Förslagen till havsplaner

snart klara för regeringen

Nu läggs sista handen vid förslagen till statliga havsplaner. I december lämnar Havs- och vattenmyndigheten förslagen till havsplaner till regeringen.

– Tack för allt arbete ni gjort i samrådet och granskningen, säger Eva Rosenhall, tillförordnad enhetschef för havsplanering på Havs- och vattenmyndigheten. Allt detta ger ett bra underlag för regeringen att fatta beslut.

Det är för tidigt att säga exakt hur förslagen till planer kommer att se ut, men några av de frågor som behöver lösas med helhetssyn är försvar, natur och vindkraft.

– De är svåra men viktiga frågor att hantera, det vet vi sedan tidigare, säger Joacim Johannesson, utredare på Havs- och vattenmyndigheten. Sverige behöver klara både försvarsförmågan och klimatomställningen.

Helhetssyn viktig

Och arbetet för helhetssyn finns där. Exempelvis har Försvarsmakten, Energimyndigheten och Havs- och vattenmyndigheten arbetat i flera steg kring behov, begränsningar och lösningar. Och Naturvårdsverket har nyligen varit med på ett möte med Polen om miljöfrågor och planerad vindkraft vid Södra Midsjöbanken.

För det är inte bara Sverige som havsplanerar. Havsplaneringen sker runt om i världen och alla EU-länder med havsområden gör havsplaner, planer som måste vara klara i mars 2021. Eftersom Sverige delar hav med nio länder har vi stora behov av samordning. Mycket av den samordningen sköter HaV i samarbetet Pan Baltic Scope.

Syftet detsamma

Även inom Sverige behöver många planer samordnas. Kommuner, regioner och staten planerar i olika skalor och detaljeringsgrad. Det har varit en lång dialog där många har bidragit med kunskap och synpunkter, inte bara kommuner. Hundratals har deltagit: branscher, myndigheter, kommuner, grannländer och andra.

Samtidigt ändras både Sverige och världen under tiden, och förslagen till havsplaner med dem. Men syftet förblir detsamma.

– Havsplaneringen handlar om att se helheten. Planerna ska visa hur havet ska användas effektivt och hållbart, nu och i framtiden, säger Eva Rosenhall.

Fortsätter i nya cykler

Snart får alltså regeringen förslag till havsplaner. Men planeringen tar inte slut för det.

– Planeringen kommer att fortsätta i kommande planeringscykler, dels kring de behov av fortsatt arbete vi har sett i den nationella planeringen, dels i samarbetet med kommuner och regioner, säger Eva Rosenhall.

Läs yttranden från granskningen

141 organisationer och personer yttrade sig om förslagen till havsplaner under granskningen. Du hittar yttrandena på Havs- och vattenmyndighetens webbsida Granskning av havsplaner.

Nya arbetsområden bör beaktas i framtida havsplaner

I samband med framtagandet av havsplanerna och i kommunernas KOMPIS-rapporter har vi kunnat skönja framtida arbetsområden inom kustzons- och havsplaneringsrelaterade aktiviteter.

Ämnesområdet energi kan behöva en uppdatering mot bakgrund av behovet av en fossilfri energiframställning i samhället till 2040 kombinerat med den teknikutveckling som skett under senare år. Andra ytor än de tidigare utpekade kan fungera bättre.

Värdefulla kulturmiljöer

Även när det gäller kultur kan det finnas ett behov att peka ut nya områden eller samband mellan olika platser för att skapa ytor som kan hanteras i planeringsammanhang. Utpekande av områden med höga kulturmiljövärden skulle även kunna användas som värdefulla planeringsunderlag i arbetet med kustnära planering.

Brist på underlag

Frågor som rör natur i kustzons- och havsplaneringssammanhang har i vissa områden lidit av brist på lämpliga planeringsunderlag som gör att det upplevs som en kunskapsbrist. Friluftslivet har i många fall behandlats olika i intilliggande geografiska områden utan någon förklaring – en harmonisering skulle underlätta i dessa fall. Upplevelser i friluftslivet kan också påverkas genom att siktlinjer ut över havet påverkas av fasta konstruktioner, som vindkraftverk. En viktig aspekt för många platser är att minimera de visuella intrycken som kan påverka friluftslivet.

Beredskap för en fossilfri energiframställning

Havsbaserad energi var temat för kustlänsstyrelsernas tvådagarsmöte i Uppsala i början av oktober.

