Information från Länsstyrelsen Västmanlands län
Länsstyrelsen Västmanlands län - Ett jämställt Västmanland

Nummer 3 oktober 2020

Hela nyhetsbrevet som PDF

Foto av ett uppförstorat virus

Covid-19 ur ett jämställdhetsperspektiv

Den statistik som finns att tillgå nationellt, från Folkhälsomyndigheten, och internationellt från Global Health 5050, rörande covid-19 visar att sjukdomen drabbar män hårdare - att fler män intensivvårdsbehandlas och att män har en högre dödlighet i covid-19 än kvinnor.

I Sverige, och i flertalet länder i västvärlden, är dock antalet kvinnor med bekräftad smitta högre än bland männen, medan det i exempelvis Qatar enbart är nio procent av dem med bekräftad smitta som är kvinnor.

Vad denna könsskillnad, i hur viruset påverkar män och kvinnor, beror på finns det ännu inte forskningsbelägg för, men män är generellt mindre benägna att söka vård vilket kan innebära att män har fler obehandlade eller felbehandlade underliggande sjukdomar. Generellt har män även ett större riskbeteende än kvinnor vilket skulle kunna öka exponeringen för smitta. 

En undersökning från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, visar att män i mindre utsträckning än kvinnor tagit till sig myndigheternas råd och ändrat sitt beteende till följd av pandemin. I andra länder, till exempel Kina, är rökning vanligare bland män vilket anses kunna öka risken för svår covid-19, i Sverige finns ingen sådan könsskillnad rörande rökning.

Coronautbrottet sätter en stor press på många offentliga instanser, både inom hälso- och sjukvården och inom kommunerna. Yrkeskårerna inom dessa verksamheter är kvinnodominerade. Här kan således sägas att kvinnor utsätts för större smittorisk. Det är även så att kvinnor i större utsträckning vårdar anhöriga i hemmet.

Foto av Amanda Lundeteg, vd, Foto: Samuel Gonzalez

Snubbarna är de nya gubbarna

Stiftelsen AllBright som arbetar med att kartlägga jämställdhet i näringslivet har undersökt jämställdheten i de största techbolagen.

De förväntas vara unga och nytänkande, men likriktningen på högsta ledningsnivån lämnar dock mycket att önska. Röster inifrån branschen slår larm om oschyssta förhållanden för kvinnor och minoriteter. Med hjälp av statistik och intervjuer med medarbetare och företagsrepresentanter visar AllBrights rapport oroväckande resultat. Techbolagen som sitter på stor makt att forma vårt framtida samhälle reproducerar det redan ojämställda i näringslivet. 

- Strukturerna lever vidare, säger AllBrights VD Amanda Lundeteg. Den stora skillnaden är egentligen fler sneakers och pingisbord, och färre kostymer.

Foto: Samuel Gonzalez

Foto av en skärm med börsinformation

Kvinnliga fondförvaltare är bäst i Coronakrisen

Hedgefonder som förvaltas av kvinnor har presterat bättre under Coronakrisen än de som förvaltats av män, enligt data som Financial Times tagit del av.

Hedgefonder förvaltade av kvinnor har tappat 3,5% enligt HFR:s Women Access index. Det kan jämföras med tappet på 5,5% i företagets bredare HFRI 500 Found Weighted Index. Monica Hsiao, investeringschef vid Triada Capital, säger i Dagens Industri att kvinnor förmodligen tänker lite noggrannare kring riskhantering.

- Eftersom vi är i minoritet och inte är en del av grabbgänget tror jag vi tenderar att vara lite mer okonventionella, säger Monica Hsiao.

Foto av Sanna Ericsson

Kvinnor i ekonomiskt överläge har ökad risk att drabbas av partnervåld

Kvinnor som befinner sig i ett ekonomiskt överläge gentemot sin manliga partner, löper större risk för våld i hemmet, enligt en ny avhandling i nationalekonomi.

Risken för våld mot kvinnor ökar då kvinnors relativa ekonomiska position förbättras, jämfört med deras partner. Det visar nationalekonomen Sanna Ericsson i sin avhandling ”Reaching for Equality”.

– Min studie visar att en bakslagseffekt kan existera även i jämställt land som Sverige, samt att effekten skiljer sig åt mellan olika demografiska grupper i samhället, säger hon.

