 |
Innehåll |
 |
|
Internationell utveckling |
|
|
Visste du att NORAD, North American Aerospace Defense Command, spårar tomtens färd från Nordpolen till din julklappssäck? NORAD gör detta för att tomtens färd över himlavalvet ska bli så säkert som möjligt och så att Rudolf med den röda mulen inte ska krocka med rymdskrot. Alla små och stora barn kan den 24 december följa tomtens resa över världen spårad med avancerade satelliter med infraröda sensorer – eftersom Rudolfs mule är varm - och med speciella kameror uppsatta runt om i de stora världsstäderna. Om du går in på NORAD:s hemsida www.noradsanta.org så kan du se nedräkningen till julafton och tomtens resa.
GoD JuL från Rymdgruppen på FOI! |
 |
NORAD:s övervakning av tomtens färd. Mjukvara som används för tomtefärden, STK från AGI, är den samma som FOI använder till andra rymdändamål. |
 |
Enligt en pressrelease från SSC, Swedish Space Cooperation, den 17 oktober har den danska nanosatellittillverkaren GomSpace köpt upp NanoSpace, som var en del av SSC-koncernen. NanoSpace tillverkar bland annat framdrivningssystem, främst ämnade för små satelliter, sedan uppstarten 2005. Framdrivningssystemen testades i rymden för första gången 2015. Företaget hade nyligen skrivit ett kontrakt med schweiziska företaget ELSE för att förse deras nanosatelliter med framdrivning. ELSE ligger bakom den kommande konstellationen Astrocast med hundratals nanosatelliter som ska förse kunder med global maskin-till-maskin-kommunikation.
Köpet genomfördes av Gomspace svenska moderbolag GS Sweden AB till ett pris av tre miljoner kronor samt 600000 aktier. Bolaget är sedan en tid tillbaka börsnoterat i Sverige. Enligt GomSpace VD Niels Buus har GomSpace planer på att utöka sin verksamhet i Sverige, och NanoSpace får behålla sin verksamhet i Uppsala tillsvidare.
Läs mer om NanoSpace på:
www.sscspace.com
Gomspace completes acquisition of NanoSpace AB
www.astrocast.net
|
|
Den 3:e maj 2016 antog Danmark en ny rymdlag: Lov om aktiviteter i det ydre rum . Som så många andra länders rymdlagstiftning är den danska lagen ett steg mot att främja dansk rymdverksamhet genom att tydliggöra förutsättningarna och säkerställa att Danmark lever upp till sina internationella åtaganden på rymdområdet. Exempelvis klargör den nya lagstiftningen att all rymdverksamhet måste godkännas av regeringen. Det finns också paragrafer som hanterar satellitregistrering och eventuella skadeståndsansvar till följd av rymdverksamhet enligt FN:s Registrerings- och Ansvarskonventioner. Så långt skiljer sig inte den danska rymdlagen från den svenska motsvarigheten (Lag 1982:963 om rymdverksamhet) som har motsvarande ansvarsfördelning och liknande skrivningar.
Den danska rymdlagen sticker emellertid ut på en punkt, man har valt att i lagen definiera en rad begrepp som omvärlden ännu inte lyckats nå konsensus om. Exempelvis definierar man yttre rymden som allt över 100 kilometers höjd. Rymdobjekt definieras därefter som objekt som är uppskjutna eller planeras skjutas upp i yttre rymden. Definitionerna skiljer sig från de som används i FN:s konventioner och som oftast återfinns i internationella sammanhang. Det återstår att se om valet att ta med definitioner får positiva eller oönskade konsekvenser i internationella sammanhang.
|
|
Polen presenterade i samband med en konferens den 12 september en ny rymdstrategi, som en del av polska handelsministeriets plan för att omvandla Polens ekonomi från främst tillverkningsindustri och outsourcing-centrum till en mer högteknologisk och kunskapsbaserad sådan. Enligt strategin ska polska staten satsa mer på rymdsektorn, både genom egen finansiering och genom att göra polsk rymdindustri till en större internationell aktör. Polen spenderar idag endast 0,01 % av sin BNP på rymd, jämfört med Tyskland och Frankrike som spenderar 0,05 % respektive 1 %. Strategin sätter konkreta mål, som användandet av rymdtjänster och byggandet av en polsk satellit.