Länsstyrelsernas uppdrag att medverka i omställningen till en fossilfri energiframställning i samhället senast 2040 kräver en beredskap i kustzons- och havsplaneringssammanhang. Vilka områden i havet är lämpliga? Vilken landburen infrastruktur krävs för distribution och hur stort är behovet av att basera energin i havet?

Dessa frågor och många fler försökte deltagarna på mötet besvara eller finna lämpliga vägar för att arbeta vidare med i olika regionala och lokala geografiska perspektiv utefter Sveriges kust.

Nya riksintressen för fiske påverkar havsplanerna

Tidigare i år var förslag till nya eller ändrade riksintresseområden för yrkesfiske på remiss. På Havs- och vattenmyndigheten pågår ett intensivt arbete med att ta hand om de synpunkter som kommit in och bearbeta riksintresse yrkesfiske. Översynen av riksintresset påverkar även havsplanerna.

– Ändrade riksintresseanspråk innebär att vi får nytt underlag för havsplaneringen, säger Eva Rosenhall, tillförordnad enhetschef för havsplanering på Havs- och vattenmyndigheten. Det underlaget behöver vi väga mot andra intressen och anspråk, precis som vi gjort när Trafikverket och Försvarsmakten pekat ut nya riksintresseområden för sjöfart respektive försvar under tiden som havsplaneringen pågått.

Remissen om riksintresse yrkesfiske var ute från april till och med augusti. Mer information om remissen.

Östersjön

Landshövdingar föreslår
stopp för storskaligt foderfiske 

Landshövdingarna i Skåne, Blekinge och Kalmar län föreslår ett stopp för svenskt storskaligt foderfiske på öppet vatten i Östersjön där torskfiske är förbjudet. I ett nästa steg bör Sverige verka för ett stopp även för övriga länder.

– Situationen är allvarlig. Våra fiskbestånd och vårt fiske riskerar att slås ut och det finns uppenbara tecken på en obalans i Östersjön, skriver de tre landshövdingarna i brevet till Havs- och vattenmyndigheten.

Fiskar redovisas fel

Anneli Hulthén, Sten Nordin och Thomas Carlzon företräder länsstyrelserna i de tre sydligaste Östersjölänen. De har reagerat över HaV:s rapport om det storskaliga fisket på öppet hav och medieuppgifter som visar att detta fiske i fodersyfte i stor utsträckning felredovisar skarpsill som sill.

– Felrapporteringen kan leda till att alltför höga nivåer sätts på sillkvoterna. Yrkesfiskarna vid sydkusten har framfört att sillbestånden minskat markant i södra Östersjön. Det är ytterligare en varningssignal när den storskaliga foderfiskeflottan inte finner tillräckligt med sill för att fylla sina kvoter, säger Anneli Hulthén, landshövding i Skåne.

Kustfisket drabbas

Landshövdingarna pekar på ett storskaligt fiske av sill riskerar att drabba bestånden av både sill och torsk, som har sill som stapelföda. Dessutom skadas försörjningsmöjligheterna för det småskaliga kustfisket. Landshövdingarna anser att HaV behöver vidta åtgärder för att snarast möjligt komma till rätta med missförhållandena inom det storskaliga fisket och för fram två förslag till HaV:s generaldirektör Jakob Granit: 

• Det svenska storskaliga foderfisket begränsas geografiskt av försiktighetsskäl och tillåts inte i det område i Östersjön där torskfiske är förbjudet. Det flyttas också ut från kusten för att skydda lekansamlingar av sill. Sverige bör inom EU-samarbetet verka för att samma begränsningar införs för övriga länders fiskare.

• Att HaV agerar gentemot fartygsägarna så att dessa medverkar till att korrekta kontroller kan genomföras.

Läs landshövdingarnas brev här.

Östersjön

Tre Skärgårdar stimulerar idéer från Stockholm till Åbo

Tre Skärgårdar är ett innovations- och utvecklingsprojekt som ser det unika och det verklighetsnära. Projektet ska bland annat testa om AI (artificiell intelligens) kan hjälpa oss att se möjligheter på nya sätt, i samarbete med Data Ocean Factory. Projektet stimulerar till idéskapande och utreder utvecklingsmöjligheter i skärgårdsområdet Stockholm-Åland-Åbo.

Läs om Tre Skärgårdar hos Havs- och vattenmyndigheten eller på projektets egen webbplats Treskargardar.com.