Sanna Ericsson bedömer kvinnors ekonomiska position med hjälp av ett mått på deras förväntade arbetsinkomst, vilken baseras på historiska skillnader i regional industrisammansättning, könssegregering på arbetsmarknaden och löneutveckling över tid. Sedan mäter hon våld i hemmet med hjälp av uppgifter om kvinnor som uppsökt svenska sjukhus på grund av misshandel, som ägt rum hemma eller på en ospecificerad plats.

Våld mot kvinnor, och framförallt partnervåld, är svårt att mäta eftersom anmälningsbenägenheten kan skilja mycket och mörkertalen sannolikt är mycket stora. På grund av detta använder jag mig av sjukhusdata för att studera relationen mellan kvinnors ekonomiska position och risken att de besöker ett sjukhus för skador orsakade av misshandel, säger Sanna Ericsson.

Sanna Ericssons forskning visar att när kvinnors ekonomiska position förbättras så ökar inte bara kvinnomisshandeln, utan även sannolikheten av kvinnornas äkta män besöker ett sjukhus för orsaker relaterade till depression, stress, ångest, missbruk eller för att själva ha utsatts för misshandel.

– Resultatet tyder på att mäns destruktiva beteende riskerar att öka då kvinnors ekonomiska position förbättras, vilket är i linje med teorier som förutspår en bakslagseffekt av ökad kvinnlig ekonomisk frihet, så kallad ”male backlash”, säger Sanna Ericsson.

Foto: Lunds universitet

Omslaget till "En gemensam angelägenhet"

Jämställdhet som klassfråga

Det har kommit flera rapporter på kort tid som visar att kvinnor är förlorare i det alltmer ojämlika samhället.

Jämlikhetsutredningen ”En gemensam angelägenhet” (SOU2020:25) som släppte sitt betänkande i september visar att ojämlikheten ökar i Sverige och att grupper som redan är drabbade får det allt tuffare. Utredarens genomgående slutsats handlar om att höja lägstanivån för de som är allra mest utsatta. Människor som utförsäkrats ur sjukförsäkringen, hoppat av skolan, har psykisk ohälsa eller är fattigpensionärer måste få bättre villkor. Ett samhälle som inte tar hand om sina mest utsatta får ökad kriminalitet, dyrare sjukvårdskostnader och en rad andra negativa effekter.

Ett annat tecken på ökad ojämlikhet och klassklyftor är en ny rapport från Jämställdhetsmyndigheten som visar att lågutbildade kvinnors medellivslängd helt stannat av samtidigt som medellivslängden ökar för alla andra grupper.

Analysen "Lågutbildade kvinnors medellivslängd ökar inte i samma takt som andra gruppers"

En tredje rapport från IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk forskning) som stärker detta heter "Arbete, familj och kvinnors hälsa senare i livet" (IFAU 2020:8).

Forskarna har studerat om den dubbla bördan av att kombinera arbete och familjeliv påverkar kvinnors hälsa senare i livet. För att undersöka detta jämförs tvillingmammor med andra mammor med utgångspunkten att en dubbel börda av arbete och familj borde påverka tvillingmammor mer än andra mammor. Deras resultat visar att en tvillingfödsel ökar mortaliteten senare i livet (55–85 års ålder) med 13 procent vilket framförallt drivs av högre stressrelaterad mortalitet.

De kvinnor som strävar efter att göra karriär samtidigt som de har huvudansvar för livspusslandet löper allra störst risk för tidig mortalitet och ohälsa senare i livet.

Omslaget till "En förälder blir till"

Jämställt och jämlikt föräldraskap

I samverkan mellan Länsstyrelsen Västmanland, Region Västmanland och Västerås stad anordnades under 2019 utbildningen ”Jämställt föräldraskap – för barnets bästa”.

Som en fortsättning på den utbildningen har det nu skickats ut information och inspiration till deltagarna på utbildningen samt till länets alla BHV-sjuksköterskor, barnmorskor, familjecentrum och mödra- och barnhälsovårdspsykologer. Den tänkta del två av utbildningen har skjutits fram och detta är ett sätt att hålla arbetet vid liv, inspirera och påminna. Under utbildningen användes verktyget ”En förälder blir till” som bidrar till utbildning och reflektion kring teman som jämställt föräldraskap, stjärnfamiljer, kulturell medvetenhet och psykisk hälsa.

