Havs- och kustplanering

Havs- och kustplanering
Nummer 1 FEBRUARI 2021 Webbversion | Skicka vidare | Prenumerera

De tre samordnande länsstyrelserna vill med detta brev informera om länsstyrelsernas arbete med den statliga havsplaneringen, den kommunala planeringen av kust och hav och andra intressanta initiativ med bäring på havs- och kustplanering.

mor och barn i fören på en segelbåt

Förstudie turism, friluftsliv och kulturmiljö

Under 2020 har kustlänsstyrelserna på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten tagit fram tre förstudier för ämnesområdena turism, friluftsliv och kulturmiljö. Förstudierna ska lägga grunden för arbetet med att ta fram bättre planeringsunderlag som kan användas framför allt när det gäller havsplanering, men även i andra planeringssammanhang vid kust och i hav.

Planeringsunderlagen ska även vara användbara i ett regionalt och lokalt geografiskt perspektiv. För turism har förstudien resulterat i insikten att det behövs bättre underlag för de ämnesområden som kan räknas bidra till turismen. Friluftsliv, som kan sägas vara en delmängd av turismen, har å andra sidan resulterat i ett ökat behov av kunskaper om hur friluftslivet definieras och avgränsas geografiskt i kust- och havsområden. För kulturmiljö har några av de större frågorna varit hur såväl materiella (exempelvis vrak) som immateriella (som exempelvis visuell påverkan från konstruktioner till havs) värden kan utryckas som ytor i planeringssammanhang. De tre förstudierna levererades till Havs- och vattenmyndigheten under slutet av 2020.

Nytt regleringsbrev

I länsstyrelsernas regleringsbrev för 2021 finns ett uppdrag att ta fram kulturmiljöunderlag som kan användas i regionala och lokala sammanhang i samband med planering vid kust och i hav.

Materialet ska vara användbart för att kunna avväga och ta hänsyn till kulturmiljöfrågor på motsvarande sätt som för andra sektorer i samband med planering vid kust och i hav. Uppdraget innebär samverkan med framför allt Riksantikvarieämbetet, men även Havs- och vattenmyndigheten, Boverket och Naturvårdsverket kommer att beröras.

Mer information om uppdraget finns i länsstyrelsernas regleringsbrev (se Uppdrag/Samordnande och sektorsövergripande/4 - Ekonomistyrningsverket esv.se)

 

Ett av de nio vrak som hittats under Göteborg

Alla dessa vrak

En viktig del av miljömålet Hav i balans är att bevara kulturmiljövärden i den marina miljön. En förutsättning för bevarandet är att känna till var lämningarna finns. På flera platser pågår marinarkeologiska inventeringar, som ger viktig kunskap om områdets historia och en ny bild av de kulturhistoriska lämningarna. Här är två exempel.

Kramfors
Under 2020 har en inventering genomförts i Kramforsfjärden, alltså i Ångermanälvens mynningsområde. Där har en överväldigande mängd fartygslämningar, men även andra typer av industrilämningar, lokaliserats på havsbottnen med hjälp av modern mätteknik (side scan sonar).

I anslutning till de sedan länge nedlagda sågverksindustrierna hittades omkring 175 fartygslämningar, däribland fyrkantspråmar och större pråmar, men även förlista och sänkta segelfartyg. Det stora antalet vrak, dykdalber, bryggor och sjunktimmer vittnar om den intensiva industriverksamhet som bedrivits i området från främst andra halvan av 1800-talet och fram i modern tid. Inventeringarna har utförts av Nordic Maritime Group samt Dyk & Fototeknik och har finansierats med bidrag från Björkå Fornminnesfond AB och Länsstyrelsen i Västernorrlands län.

Göteborg
Byggnationen av Västlänken, en järnväg under centrala Göteborg, är tänkt att tillgodose stadens framtida infrastruktur. Samtidigt medför det kolossala projektet att väsentliga delar av den gamla staden måste tas bort. Lämningar av 1600- och 1700-talets Göteborg visar att staden var en av Europas mest befästa städer, och har av denna anledning angetts vara av riksintresse för kulturmiljövården. Inom en av byggentreprenaderna, Kvarnberget, har arkeologerna påträffat ett formidabelt tittskåp till den gamla staden.

Entreprenad Kvarnberget omfattar hela sträckan mellan Stora Hamnkanalen, i höjd med Residenset, och ned till Lilla Bommen. Från stadens grundande vid tidigt 1600-tal tills mitten av 1800-talet upptogs detta område av befästningsverk och en stor hamn. Till dags datum har det påträffats nio vrak från skilda perioder i stadens mångfacetterade historia. Vraken består av alltifrån små roddbåtar till fraktfartyg. Variationen visar på en viktig sida av den maritima staden, nämligen att sjöfarten var en central faktor för handel och samfärdsel både lokalt, regionalt och internationellt. Genom en nära dialog med arkeologerna och tillsyn arbetar Länsstyrelsen för att vi ska ges möjligheter att tillvarata och lära oss mer om Göteborgs ombytliga utveckling.