Östersjön

Blekinges kustkommuner 

tar fram gemensam havsplan

Tillsammans har Blekinges fyra kustkommuner (Sölvesborg, Karlshamn, Ronneby och Karlskrona) tagit fram ett reviderat förslag för hur havet ska användas i framtiden. Den interkommunala planen har varit på utställning under sommaren och fram till början på september. Efter granskning av de sista synpunkterna ska planen slutligen antas.

”Kommun och stat har ett överlappande planeringsansvar i stora delar av territorialhavet. Nationella havsplaner tas fram av Havs- och Vattenmyndigheten (HaV) parallellt med den kommunala planeringen. Det är därför viktigt att Blekinges kustkommuner nu tar ställning i de frågor som vi ser är viktiga för just vårt havsområde. Med en egen och aktiv havsplanering strävar vi mot ett gynnsamt samspel med den statliga havsplaneringen.” skriver kommunerna på sina hemsidor.

Planen anger kommunernas viljeinriktning för vattenanvändningen inom planområdet för att öka förutsägbarheten för den som bedriver någon form av verksamhet till havs.

Bara havsfrågor

Geografiskt har havsplanen avgränsats till ett område som sträcker sig 300 meter från land och öar ut till och med territorialhavet. Planen omfattar endast havet – inte rena skärgårds- och kustfrågor. Innehållsmässigt redovisas förutsättningar och ställningstaganden för följande intressen: kulturmiljö, friluftsliv och besöksnäring, yrkesfiske, vattenbruk, utvinning och lagring av material, luft- och sjöfart, infrastruktur, försvar, energi och natur.

Se kommunernas hemsidor för mer information:

• Karlshamn
• Karlskrona
• Sölvesborg
• Ronneby

Östersjön

Mest LOVA-pengar

till Östersjöområdet

Vid en sammanställning av beviljade LOVA-bidrag från Havs- och vattenmyndigheten visar det sig att Söderköping och Västervik är de kommuner i Sverige som fått mest pengar till lokala vattenvårdsprojekt.

Totalt har Söderköpings kommun fått 8,6 miljoner kronor för lokala vattenvårdsprojekt mellan 2016 och 2018. Västerviks kommun har under samma period fått 4,6 miljoner kronor beviljade.

Mer än övergödning

Bidraget delades till en början ut för ett bekämpa övergödning, men sedan 2018 kan man även söka pengar till andra projekt, till exempel för att anlägga våtmarker eller restaurera vattendrag.

Mellan perioden 2016 till 2018 tilldelades ett åttiotal kommuner LOVA-bidrag till ett sammanlagt belopp av 75 miljoner kronor.

Västerhavet

Åtta kustkommuner utvecklar

maritima näringslivet i projekt

Göteborgsregionen och Länsstyrelsen i Västra Götalands län är, tillsammans med nio andra parter från totalt sex länder, partners i Land-Sea-Act – ett nystartat projekt inom Interreg Östersjön.

Projektet fokuserar på att stärka utvecklingen av hållbar blå tillväxt i kustsamhällen i Östersjöregionen genom samverkan med och mellan lokala samhällen och olika administrativa nivåer.

De svenska parterna driver ett delprojekt som ska ta fram underlag för en gemensam maritim strategi för åtta kustkommuner. Delprojektet ska bland annat genomföra en kartläggning av befintligt maritimt näringsliv, analyser av befintliga mål och strategier samt att titta på tillväxtpotential i de lokala blå näringarna.

Land-Sea-Act står för Land-sea interactions advancing blue growth in local coastal communities.

Bottniska viken

ECOnnect: Klimatförändringens effekter på ekosystemtjänster

Finland och Sverige jobbar tillsammans i Bottniska viken i projektet ECOnnect med syfte att skapa nya beslutsunderlag för att bättre kunna inkludera kommande förändringar i kust och havsplaneringen. En viktig del av projektet är att förstå hur klimatförändringen förväntas påverka den nytta som havet ger människor i området.

Inom projektet gör vi en samlad bedömning av stödjande, försörjande och kulturella ekosystemtjänster i tre pilotområden i Finland och Sverige med hjälp av ett verktyg MESAT (Marine Ecosystem Services Assessment Tool, Inacio, 2018) som kan visualisera förändringen. Pilotområdena är utsatta för olika mänskliga aktiviteter, och har därför olika förmåga att leverera ekosystemtjänster.

Hundra år framåt

En klimatscenario-analys används sedan för att jämföra ekosystemtjänsterna i dag och i framtiden (år 2120). Preliminära resultat visar att kulturella och stödjande ekosystemtjänster försämras medan försörjande ekosystemtjänster förbättras i framtiden.

