge haft ett mångårigt samarbete kring dessa frågor.

26 miljoner till 23 projekt

Rapportförfattarna skriver också att kommunal planering i Östersjön försvåras av att riksintressena för försvaret går före och inte tillåter fasta anläggningar som vindkraftparker ute till havs.

För Västerhavets del säger rapporten att långvariga samarbeten ligger bakom ett gediget planeringsresultat. KOMPIS har varit en bra möjlighet för kommuner att engagera sig i den statliga havsplaneringen och att komma närmare faktiska planer enligt PBL.

Slutrapporten har nu lämnats över till Havs- och vattenmyndigheten som finansierat satsningen. Totalt delades 26 miljoner kronor till 23 projekt som berörde 49 kommuner. Rapporten kan också fungera som underlag för ett eventuellt nytt bidrag i framtiden. Rapportförfattarna har delat in behovet av stöd i tre kategorier; mellankommunala förstudier, mellankommunal översiktsplanering eller mellankommunal översiktsplanering av ett flertal kommuner.

Här hittar du hela rapporten.

Dykare

ÖSTERSJÖN

Ännu ett vrak fornlämningsförklaras

Den 20 maj fattade Länsstyrelsen Blekinge beslut om att fornlämningsförklara vraket efter lastångaren Baltic. Vraket ligger söder om Bollöarna, mellan Hasslö och Aspö, utanför Karlskrona.

Lastångaren Baltic byggdes i Karlshamn år 1872 och var bland annat verksam i Karlskrona, där hon också förliste den 14 december 1908. Baltic användes bland annat för att transportera sten från Tjurkö stenbrott. Vraket representerar därmed en viktig del av Blekinges industriella kulturarv i form av stenbrytning och som en del av att föra ut de huggna stenarna över Östersjön till Tyskland.

Vraket är också en representant för en tidpunkt när de skeppstekniska framstegen revolutionerade fartygsbyggandet på ett dramatiskt sätt. Baltic är byggd i en övergångstid då man successivt övergick från traditionellt skeppsbyggeri i trä till bygge i järn, vilket avspeglar sig i fartygets konstruktion.

- Det är glädjande att återigen kunna fornlämningsförklara en fartygslämning. Det är extra roligt eftersom den lokala kopplingen är stark och vi får möjlighet att berätta om en verksamhet som haft stor betydelse i Blekinge, säger landshövding Sten Nordin.

Beslutet är fattat enligt 2. kap 1§ kulturmiljölagen (1988:950), samt 1a § samma lag och gäller omedelbart. Enligt 2 kap. 6 § KML är det förbjudet att utan tillstånd enligt detta kapitel till exempel rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller på annat sätt ändra eller skada en fornlämning.

Foto: Statens maritima och transporthistoriska museer

Blåmusslor i Vikasgrunden
 

ÖSTERSJÖN:

Naturreservat på Östersjöns botten

År 1890 förliste ett fartyg i ett förrädiskt grunt undervattensrev utanför Harstena. Nästan 130 år senare har området blivit Östergötlands första naturreservat under vatten. Vikasgrunden är ett vidsträckt undervattenslandskap drygt åtta kilometer öster om Harstena, långt ute i Östersjön.

Att området nu blivit Östergötlands första marina utsjöreservat är ett viktigt steg i arbetet med att bevara Östersjöns biologiska mångfald. Med sina täta blåmusselbankar och rödalgsängar är det ett viktigt område för Östersjöns marina liv. Vikasgrunden är en tillflyktsort för fisk och musselätande fågel.

Ingen sten sticker upp över ytan utan den grundaste delen ligger på två meters djup. Men under ytan är topografin dramatisk med branta stup, blockrika sluttningar och ytnära klippor. En långsmal sprickdal med djup på 80 meter skär genom reseservatets västra del.

Blåmusslorna och rödalgerna är nödvändiga för havets biologiska mångfald. Rödalgerna skapar strukturer som är så viktiga för smådjur. Smådjuren är i sin tur föda åt fisk. Blåmusslorna är föda åt fåglar som ejder, alfågel, svärta och vigg. Blåmusslor är även viktiga genom sin filtrerande förmåga som bidrar till att förbättra vattenkvalitén.

Bottnarna ner till 30 meters djup domineras av hällar även om inslaget av block bitvis är stort. Här och var finns små fickor med sand och grus. På hårdbotten utbreder sig täta bestånd av rödalger ner till cirka 20 meters djup. Utbredda blåmusselrev förekommer ända ner till 30 meters djup.

Foto: Eva Siljeholm

VÄSTERHAVET

Överenskommelser för framtida kustzonsplanering

Kommunerna i Göteborgsregionen har tillsammans med Orust och Uddevalla kommun tagit fram ett förslag till Fördjupad strukturbild för kustzonen. Förslaget är en gemensam strategi för hur kust- och havsområdet från Kungsbacka i söder till Uddevalla i norr ska utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt.

Den fördjupade strukturbilden omfattar sex överenskommelser med tillhörande kartbild och är en fördjupning av Strukturbild för Göteborgsregionen från 2008. Den 7 mars skickades förslaget på remiss till berörda aktörer som kan komma in med synpunkter fram till den 7 juni.