Det finns även avsikter att öka samarbetet med andra rymdländer, och inte bara inom EU och ESA utan även genom bilaterala avtal. Till exempel skrev Polen ett samarbetsavtal med Kina tidigare i år, för att samverka kring bland annat rymdforskning och telekom.
Läs mer
|
|
|
 |
|
I förra nyhetsbrevet berättade vi att arbetet med att färdigställa en ny europeisk rymdstrategi var i full gång. Den 26:e oktober 2016 presenterades den färdiga strategin under namnet Space Strategy for Europe . Genom att fokusera på bland annat rymdindustrin, europeisk autonomi när det gäller tillgång till rymden samt att öka synergieffekterna mellan den civila och säkerhetsrelaterade sektorn, hoppas man fortsätta stärka Europas position som en global rymdaktör. Strategin nämner också ett antal utmaningar för rymdsektorn. Däribland rymdskrotsproblematiken, negativa effekter från rymdväder samt ett ökat cyberhot mot rymdsystem.
I stort ligger strategin i linje med de strategiska mål som presenteras i den svenska nationella rymdutredningen, En rymdstrategi för nytta och tillväxt, SOU 2015:75. Det återstår emellertid att se hur EU:s strategi kommer att implementeras och exakt hur rollfördelningen mellan EU, ESA och en rad andra europeiska rymdorganisationer kommer se ut framöver. |
|
|
FN:s Rymdkommitté, COPUOS, enades i juni 2016 om tolv nya internationella riktlinjer för ett långsiktigt hållbart nyttjande av rymden. Arbetet har pågått sedan 2010 inom en arbetsgrupp med uppgiften att identifiera områden som hotar rymdmiljön samt föreslå frivilliga riktlinjer. Syftet med det senare är att främja en säker och hållbar utveckling av framtida rymdverksamhet. Innehållet i riktlinjerna är brett och omfattar allt från policyrekommendationer och internationellt samarbete till säkerhetspolitiska aspekter. Förhoppningen är att omvärlden frivilligt tar till sig riktlinjerna och omsätter dem i nationella regelverk och i praktisk handling.
Arbetsgruppen har emellertid inte avslutat sitt uppdrag. Kvar finns ytterligare ett tjugotal föreslagna riktlinjer som man ännu inte lyckats komma överens om. Dessa rör i större utsträckning säkerhetspolitiska aspekter och anses i många avseenden vara mer kontroversiella. Förhandlingar kring dessa förväntas pågå fram till minst 2018 då man hoppas kunna komplettera de nuvarande riktlinjerna.
För mer information se: Report of the Committee on the Peaceful Uses of Outer Space, Fifty-ninth session, (8-17 June 2016), Annex, A/71/20. |
 |
Inne vid FNs Office for Outer Space Affairs i Wien. |
|
FN-organet UNOOSA, United Nations Office for Outer Space Affairs, som hanterar en stor del av FN:s rymdfrågor, har presenterat planer på ett eget rymduppdrag som kommer vara FN:s första. UNOOSA har anlitat amerikanska SNC, Sierra Nevada Corporation, för att genomföra uppdraget. SNC utvecklar just nu en egen rymdskyttel, Dream Chaser, som ska kunna ta en nyttolast till låg jordbana och sedan återinträda och landa som ett vanligt flygplan på en normalstor landningsbana. Dream Chaser finns i både en bemannad och en obemannad version. Den obemannade är alltså den som kommer ta UNOOSA:s last till rymden.
Målet med uppdraget är att ge FN:s medlemsstater enklare och billigare tillgång till forskning i rymdmiljö. Målgruppen är länder utan egen rymdverksamhet, men är öppen för alla medlemsstater som vill ansöka. Uppdraget kommer delfinansieras av de deltagande medlemsstaterna, men enligt UNOOSA:s ordförande Simonetta Di Pippo kommer större delen av kostnaderna behöva bäras av sponsorer. Dream Chaser ska börja flyga uppdrag åt NASA år 2019. UNOOSA:s uppdrag är tänkt att flygas 2021 och ska pågå i 14 dagar.