Följ undersökningarna på Arkeologernas blogg.

Havet och människan

I mitten av januari överlämnade Miljömålsberedningen betänkandet ”Havet och människan”, (SOU 2020:83) till regeringen. Det är en omfattande utredning, cirka 1 600 sidor, som presenterar en strategi för ”förstärkt åtgärdsarbete för bevarande och hållbart nyttjande av hav och marina resurser”.

Ämnen som berörs är bland annat vattenförvaltning, marina åtgärdsprogram, marint områdesskydd, marint skräp, fiskeförvaltning, sjöfart, havsplanering, miljöövervakning, marin kartering och liknande sakområden med bäring på den marina miljön. Utredningen lämnar förslag på hur dessa olika discipliner kan samordnas. I utredningen föreslås också förändrad lagstiftning inom flera områden. Fysisk planering i de kustnära havsområdena är ett av områdena som lyfts fram i utredningen och där utredningen vill se en skärpning av planeringsinsatserna från såväl statligt som kommunalt håll.

Länk till betänkandet - SOU regeringen.se

BOTTNISKA VIKEN

Så påverkar klimatförändringen Bottniska viken

Projekt ECOnnect är ett samarbete i Bottniska viken mellan myndigheter i Finland och Sverige. Projektet finansieras av Interreg Bothnia-Atlantica programmet och har som mål att skapa en konkret bild av hur miljön i Bottniska viken kommer att påverkas av klimatförändringen hundra år framåt i tiden. Projektet kommer även att analysera hur viktiga ekosystemtjänster kan komma att förändras. Målet är att ECOnnect ska bidra med information, som förbättrar förutsättningarna för samhället att anpassa sig för kommande förändringar orsakade av klimatuppvärmningen.

- Vi har under hösten fått tillgång till nya klimatscenarior från SMHI. De nya scenarierna, som köpts in specifikt för ECOnnect, har högre rumslig upplösning än de tidigare modellerna och gäller fram till 2100. Med hjälp av dem kan vi skapa kartor över olika arters utbredning i ett förändrat klimat. Vi har haft en workshop för att se hur vi kan tillgängliggöra materialet på bästa sätt, berättar Johnny Berglund, projektkoordinator vid Länsstyrelsen Västerbotten.

VÄSTERHAVET

Orust och Tjörn är på gång med granskning av plan för havet

Orust och Tjörns kommuner planerar för granskning av fördjupad översiktsplan för havet under året. 2017 tog de två ökommunerna fram ett planprogram, med stöd av KOMPIS-bidrag, och nu ska planen alltså ställas ut. Båda kommunerna arbetar parallellt med förslag till ny översiktsplan (ÖP). En viktig fråga är hur de båda plandokumenten kopplar till varandra vid exempelvis hamnanläggningar.

Samrådshandlingen hittar du här:
Översiktsplan - Tjörns kommun (tjorn.se)

VÄSTERHAVET

Göteborgsregionen kartlägger det
maritima näringslivets markanspråk

Göteborgsregionen (GR) har dragit igång arbetet med att kartlägga och analysera det maritima näringslivets markanspråk i regionen och i kommunerna Orust och Uddevalla. Kartläggningen görs genom intervjuer och analyser. Resultatet sammanställs i en rapport som ska stödja kommunernas planerare och näringslivsutvecklare i att integrera de ökande behoven av mark i pågående och kommande översiktsplanering i kust- och havsområdet. Rapporten ska vara klar våren 2021.

Kartläggningen föregicks av en intervjustudie våren 2020, där flera maritima företag svarade att man har ökande markanspråk. De ökade anspråken grundar sig i att kustzonen är attraktiv för boende, rekreation och friluftsliv, men även i näringslivets ökande intresse för fiske, sjöfart, turism och energiproduktion.

Svaren i intervjustudien visar att det behövs ett helhetsgrepp i den fysiska planeringen av Sveriges kustzoner och att fokus behöver ligga på samverkan, behov av mark och lokaler samt kompetensbehov.

Göteborgsregionens kartläggning är en del av GR:s medverkan i projektet Land- Sea- Act (Land-sea interactions advancing Blue Growth in Baltic Sea coastal areas). Ett samarbetsprojekt inom Interreg Östersjön, där GR:s del i projektet handlar om att ta fram underlag för en maritim näringslivsstrategi för de åtta kustkommunerna och stärka kopplingen mellan planering och näringslivsutveckling. GR och Länsstyrelsen i Västra Götaland är, tillsammans med nio andra organisationer från totalt sex länder, partners i projektet som startade i januari 2018 och avslutas i december 2021.

