Webbversion | Skicka vidare

Läderbagge och skyddsvärda träd

Tre områden i närheten av fynd av läderbagge har röjts och frihuggits. Ett av dem i samarbete med Partille kommun. Genom att träden står soligare trivs läderbaggarna bättre.

En inventering och trädvårdsplan tas fram för byggnadsminnet Slädene gård. Kompletterande inventeringar pågår av ett naturreservat, en läderbaggs lokal och delar av området längs Göta Kanal. Ett nytt GIS-skikt med de senaste årens inventeringar är på gång.

En kurs om veteranisering av träd genomfördes i november. Då fick 25 personer från kommuner, Västkuststiftelsen och länsstyrelsen m. fl. lära sig teori och praktik om hur man skapar död ved på levande yngre träd. Allt för att skapa fler livsmiljöer för arter som egentligen vill ha träd som är äldre. Eftersom inte alla som ville gå fick plats på kursen hoppas vi kunna erbjuda en kurs till nästa år.

Ärendeenheten har besökt 15 kommuner och informerat om särskilt skyddsvärda träd, trädens roll i klimatanpassning och grön infrastruktur samt hur Länsstyrelsen hanterar dessa träd inom anmälan för 12:6 samråd enligt miljöbalken. Det har varit god uppslutning med deltagare från bl.a. park-, plan- och byggavdelningar samt politiker. Kommunerna har nu mer kunskap om hur och varför de ska arbeta med särskilt skyddsvärda träd. Kontakt: Anna Stenström

Konstgjort blixtnedslag skapas. Foto: Anna Stenström.

Fjädergräs. Foto: Karin Hante.

Stäppartade torrängar

Förra årets torka i kombination med årets vädersäsong har troligen gynnat torrängsfloran. Klart är i alla fall att drakblomma och fjädergräs blommade som aldrig förr. I Nolgården Näs bredde drakblommorna ut sig i en blålila matta och fjädergräsets vippor vajade stolt i vinden. De tre lokalerna med fjädergräs hårdkrattas som brukligt på våren, men de senaste två åren har förvaltningen också satsat på att försiktigt ta bort bestånd med krissla och deras jordstammar i direkt anslutning till plantorna med fjädergräs.

I somras samlades DNA-prover in för analys på de tre lokalerna, samt på den fjärde något gåtfulla lokalen Valstad Kullagärdet där tredje årets eftersök nu gav resultat. Vi har förhoppningar om att DNA-analysen kan ge oss mer kunskap kring härkomst och släktskap mellan lokaler. Vad gäller skötsel så har förvaltning och ÅGP även i år bränt och slåttrat ett antal torrängsobjekt. Dock färre än brukligt pga första halvårets minskade budget. Kontakt: Karin Hante

Vildbin

Samtliga markägare som har en fastighet inom 200 meter från ett fynd av någon av vildbi-arterna som berörs av ett ÅGP har fått brev och information om vad just "deras" vildbi behöver. Utskicket har resulterat i att flera markägare nu genomför åtgärder som att skapa slåtterängar, så in värdväxter och gräva sandblottor.

ÅGP har tagit fram en skötselplan i Karlsborgs tätort, med svartpälsbinas bområde på lokalen Heden som fokus. Även ÅGP-arten guldsandbi har ett boområde på Heden och behandlas i skötselplanen. Planen presenterades vid ett möte med Fortifikationsverket och markägaren Statens fastighetsverk, som också ställer sig positiva till att sätta upp informationsskyltar i området. Statens fastighetsverk, Fortifikationsverket och Försvarsmakten synpunkter ska nu behandlas innan skötselplanen är klar för publicering och åtgärdsarbete. Karlsborgs kommun är också informerad om arbetet.

Inom arbetet med Grön infrastruktur har vi under hösten haft möjlighet att ta ett steg vidare med vildbin, varav flera arter berörs av åtgärdsprogram. Vi träffade Karlsborgsbygdens LRF och till försommaren återkommer vi med en fältvandring i området för att titta mer på konkreta åtgärder. ÅGP närvarade även i år på ett av Försvarsmaktens skjutfältsråd för att lyfta de hotade vilda bina, som ofta gynnas av den militära verksamheten på skjut- och övningsfält. Tyvärr är invasiva arter som parkslide och lupin hot mot de stora naturvärdena på vissa skjutfält.

