Inspel till rymdutredningen - FOI lyfter fram säkerhetspolitik i svensk rymdverksamhet

Omvärldsanalys av rymdområdet
Teknikutvecklingen på rymdsidan drivs inte längre på av endast militära behov och krav, det blir vanligare med rent kommersiellt drivna idéer och projekt i rymdbranschen. Rymdtekniken är billigare och mer tillgänglig för fler aktörer än de traditionellt stora rymdaktörerna, det är betydligt fler aktörer som har egna operativa satelliter idag jämfört med hur det såg ut för bara 10 år sedan. Teknikutvecklingen är centrerad kring begrepp som miniatyrisering, standardisering, satellitkluster och launch-on demand. Spridning av rymdteknologi sker oftast via bilaterala avtal eller med hjälp av kommersiella aktörer. De tre stora rymdaktörerna USA, Ryssland och Kina håller på att förändra sin rymdpolitik. Det blir även fler aktörer i rymden och fler länder med egna bärraketprogram.

Det finns många nya möjligheter för Sverige men samtidigt medför detta fler ögon och öron i rymden över svenskt territorium och andra områden som Sverige verkar i. För detta ändamål behövs det byggas upp kunskap och förmåga till en lägesbild av andra aktörers spaningsplattformar i rymden.

Läs mer i FOI-rapporten genom att ladda ner den här (eller kontakta registraturen för ett tryckt exemplar)

Första svenska inmätningen av satelliter
Den 23 juli 2014 utfördes den första inmätningen av två svenska satelliter med markbaserade radarsensorer. I ett forskningsprojekt på FOI (FoT – Militära rymdförmågor) undersöks hur tillgången till en lägesbild i rymden kan ge Försvarsmakten ett informationsöverläge genom att satelliters uppträdanden blir möjliga att förutsäga. Det här unika experimentet bidrar till en vital del inom en framtida rymdlägesförmåga, d.v.s. kunskap om inmätning av en satellits omloppsbana.

Det uppskattade avståndet till den svenska satelliten Mango från radarinmätnigen har jämförts med en uppskattad position av satelliten baserat på GPS-data innan och efter inmätningen. Resultatet visar god överrensstämmelse. För en noggrannare utvärdering av radarmätningens precision krävs dock tillgång till högupplöst GPS-data under själva inmätningen. En ny inmätning genomfördes därför i mars 2015, se nästa nyhet.

För mer information om inmätningarna, kontakta forskare Lisa Rosenqvist. Läs gärna mer i Från radarmätning till rymdlägesbild - Unik inmätning av svenska satelliter (FOI Memo 5258).

Försvarsmaktens första programmering av en svensk satellit
FOI utvecklar metoder för inmätning av rymdskrot och aktiva satelliter. Metoderna kompletteras med olika experiment och under mars månad genomfördes ett försök med att programmera den svenska satelliten Mango. Avsikten var att Mango skulle leverera sin exakta position med hjälp av den inbyggda GPS:en samtidigt som inmätningen av satelliten skedde med radaranläggningar på marken. Experimentet utfördes inom ramen för ett forskningsprojekt åt Försvarsmakten (FoT – Rymdrelaterad förmågeutveckling) och programeringen övervakades i OHB Swedens lokaler i Kista. Programmeringen genomfördes nästintill smärtfritt, Mango tog emot den nya arbetsordern och levererade senare sina GPS-data. Satellitens omloppsbana kunde därmed beräknas så att en jämförelse var möjlig att göra med radarinmätningen.

För mer information om inmätningarna, kontakta forskare Lisa Rosenqvist.

FOI leder ett EU-projekt om gröna drivämnen
Den första februari i år startades EU-projektet GRAIL som koordineras av FOI. Syftet med projektet är att utveckla mer miljövänligt krut till bärraketer. Projektet finansieras av EUs nya ramprogram Horizon 2020. FOI deltar även i ytterligare ett EU-projekt, Rheform, som koordineras av DLR i Tyskland. Här är syftet att ta fram mindre giftiga flytande drivämnen till rymdfarkoster.

Både GRAIL och Rheform bygger på de erfarenheter FOI har med oxidatorsaltet ammoniumdinitramid, ADN. Arbetet med ”gröna drivämnen” till rymdändamål har blivit en framgångsrik svensk nisch där FOI samarbetar med Rymdbolaget (ECAPS) och EURENCO Bofors. FOI har tidigare även samarbetat med NASA och ESA rörande detta.

Läs mer »

Information om både GRAIL och Rheform. Läs mer »

Urval och test av astronauter - Ett nytt projekt
FOI ska tillsammans med Nederländerna ta fram ett testbatteri som ska kunna användas vid urval och testning av astronauter. Projektet är specifikt inriktat mot de färdigheter och förmågor astronauter behöver för att kunna genomföra vissa typer av arbeten, exempelvis att styra en robotarm samt genomföra manuell dockning av rymdfarkoster. Robotarmen som idag sitter på den internationella rymdstationen är 17 meter lång och har många leder som styrs individuellt. Inom en relativt snar framtid kommer rymdstationen att utrustas med ytterligare en robotarm. Dockning sker oftast automatiskt nuförtiden, men astronauterna måste också kunna styra och docka manuellt. Dessa uppgifter är mycket krävande, de tar lång tid, och små fel kan få mycket allvarliga konsekvenser. Dessutom ska uppgifterna genomföras i rymden, med allt vad det innebär. Projektet är finansierat av ESA, och pågår under 12 månader.

För mer information om projektet, kontakta förste forskare Staffan Nählinder.

