Webbversion | Skicka vidare

Nyhetsbrevet Miljösamverkan Sverige - DECEMBER 2018

Nu planerar vi långsiktigt

Det har varit ett omvälvande år för Miljösamverkan Sverige i och med att vi växlat upp verksamheten. Att växa tar tid, men i början av oktober kunde vi konstatera att det mesta verkar falla på plats. Det är full fart på projekten, våra duktiga projektledare har hittat sina roller. Det vi planerat göra under året är på gång, vilket känns mycket bra.

Ett stort fokus under detta år har varit att ta fram nya styrdokument. Även här har processen kommit långt. Vi har avverkat en intern remissrunda inom länsstyrelserna och de centrala myndigheter som deltar i Miljösamverkan Sverige. Nu ska vi ta hand om de värdefulla synpunkterna och gå vidare med styrdokumenten inför 2019 - och därefter kommande år. För första gången sedan start kan Miljösamverkan Sverige ha ett flerårsperspektiv.

Carina Lif och Ingela Höök, verksamhetsledare

Vlogg: Anna Georgieva Lagell

Klimatsamordnaren Anna Georgieva Lagell berättar om arbetet i projektet: Klimatanpassning i tillsyn och prövning av miljöfarliga verksamheter och förorenade områden.

Foto: Pixabay

Hur ska vi jobba med ekologisk kompensation?

Intresset för ekologisk kompensation har ökat kraftigt hos både företag och myndigheter de senaste åren. Hur ska vi på länsstyrelserna arbeta med det i våra ärenden? Det är den övergripande frågan som projektet arbetar med. Efter en enkätstudie, ett antal gruppdiskussioner och ett seminarium i samarbete med Naturvårdsverket börjar nu arbetet med att lägga strukturen för ett nytt handläggarstöd.

- Ekologisk kompensation är framtiden, säger Anna Lejon, projektledare.

Stort genomslag för nationell strandskyddskampanj

Under hösten gick 10 länsstyrelser ut i en gemensam tillsynskampanj. 182 platser fick besök och 456 objekt kontrollerades. Nu fortsätter länsstyrelserna att arbeta med de enskilda ärendena. En del i kampanjen var också att informera brett om strandskyddslagstiftningen genom medier, vilket gav ett stort genomslag. Över 50 medier rapporterade om insatsen och i samband med det om hur strandskyddet fungerar.

- Det har varit en god spridning, både geografiskt och av olika typer av strandområden som ingått i tillsynen, undantaget Norrland, säger Kristina Höök Patriksson, projektledare.

Foto: Kristina Höök Patriksson

Foto: Länsstyrelsen i Västra Götaland

Webbutbildning i miljöbalkstillsyn - ny förstudie

Vi arbetar för att ta fram en webbaserad tillsynsutbildning för alla handläggare som arbetar med miljöbalkstillsyn på länsstyrelser och kommuner. Genom att den är webbaserad ska handläggarna själva kunna välja vilka avsnitt som är relevanta för dem, när det passar dem.

-Vi ser att det finns ett stort behov av en sammanhållen utbildning i miljöbalkstillsyn. Genom att göra den webbaserad blir den lättillgänglig för alla handläggare, säger projektledaren Sara Wahrby.

Smartare vägledning

Flera utredningar har kommit fram till att vi myndigheter behöver stärka vår samverkan när det gäller vägledning inom miljöbalken. Projektet Smartare vägledning arbetar fram förslag för hur en modern vägledning kan se ut. Fokus ligger på hur vi kan samverka bättre och hur vi kan tillgodose olika behov av vägledning. I projektet medverkar handläggare från länsstyrelser, kommuner, regionala miljösamverkansorganisationer och Naturvårdsverket.

-Vi vill stimulera till fortsatt utveckling genom att sätta den som utför tillsynen i fokus, säger Elin Einarson Lindvall, projektledare.

Läs mer här.

Illustration: Elin Einarson Lindvall

 

Foto: Pixabay

 

Uppföljning och utvärdering av kommunernas tillsyn

Nu finns ett handläggarstöd för uppföljning och utvärdering av kommunernas tillsyn. Fokus i projektet har varit uppföljning av miljöfarlig verksamhet. Förhoppningen är att såväl uppföljningen som utvärderingen ska bli bättre, mer regelbunden och mer enhetlig.

Handläggarstödet hittar du här.

Handläggarstöd för arbete med ekonomiska säkerheter

Ekonomiska säkerheter ska vara en garant för att notan inte hamnar hos skattebetalarna när miljöfarlig verksamhet gör åverkan på miljön. Men hur ska vi på länsstyrelserna arbeta med dem? Nu finns det ett handläggarstöd.

Ladda ner ditt handläggarstöd här.

Foto: Länsstyrelsen

INTERVJUN

Lena Callermo är avdelningschef på Naturvårdsverket och en av Miljösamverkan Sveriges grundare.

Du har kallats Miljösamverkan Sveriges ”barnmorska”. Kan du berätta lite om det?
Ja, haha. När jag kom till Naturvårdsverket hade jag 12 år som inspektör bakom mig. Miljöbalken var alldeles ny och det var min uppgift att vägleda om tillsynen. Det blev snabbt tydligt att vårt och Länsstyrelsernas uppdrag överlappade varandra. Länsstyrelserna har exempelvis teknisk kunskap på en detaljerad nivå. Sådan kunskap efterfrågas av såväl län som kommuner, och den fanns inte på Naturvårdsverket. Jag lärde känna Ulrika Samuelsson som hade tagit initiativ till Miljösamverkan Västra Götaland. Vi använde det som förebild, för det fungerade väldigt bra. Tillsammans i våra olika roller genomförde vi en snarlik idé på nationell nivå. Det var tydligt att vi behöver byta kunskap med varandra och ta ett gemensamt ansvar. Det låter enkelt, men det var en del jobb med att utforma och marknadsföra idén, och med att skaffa finansiering.

Vad hade ni för ”målbild” i starten?
Vi ville skapa ett utbyte av kunskap, där de olika myndigheterna bjuder på sin kunskap och får annan tillbaka. Det handlade både om att skapa effektivitet för staten som koncern och samtidigt om att duktiga handläggare skulle få möjlighet att jobba på ett nytt sätt och få nya erfarenheter.

Hur ser du på Miljösamverkan Sveriges roll idag?
Arbetet är ännu mer aktuellt i dag. Tiden har kommit ikapp miljösamverkan, kan man säga. När vi startade fanns det mycket kritik mot att kunskap och stöd för handläggning saknades. I dag är denna form av kunskapsutbyte en etablerad arbetsform. Regeringens Tillitsreform innebär också en rörelse bort från hård detaljstyrning av kompetent personal, och mot att låta professionen göra bedömningar i komplexa frågor. Då har erfarenhetsutbyte, kollegial samverkan och goda exempel sin givna plats.

Miljösamverkan Sverige har blivit en framgångssaga. När man läser utredningar som tar upp Miljösamverkan Sverige så lyfts det fram som ett gott exempel. Det är också kostnadseffektivt.

Hur långt har vi kommit i dag jämfört med de mål ni satte i början?
I dag räknar vi och länsstyrelserna med att detta är en viktig del i miljöarbetet. Vi har lyckats med att ”pilota” fram något nytt och har hållit ut under etableringstiden - och det har betalat sig!

Var har du för roll i dag?
Jag talar för varan så snart jag får chansen!

                                               



Dela utskicket

Dela på Facebook  Dela på Twitter  Dela på LinkedIn  Dela på Google+