Webbversion | Skicka vidare

Nyhetsbrevet Viltnytt i Västra Götaland - februari 2020

Foto: Steve Hervey

Vad gäller för bäver? 

I Västra Götaland får bäver jagas från den 1 oktober till den 10 maj. Om det finns behov av skyddsjakt under annan tid än den allmänna jakttiden kan Länsstyrelsen lämna tillstånd till det. En förutsättning är att jakten är nödvändig för att förhindra allvarlig skada och att det inte finns någon annan lämplig lösning. Skyddsjakt under fredningstiden innebär alltid risk för att ungar görs föräldralösa. Årsungarna är beroende av föräldrarna ända fram till den allmänna jakttidens början.

Inom länet får bäverns dammbyggnad, men inte boplats, rivas mellan den 1 maj till och med den 31 augusti utan särskilt tillstånd från Länsstyrelsen. Observera att detta endast gäller för markägare och jakträttsinnehavaren. Detta innebär att från den 1 september till den 30 april krävs tillstånd från Länsstyrelsen för att få riva dämmen.

Bävern bygger både dammbyggnader, och hyddor (boplats). Det är inte alla bävrar som bygger hyddor, ibland gör de en bohåla genom att gräva in sig i strandbrinken eller åkanten.

Boplatsen (bäverhyddan) och den dammbyggnad som reglerar vattennivån vid boplatsen betyder mycket för bäverns möjligheter att överleva under vintern. Is och för lågt vattenstånd kan orsaka att bävern dels får svårt att komma åt sitt matskafferi dels inte får tillräckligt skydd. Att riva boplatser och dammbyggnader under vinterhalvåret kan därför orsaka skada och utsätta bävern för onödigt lidande. Rivning av boplats är därför förbjudet hela året.

Bäverdammar kan skapa översvämningar och därmed orsaka skador på till exempel väg och järnväg, jordbruksmark, skog, byggnader och vattentäkter. Länsstyrelsen får ge tillstånd till att ta bort bävrars boplats och dammbyggnad. På platser med stor bäveraktivitet och en besvärlig skadebild rekommenderas att den allmänna jakttiden för bäver, 1 oktober-10 maj, utnyttjas.

Conibearfälla

Fångst med slagfällan Conibear är en effektiv jaktmetod för bäver men eftersom fällan är en kanadensiskt utter- och bäverfälla krävs både utbildning och tillstånd för att få använda fällan. Länsstyrelsen kan ge tillstånd i områden där det finns särskilda skadeproblem av bäver men är restriktiv till fällfångst med Conibearfälla i områden med utterförekomst.

 

Foto: Oskar Norrgrann

Fotot: Fotoakuten

Projektet Mera tall

Länsstyrelsen har fått pengar för att till och med augusti 2022 genomföra ett utbildningsprojekt, Mera tall. Utbildningarna ska utveckla kompetensen hos markägare och jägare. Målsättningen är att på sikt nå en stor andel av länets cirka 17 000 skogsägare och 32 000 jägare. Utbildningen ska handla om hjortvilt, skogliga ekosystem, biologisk mångfald samt inventering av spillning, betestryck och skogsskador. Projektet ska skapa en möjlighet för skogsägare och jägare att träffas och samverka. Ledare inom älgförvaltningen och skogliga tjänstepersoner ska utbildas, så att de sedan självständigt kan leda Mera tall-projekt i sina områden i länet.

Målsättningen är en god kommunikation mellan markägare och jägare grundad i gemensam kunskap och förståelse för dagens situation i skogen, en gemensam målbild och samförstånd i hur målet kan uppnås. Med detta som grund ska aktiva åtgärder kunna genomföras, baserade på fakta. Projektet ska öka miljönyttan i skogsbruket och kvaliteten på hjortviltstammarna och samtidigt minska betesskadorna.

Projektet kommer att erbjuda grupper av markägare och jägare föreläsningar, workshops och fältövningar. Kurserna ska ge kompetens och en arbetsmetod till markägare och jägare så att de på lokal nivå kan ta fram och använda beslutsunderlag vid viltförvaltning. De ska sedan med hjälp av sina egna inventeringsresultat kunna fatta kloka beslut om förvaltningen av skog och vilt. Genom att utbilda lokala ledare som i sin tur ska driva det lokala projektet, hoppas vi snabbt få genomslag i hela länet.

Projektet handlar om att stoppa granifieringen av landskapet. Lyckas detta, kan det få positiva effekter för länets arbete med klimatanpassning. Detta kan minska risken för höga flöden i vattendragen, torka, bränder och granbarkborreangrepp. Vi kommer också att få betydligt mer biologisk mångfald i landskapet.

Fotot: Länsstyrelsen

Preliminära resultat från spårsäsongen 2019/2020

Under säsongen har vi fått in tre döda lodjursungar, som dött av svält. Troligen beroende på att de har förlorat/mist kontakten med sina mödrar. Trots bristen på snö i år har vi lyckats säkra 7 föryngringar av lodjur i länet, vilket motsvarar cirka 37 individer. Flera vargindivider har hittats med hjälp av DNA-analyser av spillning, ingen parbildning finns konstaterad eller känd än så länge. Vi har februari ut kvar för inventering av lodjur och mars kvar för inventering av varg. Kommer snön, hoppas vi få in många observationer, så att inventeringsresultaten kan kompletteras med spårningar.