Två nya lokaler för den väddgökbi har hittats i sommar, så nu har vi 3 lokaler istället för en enda av detta hotade vildbi. Kontakt: Karin Hante och Anna Stenström

Drönarfoto av planteringarna vid Gåsö i juli, en månad efter plantering. De fyra 20x20 m-rutorna och utformningen av dessa syns i fotots nedre del. Fotograf: Eduardo Infantes.

Ålgräsängar

Under hösten arrangerades en nationell konferens om ålgräs. På konferensen framkom det bland annat att länen ser ett behov av en nationell kartläggning av ålgräsförekomster, vilket är en förutsättning för att vi ska kunna skydda ålgräset. Under året har också en regional handlingsplan för ålgräs tagits fram. I handlingsplanen konkretiseras åtgärder där Länsstyrelsen har en viktig roll för att skydda, förvalta och restaurera ålgräs.

Sommaren 2019 restaurerades 1600 kvadratmeter ålgräs vid Gåsö i Lysekils kommun. Planteringen gjordes i olika rutmönster för att se om antalet skott som behövs kan minskas och därmed även arbetstiden för restaurering. Förhoppningen är att skotten ska växa igen i de tomma rutorna. Kontakt: Beatrice Alenius

Alkonblåvinge och klockgentiana

Röjningar har genomförts på 2 lokaler för att förbättra förutsättningarna för arterna. Uppföljning har gjorts på på Tånga hed och Lida. På båda lokalerna ökar klockgentianan mycket, medan alkonblåvingen inte ökar lika mycket. För första gången har det observerats att alkonblåvingen kläckts tidigt, så pass tidigt att få klockgentianor än är i blom. Vi befarar att detta matchningsfel kommer att öka med klimatförändingen. Åtgärdsprogrammet har förlängts av Naturvårdsverket till 2023. Kontakt: Lars Sjögren

Rikkärr

Restaurering och skötsel genom avverkning, röjning och slåtter har genomförts i 10 rikkärr. Kontakt: Jennie Niesel

På bilderna ser vi Björnasäterkärret i Skövde före och efter restaurering. Foto: Jennie Niesel

Fältgentiana

2019 har inte varit ett bra år för fältgentianan, varken den tidiga eller den sena formen. Av de 5 lokalerna med tidig fältgentiana i länet hittades den i år enbart på en. Sen fältgentiana har vi på 37 lokaler och i år hittades den på 23%. Det gjordes t.ex. inga fynd i Dalsland och enbart ett fynd på hela Kinnekulle. Bara på ett enda ställe hittades mer än 200 st i år. 

För kustgentianan går det bättre. Den finns på 31 lokaler i länet och hittades i år på 75% av dem som räknades. På fem ställen fanns det mer än 200 st och störst är så klart Björshuvudet med 23.000 st.

Ett av problemen är definitivt förra årets torka, men det är antagligen inte den enda förklaringen. En del av gentianalokalerna har fel hävd, antingen för hård när gentianorna kommer upp så att de blir uppätna eller för svag hävd så att markerna sakta växer igen. Många av lokalerna har problem med mossa. Mossan gör att fröna inte kommer ner till marken och kan gro.

ÅGP och förvaltningen av naturreservaten har arbetat med röjning, mosskrattning, tillfällig stängsling och uppföljning. Naturskyddsföreningar, Floraväkteriet och andra ideella gör en stor insats genom att både få till betesdjur på rätt marker och räkna hur många fältgentianor som kommer upp. Kontakt: Anna Stenström

Björshuvudet NR har en av de största populationerna i Sverige av kustgentiana. Foto: Anna Stenström

Utplanterad ostronört. Foto: Peter Post

Martorn och ostronört

Länsstyrelsen har tillsammans med Botaniska Trädgården i Göteborg fortsatt med att driva upp och plantera ut martornsplantor för att förstärka länets vilda population. På Galterö i Göteborgs södra skärgård planterades hösten 2018 74 martornsplantor varav hela 47 stycken fortfarande levde efter ett år. Under hösten planterades ytterligare ett hundratal plantor över en större yta på Galterö. På Kosteröarna har plantor satts ut på två nya lokaler, Basteviken på Nordkoster och Långevik på Sydkoster. Nya martornsfrön har även samlats in på Vrångö och Koster för Botaniska trädgårdens uppodling av nya plantor.