För dig som är nyfiken på verktyget ”En förälder blir till” kan du skriva ut ditt eget exemplar här.

Det finns också ett begränsat antal färdigtryckta exemplar som går att få genom att mejla till Maria Lehrberg: maria.lehrberg@lansstyrelsen.se. Principen "Först till kvarn" gäller.

Tecknad bild av en flicka som bär slöja

Regeringen stärker arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck

Regeringen föreslår i ”budgetproppen” att det nationella kompetensteamet som finns vid Länsstyrelsen i Östergötland ska utvecklas och permanentas. Även en ny satsning på att öka kompetensen för yrkesverksamma ska genomföras.

I Sverige lever uppskattningsvis mer än 100 000 barn och unga under hedersförtryck. Varje år förs barn och unga ut ur landet för att könsstympas eller giftas bort. Regeringen tar nu ytterligare krafttag mot detta våld och förtryck.

Nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck har i flera år haft en ledande roll i arbetet med att förebygga och motverka denna brottslighet. Regeringen vill därför ge verksamheten mer stabila förutsättningar att utveckla Sveriges arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. Regeringen satsar ytterligare 30 miljoner kronor till verksamheten 2021 och från och med 2022 tillförs 40 miljoner kronor per år. Det innebär en kraftfull förstärkning jämfört med tidigare.

Hedersrelaterat våld och förtryck är ett av de områden Jämställdhetsmyndigheten pekat ut som prioriterat för utökad myndighetssamverkan. Socialtjänsten, hälso- och sjukvården, skolan, polisen och andra myndigheter kan med stärkt kompetens och nära samarbete utveckla det förebyggande arbetet och förstärka stödet till dem som utsätts. Alla berörda yrkesgrupper måste ha tillräcklig kunskap och rutiner för att kunna göra detta. Regeringen satsar därför 340 miljoner de kommande tre åren för att stärka kompetensen hos berörda myndigheter.

Foto från filmen, visar Marita Garman

Arboga och Fagersta utvecklar arbetet med våldsprevention i skolan

Arboga och Fagersta kommun har beviljats utvecklingsmedel från Sveriges kommuner och regioner, SKR för att arbeta förebyggande mot kränkningar, trakasserier och våld.

Skolhuvudmännen har kunnat välja om de vill prova metoden Mentors in Violence Prevention (MVP) eller någon annan kunskapsbaserad metod. Metoder som riktar sig till alla elever och som bidrar till ökad jämställdhet har prioriterats.

Se filmen som beskriver hur Arboga kommun ska arbeta

Foto av två kvinnor

Utrikesfödda kvinnor kommer närmare arbete genom projekt

Länsstyrelsen är projektägare till projektet Kvinna in i Sverige som har utrikesfödda kvinnor som målgrupp. De utvecklar arbetssätt och metoder som är anpassade utifrån kvinnors behov.

Fem kommuner i länet: Fagersta, Norberg, Köping, Sala och Skinnskatteberg är med i det nationella ESF-projektet som syftar till att de utrikesfödda kvinnor som står allra längst bort från arbete och studier ska närma sig detta.

Projektet har pågått i drygt ett år och ser redan nu goda resultat. 

Lyssna på deltagare och projektledare i detta radioreportage.

Symbol för ett jämställt Västmanland

Dags att nominera till årets Jämställdhetspris!

Under perioden 1 september – 15 oktober kan du nominera till årets Jämställdhetspris.

Har du själv gjort eller känner du någon person, företag, förening, projekt eller annan verksamhet som gjort särskilda insatser för att öka jämställdheten i vårt län?

Ta chansen att uppmärksamma henne, honom eller dem genom att nominera till länets finaste utmärkelse på området.

Läs mer och fyll i din nominering.

Priset kommer att delas ut den 1 december 2020.

Foto av Viktoria Saxby

Länet firar den internationella mansdagen

Den 19 november kommer länet att fira den internationella mansdagen. Viktoria Saxby, föreläsare och författare till boken Den nya mannen- om pojkar, män och slutet på könskampen, kommer att leda dagen.

Dagen arrangeras av Länsstyrelsen. Förhoppningen är att kunna anordna ett fysiskt firande, men om myndigheternas rekommendationer kvarstår kommer det att ske digitalt istället.