Läs mer
|
|
|
Verksamhet på FOI och FMV |
|
|
|
Konferenscenter Lienzo Norte i
Avila, Spanien. |
|
Jerker Freden, FMV
NATO är starkt beroende av rymdförmåga för att kunna genomföra missioner snabbt och effektivt. Små satelliter kan bidra till denna förmåga inom bland annat kommunikation, utökad ISR (Intelligence, Surveillance and Reconnaissance) och geopositionering till en låg kostnad. Små satelliter är betydligt billigare än större plattformar och kan sändas upp snabbare. Kunskap om risk, tillförlitlighet samt förmåga för dessa plattformar är av största vikt som ett led i att fullt ut kunna använda framtidens små satelliter.
Arbetsgruppen NATO AVT-257 (Applied Veichle Technology Panel) har under två år arbetat med dessa frågor och resultatet redovisades vid Specialist Meeting on Best Practices for Risk Reduction for Overall Space Systems den 26-29 september 2016 i Avila, Spanien. Sverige har genom FMV varit delaktigt i detta arbete, representerad av Jerker Freden. FMV medverkade även med två bidrag:
-
Space-based Real-time SSA using Onboard Artificial Intelligence, Dr Fredrik Bruhn, UNIBAP et al, presenterat av Stan Kennedy, Oakman Aerospace, Denver USA.
-
Architectural Framework and Toolflow Concepts for Rapidly Composable Wireless Spacecraft Dr James Lyke, US AFRL et al, presenterat av Jerker Freden, FMV.
Arbetsgruppen kommer att arbeta vidare med framtida avancerad teknik för små satelliter för att effektivt stödja NATO:s missioner.
|
|
|
 |
Förberedelser inför första uppskjutningen på den nya kosmodromen Vostotjnyj, credit Marina Lystseva/Roskosmos.
FOI har under en tid analyserat Ryssland som rymdmakt för att identifiera nuvarande och framtida utmaningar för Rysslands rymdprogram och dess rymdindustri. Ryssland är idag världens näst största rymdnation efter USA, och försvarar starkt den positionen. I vår omvärldsanalys redovisar vi att Ryssland har genomfört en nysatsning på rymdfrågor under 2000-talet, där de bland annat har utökat och moderniserat sin militära och civila satellitflotta. Syftet med vårt arbete har varit att verifiera och identifiera vilka drivkrafter som ligger bakom försöken till denna modernisering samt vilka utmaningar Ryssland står inför framöver. I rapporten berör vi hur det statliga rymdprogrammet har påverkats av sanktionerna till följd av Ukrainakrisen, de sänkta oljepriserna, den omfattande korruptionen men även betydelsen av nationell prestige.
Ryssland hoppas på att omorganisationen av Roskosmos, den ryska rymdflygstyrelsen, skall bidra till en effektivare rymdindustri med minskad korruption samt förbättrade kvalitet. Det ryska rymdprogrammet har starkt stöd hos President Vladimir Putin och framhålls som politiskt viktigt samt anförs som prioriterat för ryska statens välfärd och säkerhet. Vi bedömer att högprioriterade rymdprogram som satellitnavigeringssystemet GLONASS och den nya kosmodromen Vostotjnyj kommer att fortsätta utvecklas, dock med reducerad hastighet. Inte minst på grund av den militära betydelsen dessa program har. På grund av sanktionerna och de idag frostiga relationerna med EU och USA så kommer Ryssland troligtvis att söka sig till fler rymdsamarbeten med Kina. Ett land som för övrigt utmanar Ryssland som världens näst största rymdnation.
Läs mer i FOI-rapporten Ryssland som rymdmakt - Utmaningar i Rysslands rymdprogram och rymdindustri, som publiceras i december 2016. |
|
|
Under hösten 2016 har FOI genomfört ett projekt för att studera möjliga användningsområden av små satelliter, av typen CubeSats, för satellitkommunikation.
Om fast infrastruktur inte kan användas är satellitbaserad kommunikation, satkom, ofta det enda alternativet när större mängder information ska överföras långa sträckor. Försvarsmakten har idag inte tillgång till egna satelliter, utan hyr kapacitet på kommersiella satelliter. Detta innebär ett beroende av andra aktörer som inte alltid är önskvärt. Traditionella kommunikationssatelliter är inte utvecklade för en enskild mindre användare såsom Försvarsmakten, men inom rymdbranschen finns det i dag en snabb utveckling inom området mindre satelliter. Dessa satelliter anses bli både mindre kostsamma och snabbare att tillverka och skjuta upp.