Uppföljning av 2018 års utplantering visar på en mycket god överlevnad. Av 37 utsatta plantor hade 28 stycken överlevt efter ett år. Och av dessa blommade redan 23 stycken under första året. Under året planterades ytterligare 7 plantor på Rörö och hela 56 stycken på Tjurpannan. På Tjurpannan har även ett större hägn uppförts runt lokalen för att hålla betesdjur ute. En ny informationsskylt har tagits fram för ostronörtslokaler. Utvärderingen av de senaste årens arbete med ostronört visar att arten fortfarande har stora problem, både antalet individer och lokaler minskar. Åtgärdsprogrammet har förlängts till 2023. Kontakt: Peter Post

Stinkpaddan lever som yngel i hällkar, en del riktigt små. Foto: Johanna Andreasson.

Stinkpadda

En inventering av stinkpadda har genomförts på 11 öar. Man hittade 225 lämpliga hällkar, varav 91 innehöll yngel i olika stadier. Tre av öarna saknade fynd. Även Göteborgs kommun har inventerat stinkpadda på 15 öar.

Länsstyrelsen har deltagit i ett nordiskt projekt om chytridsjuka. Chytrid är en svamp som angriper groddjur. Den är ursprunglig i Asien, men har spridits över världen genom handeln med groddjur som sedan släpps ut i naturen. Den har orsakat massdöd av groddjur på många håll i världen. Länsstyrelsen har mha av eDNA undersökt hällkar med stinkpadda och där har ingen chytridsjuka hittats. Men tyvärr hittades chytridsvampen i en damm i Vårgårda där någon olagligt planterat ut klockgroda. Att svampen finns betyder inte att groddjuren dör, om de blir sjuka beror på många olika omständigheter bl.a. temperatur och vilken art det är. Det som är viktigast nu är att inte sprida svampen vidare, därför måste all utrustning som varit i kontakt med en groddamm vara helt torr eller desinficeras innan nästa groddamm besöks. En film om chytridsjukan finns här. Kontakt: Anna Stenström

Barbastell

I år har landsbygdsavdelningen haft rådgivningar för 5 lantbrukare med betesmark i närheten av en av barbasellkolonierna. Intresset var varierande, men flera var intresserade av fladdermusen och att göra åtgärder för den.

Emily Macgregor, student vid Göteborgs Universitet, skriver sitt examensarbete om barbastell, fladdermöss och effekten av belysning. Hon har inventerat 9 lokaler i Vänersborgs kommun och skickat ut enkäter om belysning till samtliga församlingar i länet. Resultaten visar att ungefär 3 arter av fladdermöss förloras per upplyst sida av kyrkobyggnaderna samt att långsamt flygande arter påverkas mer än snabbflygande arter. Arbetet är färdigt i vinter. Kontakt: Anna Stenström

Mosippa med både blomma och frö. Foto: Anna Stenström

Mosippa

Länsstyrelsen samarbetar med Botaniska trädgården i Göteborg om att odla upp plantor av mosippa för utsättning. 2017 samlades frön in från Remmene skjutfält där militärens bränningar ger rätt livsmiljö för arten. Botaniska trädgården drev sedan upp dessa frön till plantor som sattes ut i april respektive oktober 2018 på tre lokaler i länet. Den oerhört torra sommaren 2018 var sannolikt väldigt tuff för plantorna. Av de 100 som sattes ut i april 2018 var 23 fortfarande vid liv i april 2019. Överlevanden var betydligt bättre för de plantor som sattes ut på hösten. Av totalt 76 plantor som sattes ut återfanns 68 (89%) i april 2019. Frön har även i år samlats in på Remmene skjutfält för att odlas upp till plantor. En manual för hur man driver upp plantor från frön på bästa möjliga sätt håller på att tas fram, kommer i vinter. Kontakt: Lars Sjögren