Viktoria Saxby har arbetat som politiskt sakkunnig, coachat chefer inom Polisen och Försvarsmakten samt arbetat med gängkriminella i Los Angeles utsatta områden.

Illustration av två män som skakar hand med varandra.

En vecka fri från våld

En vecka fri från våld är en återkommande kampanj- och aktivitetsvecka som sätter ljuset på det våldsförebyggande arbetet.

Initiativet leds av Unizon och MÄN men stödjs av länsstyrelserna, Jämställdhetsmyndigheten och Sveriges kommuner och regioner, SKR.

Syftet med veckan är att uppmärksamma det omfattande samhällsproblem som mäns våld mot kvinnor utgör, samt att öka kunskap och medvetenhet om våldet.

Sedan sex år tillbaka har Sveriges civilsamhälle, myndigheter, regioner, landsting och kommuner gått samman under det gemensamma paraplyet ”En vecka fri från våld” för att tillsammans belysa våld, övergrepp och förtryck.

Årets ”En vecka fri från våld” går av stapeln v.48 (23 - 29 november) och på grund av covid-19 uppmuntrar man arrangörer av aktiviteter under veckan att erbjuda digitala alternativ.

Om du vill samverka, samarrangera eller få mer information om vilka aktiviteter som arrangeras i länet under veckan kan du kontakta: therese.clifford@lansstyrelsen.se.

Illustation av en man som skriker åt en kvinna

Stöd och hjälp till våldsutövande när risk för våld i nära relationer ökar under covid-19

Risken för att mäns våld mot kvinnor ökar under covid-19 gör att Länsstyrelsen nu, tillsammans med länets samtliga kommuner, Polisen och Region Västmanland går ut med en kampanj som riktar sig till våldsutövare.

Syftet med kampanjen är att visa på den hjälp som finns att få.

Det finns en risk att mäns våld mot kvinnor ökar under den rådande covid-19-pandemin. Att risken ökar hör ihop med ökade uppsägningar, permitteringar, hemmajobb och annat som gör att vi behöver vara mer i hemmet. Att vara hemma är i sig inte en risk men anledningarna till att vara hemma som nämns ovan hör ofta ihop med jobbiga känslor som stress, begränsning, frustration och maktlöshet. Dessa känslor kan vara svåra att hantera och kan leda till att någon tar ett första steg till att använda våld mot en närstående eller att våld som redan utövas eskalerar och blir grövre.

Länsstyrelsen går nu, tillsammans med länets samtliga kommuner, Polisen och Region Västmanland, ut med en kampanj som riktar sig till våldsutövare för att hänvisa till hjälp som finns i länet. Den som behöver hjälp kan vända sig till socialtjänsten i sin kommun eller Centrum mot våld (CMV) som finns till för hela länet. Stöd och hjälp finns att få, både för de personer som känner att de riskerar att använda sig av våld för första gången och för dem som även tidigare har utövat våld.

- Vi vill att den här kampanjen ska få fler att söka hjälp för det egna skadliga beteendet. Vi behöver ge stöd och skydd till de som blir utsatta för våld och samtidigt ge stöd och hjälp till dem som utövar våld för att våldet ska upphöra, säger Therése Clifford, utvecklingsledare för mäns våld mot kvinnor på Länsstyrelsen Västmanland.

Jämställdhetsmyndighetens logotyp

Jämställdhetsmyndighetens kampanj riktad till våldsutsatta

Jämställdhetsmyndigheten har tagit fram ett material om våldsutsatthet under covid-19 som just nu sprids över hela Sverige. I Västmanland har Länsstyrelsen, Region Västmanland samt kommunerna gått samman för att sprida kampanjen i samverkan.

Kampanjen riktar sig till de som utsätts för våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution och människohandel samt till allmänheten. Varje kommun sprider kontaktuppgifter till respektive socialtjänst samt till nationella Kvinnofridslinjen för att uppmärksamma vart man vänder sig om man behöver stöd och hjälp. Kampanjen syftar även till att sprida uppmärksamhet om att våldet riskerar att öka under covid-19 då många vistas mer i hemmet.

Information om kampanjen på Jämställdhetsmyndighetens webbplats.

Länsstyrelsen Västmanland

Läs webbversion |