Alla förändringar beror dock inte direkt på klimatet, utan klimatförändringar påverkar främst de stödjande ekosystemtjänsterna. Resultaten presenterades på Ecosystem Services Partnership Conference i Hannover den 21–25 oktober.

Fakta ECOnnect

Projektet är ett Interreg Botnia-Atlantica projekt som pågår mellan maj 2018 och maj 2021. Samarbetspartner är Länsstyrelsen Västerbotten, Länsstyrelsen Västernorrland, Forststyrelsens Naturtjänster och Södra Österbottens NTM-Central (Finland). Mer info hittar du här. 

Kalender

Marint gränsforum Skagerrak – för ett friskt och produktivt havsområde

”Genom samverkan över gränsen och med ett transdisciplinärt arbetssätt ska Skagerrak stärkas som en livskraftig miljö och blå tillväxtregion, och samtidigt värna om den värdefulla miljö som bland annat nationalparkerna utgör för en hållbar utveckling.” Så lyder det övergripande målet för projektet Marint Gränsforum Skagerrak.

Marint gränsforum Skagerrak vill se en permanent struktur för samverkan. Därför arbetar projektet för en politisk förankring som på sikt kan sätta Skagerrak på nationella agendor och stärka arbetet med utmaningar och möjligheter i det gemensamma havsområdet Skagerrak.

Ett av projektets delområden handlar om havsförvaltning. Här arbetar man för att länder, regioner och kommuner runt Skagerrak ska föra en löpande dialog om förvaltning och planering.

Gränsregionalt planforum 28 november
Den 28 november ordnas ett gränsregionalt planforum i Strömstad, där myndigheter och organisationer möts för att skapa kontakter, inspireras av pågående arbeten. Syftet med mötet är att diskutera vad som behövs för att underlätta ett gränsöverskridande arbete och perspektiv.

Inbjudan och program till gränsregionalt planforum 28 november.

Mellankommunalt samarbete i Østfold
Inom Svinesundskommitténs tidigare projekt arbetar man löpnade med att inspirera kustkommunerna i Østfold till mellankommunalt samarbete i frågor som rör kustzonsplanering. Nu har sex kustkommuner tagit ett första steg på vägen genom att beställa en kartläggning av Østfoldskustens naturgivna förutsättningar. Den ska ligga till grund för beslutsfattande och informera näringsidkare om möjligheter. Eventuellt kommer kartläggningen digitaliseras och göras tillgänglig som kartdata.

Mer information
Marint Gränsforum Skagerrak ägs av Svinesundskommittén och Østfolds fylkeskommune. Medsökande är Göteborgs universitet genom Tjärnö marina laboratorium och Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Läs mer om projektet på Svinesundskommitténs webbplats eller besök projektets blogg.

Vid frågor – kontakta Julia Sandberg, julia@svinesundskommitten.com eller tel +46 70 862 48 17.

Träffa världens havsplanerare i Riga

För att sprida goda exempel och bygga framtidens havsplanering ordnar FN, EU och HaV ett forum för havsplanering i Riga den 19-21 november. Forumet välkomnar planerare från alla nivåer och länder.

– Vi är jätteglada att vi kan erbjuda ett forum för havsplanerare runt Östersjön och hela världen, säger Wilhelm Gårdmark, utredare på Havs- och vattenmyndigheten. Wilhelm Gårdmark är också samordnare i Havs- och vattenmyndighetens projekt Pan Baltic Scope.

Det är nämligen Havs- och vattenmyndighetens projekt Pan Baltic Scope som arbetar tillsammans med FN:s havsorgan IOC-UNESCO och EU:s generaldirektoratet för havsfrågor DG MARE för en sprudlande tillställning om havsplanering i när och fjärran under taggen #MSPglobal

MSP står för Maritime Spatial Planning, havsplanering på engelska. Och #MSPglobal är IOC-UNESCO:s och EU-kommissionens satsning för havsplanering runt om i världen.

Denna gång samordnas #MSPglobal med projektet Pan Baltic Scopes avslutningskonferens, där nio östersjöländer delar med sig av sitt arbete och sina erfarenheter. Du får chansen att botanisera bland kartor för datadelning, ekosystembaserad havsplanering, system för kumulativ miljöbedömning och det revolutionerande verktyget kaffe och kaka.

Mer information hittar ni här