Anger viljeinriktningen
Den fördjupade strukturbilden sätter ramarna för och ska vara ett stöd i kommunernas planering. Den visar de viljeriktningar som ska vara grunden i varje kommuns fysiska planering och i den mellankommunala kustzonsplaneringen. Ett gemensamt strategidokument för kustzonen är också ett sätt att visa kommunernas gemensamma syn på utvecklingen i kustområdet i relation till andra pågående processer, till exempel den statliga havsplaneringen.

Läs mer om arbetet med att ta fram den fördjupade strukturbilden

Logotyp Pan Baltic Scope
 

BOTTNISKA VIKEN:

Havsplanering över gränsen

Det andra mötet om gränsöverskridande havsplanering mellan Sverige, Finland och Åland (FIAXE) hölls i Umeå i mars månad. Mötet arrangerades av Pan Baltic Scope som leds av Havs- och vattenmyndigheten och delfinansieras av EU. Kommuner, intressenter och myndigheter i dessa länder bjöds in till två dagar med föredrag och diskussioner.

Fokus låg på energi- och fiskefrågor med representanter från statliga myndigheter som Havs- och vattenmyndigheten och Energimyndigheten, men också intresseorganisationer för yrkesfisket och företag som uppför havsbaserad vindkraft var representerade. Även forskare som arbetar med dessa frågor var på plats och demonstrerade nya planeringsverktyg.

- Mycket av de två dagarna handlade om vikten av bättre förståelse för sakfrågor och samarbeten. Alla kan inte kunna allt, utan vi måste hjälpas åt. Att träffas så här är jätteviktigt. Och jag förstår nu ännu tydligare att vi behöver bättre planeringsverktyg i framtiden för att kunna jobba tillsammans. Både för att utbyta data och visualisera olika mål som verksamheterna har, för att hitta möjliga lösningar från internationell skala till lokal skala, säger Karin Andersson från Länsstyrelsen Västernorrland.

Mer om nästa möte nedan i kalendariet.

NATIONELLLT:

Remiss om riksintresseområden för yrkesfiske

Just nu ser Havs- och vattenmyndigheten över riksintresseområden för yrkesfiske. 

Riskintresseanspråken ska vara vägledande för fysisk planering.

Underlag, instruktioner och data hittar du på HaV:s webbsida Remiss gällande översyn och revision av områden som är av riksintresse för yrkesfiske

Skicka synpunkter på förslagen senast 30 augusti.

Kalender

4 - 5 juni 2019  Göteborg

Havs- och vattenforum 

Årets Havs- och vattenforum handlar om möjligheter för klimatanpassning utifrån perspektiv som forskning, samverkan och digitalisering. Vi kommer också lyfta aktuella frågor om exempelvis övergödning, miljöövervakning, vattenmiljö och vattenkraft och hur det går för laxen.

Läs mer om Havs- och vattenforum 2019

17-18 september 2019  Pori, Finland

FI- AX-SE: Crossborder meeting Bottniska viken Pan Baltic scope 

Havsplanering i Bottniska viken. Gemensamt möte för havsplanerare från Finland, Åland och Sverige

Mer information kommer, men HaV planerar gemensam resa för svenskarna.

Anmälan

19-21 november 2019  Riga

Träffa världens havsplanerare i Riga

För att sprida goda exempel och bygga framtidens havsplanering ordnar FN, EU och HaV ett forum för havsplanering i Riga den 19-21 november. Forumet välkomnar planerare från alla nivåer och länder. 

– Vi är jätteglada att vi kan erbjuda ett forum för havsplanerare runt Östersjön och hela världen, säger Wilhelm Gårdmark, utredare på Havs- och vattenmyndigheten. Wilhelm Gårdmark är också samordnare i Havs- och vattenmyndighetens projekt Pan Baltic Scope. 

Det är nämligen Havs- och vattenmyndighetens projekt Pan Baltic Scope som arbetar tillsammans med FN:s havsorgan IOC-UNESCO och EU:s generaldirektoratet för havsfrågor DG MARE för en sprudlande tillställning om havsplanering i när och fjärran under taggen #MSPglobal

MSP står för Maritime Spatial Planning, havsplanering på engelska. Och #MSPglobal är IOC-UNESCO:s och EU-kommissionens satsning för havsplanering runt om i världen.

Denna gång samordnas #MSPglobal med projektet Pan Baltic Scopes avslutningskonferens, där nio östersjöländer delar med sig av sitt arbete och sina erfarenheter. Du får chansen att botanisera bland kartor för datadelning, ekosystembaserad havsplanering, system för kumulativ miljöbedömning och det revolutionerande verktyget kaffe och kaka. 

Så boka 19-21 november för #MSPglobal i Riga.

Mer information hittar ni här

Information från Länsstyrelserna

Kontaktpersoner:

Ingela Isaksson, 010-224 48 71, Länsstyrelsen Västra Götaland
Robert Dobak, 010-223 84 70, Länsstyrelsen Kalmar
Karin Andersson, 0611-34 93 10, Länsstyrelsen Västernorrland
Copyright: Länsstyrelsen och respektive fotograf

Länsstyrelsen skyddar dina personuppgifter. Vill du läsa mer om hur finns information på www.lansstyrelsen.se/dataskydd 

Prenumerera
Skicka vidare