Eftersom små satelliter vanligen går i omloppsbanor så att de snabbt passerar förbi markstationen krävs det en större konstellation av satelliter för att få kontinuerlig täckning. Projektet ser därför att små satelliter främst skulle vara lämpade för kommunikation som inte sker i realtid, där så kallad store-and-forward teknik är en möjlighet. Detta är mycket olikt de tjänster som satkom används för i dagsläget inom Försvarsmakten. Enskilda små satelliter bedöms därför kunna tillföra nya intressanta möjligheter, men kan idag inte helt ersätta de traditionella kommersiella satkomtjänster som används.
Läs mer i FOI-rapporten Små satelliter - ett kommunikationsalternativ för Försvarsmakten? Som ges ut i december 2016. |
 |
Ett exempel på en konstellation av fyra små satelliter i ett ”pärlband” som projektet utvärderat. |
|
FOI har tillsammans med Institutet för Rymdfysik (IRF) i Uppsala samt Institutet för Solfysik vid Stockholms Universitet startat ett MSB-finansierat projekt inom forskning för att förbättra prognoser av allvarliga solstormar.
En solstorm startar en kedja av händelser från solens inre, via koronan och solvinden, till jordens närhet och jordytan. En av effekterna av ett solutbrott är att strömmar uppstår i marken, så kallade GIC (Geomagnetiskt inducerade strömmar), som kan påverka samhällskritisk infrastruktur som exempelvis järnvägs- och elnätet. Kunskapen om variationer i det geo-elektriska fältet som ger upphov till dessa strömmar är av vikt för marina tillämpningar då det ofta är kopplat till kapacitet för olika undervattenssensorer. Hur starka fält ett solutbrott ger upphov till beror delvis av den lokala geologin. FOIs uppgift i projektet är därför att undersöka hur specifika svenska förhållande, såväl variation i berggrunden samt påverkan av det närliggande havsvattnet, påverkar de inducerade strömmarna.
Läs gärna mer i Lägesrapport för projektet ”Förbättrade prognoser av allvarliga solstormar - oktober 2016”, FOI Memo 5842.
|
|
|
FOI har fått i uppdrag av Försvarsmakten att under hösten 2016 utföra en fördjupad omvärldsanalys av rymdbaserade sensorer. Uppdraget består i att studera området rörande följande frågeställningar:
Arbetet är begränsat till avbildande och inmätande sensorer och utförs genom litteraturstudier. Projektet bedrivs i ett samarbete mellan rymdgruppen i Kista och Linköping som har expertkunskaper inom sensorer. Som en del i arbetet har information adderats till databasen El Corazon. Databasen har en central roll i forskningsplattformen SpaceLab, vilken används för forskning kring rymdbaserade system på FOI. Resultatet av projektet sammanställs i FOI-rapporten Fördjupad omvärldsanalys rymdbaserade sensorer som ges ut i december 2016. |
|
|
 |
Vänster: Kollimator med monterad enhetlig strålkälla - den gröna sfären - som belyser en måltavla. Mitten: Klimatkammaren med plats för en inmonterad stjärnkamera. Höger: Ett bildexempel från den geometriska kalibreringen med avbildningen av ett schackrutemönster.
Satellitbaserade sensorer har många fördelar jämfört med sensorer som sitter på markfordon eller flygplattformar. Sensorerna kommer naturligen högt upp och ger ofta en global överblick över skeenden på marken. Sensorerna kan på ett snabbt och icke-kränkande sätt blicka in i händelseförlopp som är svåra eller omöjliga att överblicka på andra sätt. Detta kan exempelvis gälla vid naturkatastrofer som har förstört både vägar och telekommunikationer, eller vid krigshandlingar som innebär att riskerna vid markbaserad övervakning blir alltför höga. En annan fördel med satellitbaserade sensorer är att de dessutom är svåra att störa och slå ut fysiskt. Denna fördel innebär å andra sidan att det även är svårt, eller till och med omöjligt, att korrigera eller laga sensorerna. Det är därför viktigt att innan uppskjutningen noggrant testa, kontrollera och kalibrera alla sensorer på en satellit.
FOI har genomfört en validerings- och kalibreringskampanj av en stjärnkamera i ett optiskt laboratorium på FOI i Linköping. Läs mer om FOI:s laboratorium. Avsikten var att utvärdera kamerans funktion och egenskaper på marken för att kunna korrigera brister i dess nedsända bilder när den väl är i omloppsbana.