Här kan du rapportera dina observationer:

www.skandobs.se

www.o.rovobs.se

Fotot: Länsstyrelsen

Licensjakt lodjur 2020

Länsstyrelsen har beslutat om licensjakt efter maximalt sex lodjur i Västra Götaland i mars 2020. Det rör sig om tre djur i Sjuhärad, två i östra Skaraborg och ett i nordöstra Dalsland.

Länsstyrelsens beslut har överklagats, och Förvaltningsrätten i Luleå har ännu inte meddelat sin dom.

Om Länsstyrelsens beslut inte ändras, får jakten bedrivas under hela mars månad. Länsstyrelsen avlyser jakten när maxantalet djur är fällda, eller påskjutna och avräknade, i respektive jaktområde.

Länsstyrelsen informerar om avlysningen via telefonsvarare, SMS och hemsida (www.lansstyrelsen.se/vastragotaland).

Tilldelning och jaktområde

Högst två (2) lodjur får fällas inom jaktområde 1 som består av Karlsborgs, Töreboda, Tibro, Skövde, Hjo, Tidaholms och Falköpings kommuner.

Högst ett (1) lodjur får fällas inom jaktområde 2 som består av Åmåls, Bengtsfors och Melleruds kommuner.

Högst tre (3) lodjur får fällas inom jaktområde 3 som består av Marks, Svenljunga, Tranemo, Borås och Ulricehamns kommuner.

Lodjur får fällas oavsett djurets ålder och kön. Ungdjur bör av jaktetiska skäl i möjligaste mån fällas före föräldradjur.

Fotot: Fotoakuten

Älgjakten 2019/2020

Älgjakten lider mot sitt slut och Länsstyrelsen har börjat granska inkomna data. Älgar som fälls ska enligt lag rapporteras in senast två veckor efter fälldatumet. Statistiken som idag ligger inne är troligen inte komplett. Dels eftersom älgar som fälldes för mindre än två veckor sedan eventuellt inte ännu finns i Älgdata men även eftersom det tyvärr inträffar att rapporteringen inte genomförs i tid.

Den data som troligen är mest komplett är älgobsen och denna data visar att stammen fortsätter att sjunka och har gjort så sedan 2013. Observationer per mantimma ligger för 2019 på 0,082 att jämföra med 0,084 under 2018 och 0,107 år 2013. Kalvvikterna har ökat till 57 kg vilket är glädjande men kan vara ett resultat i en mellanårsvariation då bottenåret för kalvikterna var under 2018 med 54 kg. Även slaktvikterna på tjurar och kor är något högre för 2019, 177 kg för tjur (175 kg 2018) och 152 kg för kor (147 kg 2018).

Handjursandelen av vuxna har sjunkit till 35,7% (38,3% 2018). Detta är en följd av att man under 2018 års jakt sparade på kor samtidigt som man sköt nära fullt på tjur. 2018 var avskjutningsmålet 1720 kor och 1448 tjurar. Av dessa fälldes 1259 kor och 1419 tjurar.

Kalv/ ko har ökat från 0,605 till 0,632 och detta är sannolikt en följd av att man förlade jakttrycket på tjur istället för kor året innan och därmed kunde de icke fällda hondjuren växa sig ett år äldre och öka avsevärt i reproduktion. Hade man lagt ett högre uttag på kalv istället för på tjur hade kvoten kalv/ko blivit ännu högre i år med färre ettåriga hondjur (överlevande kvigkalvar) att dividera kalvantalet med. Högre kalvskytte hade påverkat kalv/ko värdet i rätt riktning samtidigt som tjurandelen hade kunnat ligga oförändrad. Kornas vikt påverkar i hög grad kalv/ko -kvoten och vikten kan således ökas genom ett bredare och högre foderutbud per älgko.

I systemet ligger, den 14 februari 2020, 4459 fällda älgar vilket innebär en fortsatt minskad avskjutning sedan ett antal år. Intressant är att nyttjandegraden (antalet fällda älgar jämfört med avskjutningsmål) har sjunkit från 94% år 2012 till 74% år 2019. Trots detta sjunker alltså stammen. Med fullt nyttjande av avskjutningen hade alltså stammen sjunkit snabbare än den gör. Senaste resultatet från ÄBIN sommaren 19 visar på 20% för årsskadad tall (jämför med länsmålet om 6%). Endast 25% av tallmarkerna återbeskogas med tall vilket är besvärande. Skogsskadenivån, kalvvikterna samt kvoterna kalv/ko indikerar obalans mellan klövvilt och foder. Balansen måste återupprättas genom förbättrad ståndortsanpassning i skogsbruket (mera tall och minskade granmonokulturer) samtidigt som klövviltstammarnas tätheter måste sjunka ytterligare. Ömsesidigt simultant handlande från både jägare och skogsägare behövs. För bättre kontroll av älgstammens utveckling krävs bättre inventeringsunderlag. Att data finns gynnar alla oavsett vilken uppfattning man har. Länsstyrelsen har indikationer på att användningen av spillningsinventering ökar vilket är positivt.

Viltolyckorna med älg inblandad uppgick jaktåret 2018/2019 till 758 stycken. Länsmålet anger att olyckorna med älg ska ligga under 942 stycken varför det målet måste anses som uppnått.

Foto: Mia Bisther

                                               



Dela utskicket

Dela på Facebook  Dela på Twitter  Dela på LinkedIn