Webbversion | Skicka vidare

oktober 2018

Här är årets tredje nyhetsbrev till samtlig djurhälsopersonal i Västra Götalands län. Nyhetsbrevet innehåller aktuell information angående lagstiftningen som berör dig som tillhör djurhälsopersonalen.

Registrera dig för en prenumeration direkt längst ner i brevet eller via Länsstyrelsens webbplats

Länsstyrelsen har tagit över arbetsuppgifter från polisen- vad innebär det för dig som veterinär?

Som vi skrev om i nyhetsbrev nr 2 2018 gick polisens djuruppgifter över till Länsstyrelserna den 1 juni 2018. Länsstyrelserna har tagit fram ett gemensamt informationsblad riktat till veterinärkliniker. Av informationen framgår ansvarsfördelningen och vad det innebär för dig som veterinär.

 till veterinärer, folder.pdf

SVS riktlinje för djurskyddsfall

SVS har tagit fram riktlinjen Djurskydd i kliniken – Hantering av djurskyddsfall i smådjursklinisk verksamhet

Syftet med dokumentet är att ge veterinärer, när de tillhör kategorin djurhälsopersonal, en vägledning i vilka åtgärder som ska vidtas och vad man ska tänka på i de fall veterinären bedömer att en anmälan ska göras på grund av misstänkt djurplågeri, vanvård eller misshandel. Viktigt att nämna är att den 1 juni 2018 gick polisens djuruppgifter över till Länsstyrelserna. Detta innebär bland annat att det är Länsstyrelserna själva som ombesörjer omhändertagandet, hämtningen av djur, anlitar veterinär vid behov, mm.

Länk till Djurskydd i kliniken – Hantering av djurskyddsfall i smådjursklinisk verksamhet på SVSs webb

Läkemedelsverket återkallar läkemedel

Läkemedel som innehåller dietanolamin återkallas tillfälligt från den 17 oktober 2018. Dietanolamin ingår som hjälpämne i fem veterinärläkemedel godkända i Sverige för livsmedelsproducerande djur:

  • Tribrissen vet 400mg/ml+80mg/ml injektionsvätska
  • Finadyne vet 50 mg/ml injektionsvätska
  • Cronyxin vet 50 mg/ml injektionsvätska
  • Flunixin N-vet 50 mg/ml injektionsvätska
  • Wellicox 50 mg/ml injektionsvätska

Preparaten får inte användas på livsmedelsproducerande djur till dess att risk för konsumenten kan uteslutas. Hästar som behandlas måste tas ur livsmedelskedjan genom anteckning i hästpasset.

Ni som är ansvariga veterinärer för villkorad läkemedelsanvändning (ViLA) måste informera era djurhållare och stryka återkallade preparat från ordinationslistan.

Läs mer på Läkemedelsverkets webb

 

 

Du kan prenumerera på nyheter direkt från Läkemedelsverket

Vill du ha nyhetsbrev direkt från Läkemedelsverket kan du prenumerera här på deras nyhetsbrev för veterinärer webb

Exempel på nyheter som Läkemedelsverket publicerar är att från och med 1 juli 2018 hänvisar Giftinformationscentralen (GIC) alla samtal om djurförgiftningar till veterinär alternativt jouröppna djursjukhus.

GIC:s uppdrag är att per telefon informera om risker, symtom och behandling vid olika typer av akuta förgiftningar hos människor. Telefonrådgivningen är tillgänglig dygnet runt alla dagar på året för allmänheten och för sjukvården. Även samtal till 112 som rör akuta förgiftningar kopplas vidare till GIC. Det ökande antalet samtal till GIC gör att djurfrågorna kan påverka besvarandet av frågor om förgiftningar hos människor. Därför har GIC inte i nuläget resurser att fortsätta besvara frågor om djurförgiftningar.

På GIC:s webbplats finns viss information om förgiftningar hos djur

Nya bestämmelser om licenser

Från den 1 september 2018 gäller nya bestämmelser om licenser. Det som berör veterinärmedicinen är att ansökan om veterinär licens kan avse fler än en veterinärmedicinsk verksamhet.

Läs mer på Läkemedelsverkets webb

Narkotika och förbrukningsjournal

Innehar du narkotika i din verksamhet är det viktigt att tänka på kravet på förbrukningsjournaler och inventeringar som exempel på åtgärd för att säkerställa att narkotikan förvaras och hanteras så att risken för olovlig befattning är undanröjd.

Enligt 26 § Läkemedelsverkets föreskrift (LVFS 2011:9) om kontroll av narkotika, ska inom verksamhet där narkotika hanteras det finnas dokumentation som visar vilka personer som har rätt att hantera narkotika och dokumentationsom visar vilken person som använder ett visst signum. Narkotikaanteckningar och andra handlingar hänförliga till narkotikahanteringska förvaras under minst fem år.

Enligt 28 § samma föreskrift ska den som innehar narkotika ansvara för att narkotikan förvaras och hanteras så att risken för olovlig befattning med narkotikan undanröjs. Detta gäller även den som transporterar narkotika. Narkotika får inte lagerhållas i större mängder än som är nödvändigt för verksamheten.

Länk till Läkemedelsverkets föreskrifter

Vilka djur är i skick att transportera till slakt?