Vitryggig hackspett

Granavverkning för att gynna lövträd och lövskog har genomförts av Västkuststiftelsen på ca 80–90 hektar i flera reservat i Dalsland under de senaste två åren. Även åtgärder som topphuggning och ringbarkning har genomförts för att skapa död lövved. Målsättningen är att skapa flera optimalområden i Dalsland som kan hysa revir av vitryggig hackspett.

En analys av lövskogsförekomsten i Dalsland som Länsstyrelsen utfört visar på stor brist på äldre lövskog i landskapet, men också på många yngre lövskogar med framtida potential. Under hösten har mätningar av död ved m.m. genomförts i tre värdekärnor med lövskog. Målet med mätningarna är att få svar på om miljöerna i dagsläget har tillräckliga kvaliteter för att hysa vitryggig hackspett. Och om inte, hur mycket arbete som återstår att göra för att nå dit. Kontakt: Peter Post

Skalbaggsfälla på tall i Björnerödspiggen, Strömstad samt raggbock hittad i nordvästra Dalsland.

Även 5 områden med ädellövskog och gamla skyddsvärda ekar har inventerats med fällor under året och artbestämning pågår även där. Foto: Peter Post och Theodor de Knoop.

Skalbaggar i eklågor och på tall

Arbetet med att förbättra kunskapen om skalbaggsfaunan i Västra Götalands län fortsätter. Särskilt fokus läggs bl.a. på vedlevande skalbaggar i tallskogar. Inventeringen har bl.a. resulterat i upptäckten i en ny lokal för ÅGP-arten raggbock i nordvästra Dalsland. En trakt där arten tidigare inte är känd ifrån. Under vintern kommer tallskogarna i det omgivande landskapet runt fyndet därför kartläggas efter spår av raggbock. Den enda tidigare kända lokalen för arten är naturreservatet Brurmossen i nordöstra Dalsland där vi under vintern även kommer att ta fram planer för naturvårds-bränning, vilket gynnar många arter knutna till tallskog. Artbestämning av årets fällfångster i 6 tallområden i länet pågår. Kontakt: Peter Post

Vityxne

Vityxne är petig med skötseln och därför vårfagas alla lokalerna. Vårfagning innebär att man krattar bort pinnar, dött gräs och mossa innan betesdjur eller slåtter tar vid. Årets uppföljning visar inte på någon riktig trend. Åtgärdsprogrammet är förlängt till 2023. Kontakt: Lars Sjögren

Till höger i bilden är det fagat, mossa, dött gräs och pinnar är borträfsat. Det ger större chans för vityxnen att överleva. Foto: Lars Sjögren

Stor ögontröst

Samtliga lokaler med stor ögontröst i länet sköts nu på ett sätt som är, i alla fall delvis, anpassat för stor ögontröst. Utvärderingen av åtgärdsprogrammet för de senaste årens arbete visar att vi är på rätt väg i arbetet med arten, men att mer resurser behövs för att öka antalet plantor och lokaler. Rapporten kommer att läggas ut på Naturvårdsverkets hemsida. Åtgärdsprogrammet är förlängt till 2023. Kontakt: Karin Hante

Stor ögontröst. Foto: Lars Sjögren

Lerskifferhällar i Ryr NR. Foto: Stefan Husar

Dalsländska lerskifferhällar och hällebräcka

Västkuststiftelsen hävdar 5 reservat med dalsländska lerskifferhällar och hälllebräcka. Arbete pågår med att få till röjningar på oskyddade lokaler. Åtgärdsprogrammet är förlängt till 2023. Kontakt: Stefan Husar

                                               



Dela utskicket

Dela på Facebook  Dela på Twitter  Dela på LinkedIn  Dela på Google+