Läs mer om GR:s arbete med mellankommunal kustzonsplanering: Kustzonen - Göteborgsregionen (GR) (goteborgsregionen.se)

Läs mer om projektet Land-Sea-Act: Projects – Interreg Baltic Sea Region Project Library (interreg-baltic.eu)

Kvinna som drar upp håv från brygga

Maria Bodin, projektsamordnare för pilotprojektet på Tjärnö marina laboratorium, visar upp försöksflotten med råvaror från havet. Foto: Susanne Liljenström.

VÄSTERHAVET

En kolonilott i havet

På Tjärnö marina laboratorium vid Göteborgs universitet pågår tester med att odla och förvara marina råvaror på en flotte i havet – ett marint skafferi. Pilotanläggningen är en del av projektet Marint Gränsforum Skagerrak och arbetet ska synliggöra möjligheterna med marina kolonilotter.

En marin kolonilott är en plattform i havet där man kan odla och förvara råvaror från havet, småskaligt och för husbehov. Trots att över 70 procent av jordens yta är täckt av vatten kommer endast fem till sex procent av matproduktionen i världen från havet. Konceptet med marina odlingslotter testas i både Norge och Sverige och erfarenheterna kan bli underlag för bland annat kommunal översiktsplanering.

Marint Gränsforum Skagerrak är ett samarbetsprojekt mellan svenska och norska myndigheter och företagare. Fokus är på ett hållbart utnyttjande av de marina resurserna inom framförallt vattenbruk. Projektägare är Svinesundskommittén och Viken fylkeskommune. Länsstyrelsen Västra Götaland och Göteborgs universitet är medfinansiärer och har viktiga roller i projektet.

Läs mer om pilotanläggningen på Tjärnö och se en film om Sveriges första marina kolonilott

Läs mer om Marint Gränsforum Skagerrak - Blå Tillväxt (svinesundskommitten.com)

ÖSTERSJÖN

Gemensam planering till nytta för de som bor nära havet

Miljö och fysisk planering i havs- och kustområden är en stor utmaning. De ökande kraven på att utnyttja dessa områden skapar potentiella konflikter med andra intressen, såsom bevarande av naturresurser och ekosystemtjänster. Det är viktigt att olika värderingar och intressen erkänns i havs- och kustplanerna för att nå långsiktig hållbar utveckling i Östersjöregionen.

Projektet Coast4us, som avslutades under 2020 har strävat efter att utveckla en helhetssyn i planeringsprocessen för att tillsammans med olika aktörer skapa förbättrade och hållbara planeringsunderlag för både kust- och skärgårdsmiljöer utifrån kommunernas behov. Fokus låg på planering av landområden nära kusten till nytta för de som bor nära havet.

Coast4us är ett Interreg-projekt, som finansierades av EUs Central Baltic-program. I projektet ingick 15 parter från fyra länder.

Läs mer om projektet - Coast4us.se

Två tordmular
 

ÖSTERSJÖN
Sveriges största marina naturreservat invigt

I september 2020 invigdes Sveriges hittills största marina naturreservat. Genom att utöka ett befintligt reservat runt ögruppen Svenska Högarna till att också omfatta ett stort havsområde täcker naturreservatet nu en yta på 61 000 hektar marin natur. Reservatet invigdes digitalt av Sveriges miljöminister, Isabella Lövin.

Havsbottnarna vid Svenska Högarna har stora förekomster av blåmusslor, tång- och algbälten – viktiga beståndsdelar i ett friskt marint ekosystem. Knutna till öarna finns några av de viktigaste sjöfågelkolonierna i Stockholms län med arter som sillgrissla, tobisgrissla, tordmule, ejder och svärta. – Det är jättekul att vi nu kan inviga det stora marina reservatet vid Svenska Högarna. Arbetet har pågått under fem års tid., sa landshövding Sven-Erik Österberg under invigningen.

Läs mer: Svenska Högarna (Länsstyrelsen Stockholm)

Snäcka Östersjökusten
 

Intressanta länkar till webbinarier

Ett seminarium arrangerat av WWF med talare bland annat från flera politiska partier

En webbinarieserie från Havsmiljöinstitutet (där ett av de fem webbinarierna behandlar den attraktiva kusten) 

 

Information från Länsstyrelserna

Kontaktpersoner:

Unni Liljegren, 010-224 47 31, Länsstyrelsen Västra Götaland
Robert Dobak, 010-223 84 70, Länsstyrelsen Kalmar
Fredrik Bergman, 0611-34 93 10, Länsstyrelsen Västernorrland
Copyright: Länsstyrelsen och respektive fotograf

Länsstyrelsen skyddar dina personuppgifter. Vill du läsa mer om hur finns information på www.lansstyrelsen.se/dataskydd 

Prenumerera
Skicka vidare