I april i år träffades ett tjugotal veterinärer från Örebro och Västra götalands län i Askersund. Länsstyrelsen hade bjudit in till mötet vars syfte var att öka dialogen mellan kliniskt verksamma veterinärer och officiella veterinärer på slakteri, bland annat när det gäller bedömning av om djur kan transporteras till slakteri eller om de istället bör behandlas eller avlivas på gården. Förutom kliniskt verksamma veterinärer och officiella veterinärer på slakterier medverkade länsveterinärer och djurskyddsinspektörer från båda länen.

Utgångspunkten är att bara friska djur ska gå till slakt. Första frågan man som djurägare, transportör eller veterinär, bör ställa sig är om djuret är lämpligt att bli livsmedel. Om svaret på den frågan är ja ska man bedöma om djuret är i skick att transportera. Enligt EU-lagstiftningen ska man i tveksamma fall fråga veterinär. De officiella veterinärerna på slakteri kan sällan bedöma detta vid ett telefonsamtal. En veterinär på plats har större chans till en riktig bedömning och kan skriva intyg om djuret är möjligt att transportera. För att få vägledning i den bedömningen kan du läsa Jordbruksverkets vägledning för bedömning av djurskydd på slakterier för officiella veterinärer. Behandlande veterinär kan också ringa veterinären på slakteriet för att informera och diskutera.

Du kan läsa mer och ladda ner vägledningen på Jordbruksverkets webbplats

Frasbrandsfall under 2018

Det stora utbrottet av frasbrand i Falköpingstrakten med 11 indexfall och sannolikt flera hundra drabbade djur var sensommaren och hösten 2015. De efterföljande två åren rapporterades endast ett antal ströfall, vilket var ungefär som förväntat. Hitintills under 2018 har Länsstyrelsen fått in rapporter om sju bekräftade fall av frasbrand och de senaste fallen kommer från områden som inte rapporterade några fall 2015.

Det som skiljer sig från utbrottet 2015 är att det nu är flera gårdar med mjölkproduktion som drabbats, och att nya områden öster och söder om Falköping är involverade. Det senaste fallet verkar vara en fodersmitta där flera ungdjur insjuknat.

Under hösten 2018 gick DV Falköping därför ut med information till djurägare till nöt/får i området som inte vaccinerat sina djur tidigare att kontakta sin besättningsveterinär för rådgivning och eventuell vaccinering av djuren.

Läs mer på Länsstyrelsens webb

Afrikans svinpest till nya delar av Europa

Afrikansk svinpest bekräftades i september hos två vildsvin i Belgien, i provinsen Luxemburg. Det är ett långt hopp västerut för smittan som innan detta hade Polen som utpost längst västerut. Det har även rapporteras utbrott i delar av Rumänien som inte haft svinpesten tidigare. Sverige har ännu inte haft något fall.

Nuvarande smittspridningshypotes är att infekterade köttprodukter har tagits med och kastats längs vägen.

Afrikansk svinpest kan smitta både tamgrisar och vildsvin. Sjukdomen drabbar inte människor, men vi kan bidra till smittspridning till exempel genom att ta med köttprodukter eller otvättade skor från smittade områden. Symptom på svinpesten är bland annat hög feber, kräkningar och diarréer. Det finns inget vaccin mot den.

Kallrökt pålägg och smutsiga skor är bara några faktorer man skall vara vaksam kring. Läs mer vad Jordbruksverket skriver om det här. .Där kan du även titta på den den smittskyddsfilm som EFSA, europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, har producerat om afrikansk svinpest. Jordbruksverket har även bildat en grupp som förebyggande ska arbeta med Afrikansk svinpest.

Danmark ligger långt framme när det gäller information kring afrikansk svinpest och smittskyddsgränskontroller. Ta gärna del av deras material här.

Anmälan till Länsstyrelsen

Du som tillhör djurhälsopersonal är skyldig att anmäla till länsstyrelsen när du i din yrkesutövning misstänker att djur inte hålls eller sköts på rätt sätt. Du kan göra en anonym anmälan om du vill. Om situationen är akut och det inte går att nå oss ska du kontakta polisen i stället.

Observera att vi inte återkopplar till den som anmält om vad som händer i ärendet. Vill du veta så får du själv kontakta oss.

Djurskyddstelefonen
010-224 50 50
Vardagar 9-12
Övrig tid, ring polisen 114 14
(ytterst akuta anmälningar)
Anmäl via webben här >

 

Kom ihåg att anmäla misstänkt epizooti till Länsstyrelsen, du kan ringa växeln 010-224 40 00 och be att få prata med någon av länsveterinärerna eller e-posta till veterinar.vastragotaland@lansstyrelsen.se.

 

Du som tillhör djurhälsopersonalen är skyldig att anmäla till Jordbruksverket när du byter namn, adress eller arbetsplats. Du får gärna anmäla även till oss på Länsstyrelsen, du kan ringa växeln 010-224 40 00 och be att få prata med någon av länsveterinärerna eller e-posta till veterinar.vastragotaland@lansstyrelsen.se

 

 

Länsstyrelsen Västra Götalands län

Veterinär- och djurskyddsenheten
veterinar.vastragotaland@lansstyrelsen.se

Prenumerera: Har du fått detta mail vidarebefordrat och vill starta en egen prenumeration? Klicka här för att lägga till dig som prenumerant.

Egna önskemål? Hör av dig till oss med e-post vad du vill ha information om i nyhetsbrevet.

                                               



Dela utskicket

Dela på Facebook  Dela på Twitter  Dela på LinkedIn  Dela på Google+