Kamerans upplösning mättes med hjälp av en så kallad kollimator (till vänster i figuren), där en måltavla avbildas som om den vore placerad på oändligt långt avstånd. Kamerans brusegenskaper mättes genom att avbilda en enhetlig strålkälla vid olika temperaturer, mellan +10 och +40 °C, i en klimatkammare (i mitten i figuren). Bilddata från detta moment kan användas till att korrigera den typ av brus i bilden som beror på bildpixlars varierande respons och som kan ge regelbundna mönster över bilden. Slutligen kvantifierades kameralinsens förvrängning genom att mäta ett regelbundet schackmönster (till höger i figuren).
Figuren nedan visar stjärnkamerauppsättningen som den såg ut under mätningen i FOIs laboratorium. Omborddator: Här snurrar programmet som tar emot kommandon från en bärbar test-dator och som skickar dessa vidare till kameran för att exempelvis ta en bild. Interface: Råa bilddata skickas från kameran till detta interface som är kopplat till test-datorn för vidare utvärdering. |
|
|
 |
Den tillfälliga mätuppsättningen under valideringen i FOIs optikhall.
Utvärderingen av stjärnkameran genomfördes under fem dagar i september och resulterade i några hundra kalibreringsbilder som kommer att användas för att korrigera kamerans bilder när väl satelliten skickats upp. Kamerans egenskaper, till exempel dess upplösning, kommer också att användas för att bättre kunna förutsäga och därmed planera hur satelliten ska styras och vilka objekt som kommer att kunna ses med kameran. |
|
|
|
|
|
FOI:s publikationer |
 |
|
Överflygningsanalys - Avbildande jordobservationssatelliter
Victor Jungnell, november 2017
FOI-R--4320--SE
Lägesrapport för projektet "Förbättrade prognoser av allvarliga solstormar" - oktober 2016
Lisa Rosenqvist, Jan-Ove Hall, november 2016
FOI Memo 5842
Reserapport från konferensen ”Intersessional meeting on the long-term sustainability of outer space activities (LTS ISM)”
Maths Persson, oktober 2016
FOI Memo 5813
Reserapport från konferensen AMOS 2016
Matti Nylund, oktober 2016
FOI Memo 5822
Reserapport från Space 2016
Sandra Lindström, september 2016
FOI Memo 5801
Reserapport från konferensen “10th United nation workshop on space law - Contribution of Space Law and Policy to Space Governance and Space Security in the 21st Century"
Daniel Faria, september 2016,
FOI Memo 5798
Reserapport från konferensen Military SSA London 18-19 april 2016
Christer Andersson, maj 2016
FOI Memo 5805
Sök FOI:s publikationer på www.foi.se, eller kontakta registrator@foi.se vid intresse. |
|
 |
|
Kommande evenemang |
|
|
9th Annual Conference on EU Space Policy
24-25 januari, 2017, Bryssel
ESA International Security Symposium (ISS): Security and Big Data: a new challenge for Space
13-14 februari, 2017, Frascati (Rom)
Satellite 2017
6-9 mars, 2017, Washington
33rd Space Symposium
3-6 april, 2017, Colorado Springs
7th European Conference on Space Debris
18-21 april, 2017, Darmstadt
Outer Space Conference (UNIDIR)
20-21 april, 2017, Geneve
Military Space Situational Awareness
26-27 april, 2017, London
Rymdforum
8-10 maj, 2017, Kiruna
MilSatCom Asia-Pacific
15-16 maj, 2017, Singapore
Space Tech Expo USA
23-25 maj, 2017, Pasadena
Space and Missile Defence Confrence
8-10 augusti, 2017,
Space 2017
12-14 september, 2017, Orlando
AMOS Advanced Maui Optical and Space Surveillance Technologies Conference
19-22 september , 2017, Maui
International Astronautical Congress (IAC)
25-29 september, 2017, Adelaide
9th IAASS Conference Know Safety, No Pain
18-20 oktober, 2017, Toulouse
Space Tech Expo Europe
24-26 oktober, 2017, Bremen
15th Reinventing Space Conference
6-9 november, 2017, Glasgow
|
|
|
|