FOI erbjuder utbildning om satellitnavigeringssystem (GNSS) och militär GPS
Den 19 maj erbjuder FOI utbildning om satellitnavigeringssystem (GNSS) vid FOI i Linköping. Kursen ger en grundläggande förståelse för tekniken och dess fördelar samt begränsningar. Senaste utvecklingen av satellitnavigeringssystemen och de nya möjligheter detta innebär beskrivs. Kursen ger ökade möjligheter att effektivare använda satellitnavigering.

Kursinnehåll

Den 20 maj erbjuder FOI utbildning om militär GPS vid FOI i Linköping. Kursen ger en grundläggande förståelse för tekniken på systemnivå och den militära användningen av GPS samt NAVWAR konceptet. Genom utbildning kan effekten av den egna användningen av militär GPS ökas, samt risker och sårbarhet minskas. Utbildningen vänder sig till försvarssektorn.

Kursinnehåll

Anmälan för båda kurserna sker till förste forskare Fredrik Marsten Eklöf.

Nu skickar även Sverige upp små satelliter

Tyskland och USA i avtal om att dela information om lägesbild i rymden

Mer rymdskrot i bana runt jorden
Den 3 februari 2015 exploderade en amerikansk militär vädersatellit i omloppsbana över jorden. Satelliten, benämnd F13, sköts upp 1995 inom projektet DMSP (Defense Meteorological Satellite Program) som förser amerikanska försvarsmakten med bilddata för väderprognoser. Eftersom explosionen föranleddes av en plötslig och extrem ökning i temperatur misstänker experter att satellitens batteri exploderade, men amerikanska myndigheter har ännu inte bekräftat detta som orsak till haveriet. Europeiska och franska rymdstyrelserna har analyserat fragmenten efter explosionen och försäkrat sig om att de inte utgör någon fara för deras egna satelliter. Frågan kvarstår dock vilka konsekvenser detta kan få för framtida rymdaktivitet, särskilt eftersom satellitens bana (solsynkron och polär) är en av de mest utnyttjade för t.ex. spaningssatelliter. Fragmenten förväntas vara kvar i omloppsbana i flera decennier enligt ESA.

Läs mer »

USAs nya militära inspektionssatelliter - GSSAP

Ny rysk uppskjutningsförmåga – Angara-A5
Den 22 december 2014 gjorde Ryssland den första uppskjutningen med en ny klass av raketer – Angara-A5. Den nya raketen sköts upp från Plesetsk i nordöstra Ryssland. Uppskjutningen är betydelsefull ur flera synvinklar. Politiskt visar man att man inte längre är (lika) beroende av Baikonur-basen i Kazakstan men än viktigare är den tekniska aspekten. Efter år av förseningar och andra problem kan man nu visa upp ett fungerande uppskjutningsprogram. Angara-A5 är för tillfället den tyngsta raketen i en modulbaserad raketfamilj där A1 (operativ) är lillebror och A3 (under utveckling) mellanklass. Man räknar med stora besparingar för framtida uppskjutningar i och med att alla raketerna byggs i samma fabrik och kan skjutas upp från samma uppskjutningsplatta. Rysslands inbromsande ekonomi har dock fått effekt i att nästa uppskjutning inte kommer att ske förrän 2016.
Ryssland har även meddelat att man till 2025 avser att lägga ner den framgångsrika Protonraketen till förmån för den nya Angara-A5. Den nuvarande tidsplanen bygger på att Angara-A5 är operativ och kan skjutas upp både från Plesetsk (polära banor) och Vostochny (geostationära banor) från 2021. Det statliga bolaget Khrunichev som äger både Proton och Angara säger att även om man påverkas av Rysslands nedåtgående ekonomi så upplever bolaget att man är prioriterade av ryska staten och ser ingen oro för att tidsplanen ska spricka.

För mer information:

Successful Flight of Angara-A5 Rocket Marks New Era for Russia's Ambitions in Space

Russia’s Angara 5 On Track To Replace Proton By 2025

Vad gör ryska satelliten Kosmos-2499?

Japan skjuter upp nya spaningssatelliter
I februari och i mars i år skickade Japan upp två nya spaningssatelliter. Sedan tidigare har man två optiska och två radarbaserade spaningssatelliter vilket gör att man nu har god kapacitet att avbilda jordytan dag som natt, oavsett väderförhållanden. Den första satelliten har en SAR-avbildande radar och agerar backup till de tidigare radarbaserade satelliterna. Den andra satelliten har en högupplöst optisk kamera. Japans spaningssatellitprogram startade efter Nordkoreas missiltester 1998. Efter en trög start har man nu byggt upp en oberoende global spaningskapacitet.

De två stora rymdnationerna i Asien, Japan och Kina, har till viss del haft olika inriktningar på sina rymdprogram där Japan länge hade ett förbud mot militär rymdverksamhet. Detta förbud är nu lyft och man prioriterar för tillfället det nationella uppskjutningsprogrammet samt att bygga upp en oberoende spaningskapacitet. Japan har inte heller något bemannat rymdprogram till skillnad mot Kina.

Mer information om satelliterna:

H-2A rocket boosts Japanese radar spy satellite into orbit

H-2A rocket achieves fourth launch in six months

Omvärldsbevakning tas fram på uppdrag av Försvarsmakten och informationen är endast baserad på öppna källor. För att prenumerera på Omvärldsbevakning klicka här.

Vid synpunkter på innehållet kontakta sandra.lindstrom@foi.se 

Vi ansvarar inte för länkar som leder till andra webbplatser.