 |
Innehåll |
 |
|
 |
Foto av Försvarshögskolan, credit FHS.
Lisa Justesen, FHS
Den 17 maj arrangerade Försvarshögskolan tillsammans med Försvarsmakten och Lunds universitet ett rymdseminarium. Seminariet syftade till att öka medvetenheten om vad som händer i omloppsbanorna kring jorden, något som blir allt viktigare när antalet aktörer och typer av aktörer ökar, liksom mängden satelliter. Stefan Gustafsson från Rymdbolaget talade om en dramatisk förändring, globala möjligheter och om vikten av att hänga med i den här utvecklingen. Lisa Justesen, doktorand i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, berörde vårt beroende av satelliter. Hon problematiserade också rymdens politiska aspekt och lyfte frågan om huruvida rymden på ett generellt plan är politiskt bortglömd och i så fall varför. Seminariet blev ett intressant möte mellan olika kunskapsområden och perspektiv.
Medverkande var professor Michael Sheehan från Swansea University och professor Katrin Nyman-Metcalf från Tallinns tekniska universitet. Dessutom deltog Sergej Kovbachuk, Zhytomyr Military Institute, Sven Grahn, Kungliga tekniska högskolan, Stefan Gustafsson, Rymdbolaget, Sara Lindegren och Magnus Härviden från Regeringskansliet samt Lisa Justesen, Försvarshögskolan. |
 |
|
Statliga rymdsatsningar |
|
|
 |
I år firar Rymdfördraget 50 år. Rymdfördraget utgör grunden för internationell rymdlagstiftning och beskrivs emellanåt som rymdens egen konstitution. Det är i Rymdfördraget som flera viktiga principer för rymdverksamhet slås fast. Exempelvis att alla länder har rätt att utforska och nyttja rymden och att det ska ske för hela mänsklighetens bästa. Inget land har heller rätt att göra anspråk på någon del av rymden. Fördraget kom till under en period som präglades av två dominerande stormakter och en överhängande rädsla för kärnvapenkrig. En av de viktigaste artiklarna är därför också ett förbud mot att placera ut kärnvapen i rymden.
Under de senaste 50 åren har utvecklingen gått snabbt, och med den även sättet att nyttja rymden. På olika håll i världen väcks därför idén att det är dags att se över rymdlagstiftningen. Vissa går så långt som att föreslå att man bör öppna upp och uppdatera själva Rymdfördraget, en tanke som till och med letat sig in i den amerikanske senaten. FOI stöttar UD med expertstöd på rymdområdet, bland annat inom COPUOS i FN där Rymdfördraget förhandlades fram. Vi menar att det hade varit mycket olyckligt. Det skulle innebära att många av de grundläggande principerna som nämnts ovan omförhandlas och därmed riskerar att gå förlorade. Frågan är om vi är beredda att offra dessa. Istället anser vi att nya kompletterande avtal behöver förhandlas fram. Exempelvis avtal som hanterar det växande rymdskrotproblemet och den kommersiella sektorns snabba expansion i rymden.
Läs mer om rymdfördraget. |
|
I början av februari 2017 skrev US STRATCOM och Belgien på ett MOU om utbyte av information och tjänster inom SSA (rymdlägesbild). Belgien kommenterar avtalet med att US STRATCOM bidrar med ett värdefullt stöd för Belgiens internationella åtaganden och ansvarsfulla nyttjande av rymden. Knappt två månader senare skrev STRATCOM ett liknande avtal med Norge. Enligt pressmeddelanden förefaller avtalen vara likvärdiga. Den norske generalmajoren Hagen från norska försvarsministeriet säger i ett uttalande att avtalet ”[…] är ett viktigt steg i Norges utveckling som aktiv och ansvarstagande rymdnation i arktisområdet”.
Det är nu 13 länder, varav Australien, Belgien, Frankrike, Förenade Arabemiraten, Israel, Italien, Japan, Kanada, Norge, Spanien, Storbritannien, Sydkorea och Tyskland, samt två organisationer, ESA och EUMETSAT, och fler än 60 satellitoperatörer som har direkta avtal med US STRATCOM om informations- och tjänsteutbyte inom SSA. Antalet satellitoperatörer ökar dock snabbt, mer än 10 nya avtal har undertecknats under 2017. US STRATCOM säger själv om denna typ av avtal att man länge arbetat för att rymden ska vara tillgänglig för alla. För att uppnå detta krävs en rymdlägesbild och det bästa sättet att nå dit är genom att dela information.
Läs mer:
U.S. STRATCOM, Belgium sign space situational awareness agreement
U.S. Strategic Command, Norway sign agreement to share space services, data
|
|
Storbritannien har som bekant röstat för att lämna EU, men säger sig vilja stanna kvar i olika europeiska samarbeten såsom exempelvis i ESA, European Space Agency. Då satellitnavigeringssystemet Galileo är ett EU-system kommer Storbritannien med stor sannolikhet tvingas genomgå förhandlingar med EU för att få tillgång till den krypterade navigeringsinformationen från Galileo. Denna typ av förhandlingar har redan skett mellan EU och Schweiz, samt EU och Norge.
Läs mer
|
|
|
|
Ett fotografi från Fucino,
Telespazios rymdcenter,
credit: Allstair Young
(CC BY 2.0). |
|
Turkiska försvarsdepartementet fick tillgång till en spaningssatellit med en upplösning på under en meter den 5 december förra året. Satelliten, Göktürk-1, drivs av turkiska flygvapnet. Göktürk-programmet startade redan 2007 och första satelliten, Göktürk-2, skickades upp 2012, se även nyhetsbrev nr 3 2013. Göktürk-2 var en inhemskt byggd satellit men Göktürk-1 valde Turkiet att köpa utifrån. De hade initiala diskussioner med Israel men Turkiet ville inte gå med på Israels restriktioner avseende bilder över Israeliskt territorium. Istället valdes därför ett samarbete med italienska TeleSpazio och franska Thales Alenia Space. Optiken är därför liknande den på franska Pleiades-satelliterna. I kontraktet ingick även att Italien skulle sätta upp ett satellittest- och integrationscenter i Turkiet. Israel har dock ändå försenat projektet genom att försöka påverka Thales att förhindra satelliten att kunna ta högupplösta bilder över Israel. De misslyckades dock i sina försök så Turkiets satellit är den första satelliten som har avtalsmässig möjlighet att leverera bilder över Israels territorium med en upplösning under en meter. Turkiska försvarsdepartementets nästa projekt är en inhemsk SAR-satellit, Göktürk-3, dock gick de ut internationellt med en RFI för själva nyttolasten under förra hösten. Enligt ett uttalande från Roketsan den 6 maj 2017 befinner sig Turkiets bärraketprogram fortfarande i koncepstadiet.
Läs mer
|
|
|
 |
Illustration av en bredbandig global satellitkommunikationssatellit, credit: WGS Program Office.
I syfte att utreda hur USA:s framtida militära satellitkommunikationssystem kan komma att utformas har Pentagon dragit igång en studie som kallas: The wideband Analysis of Alternatives. Den sista satelliten inom ramen för det nuvarande programmet förväntas skjutas upp 2019 och det är efterföljaren till detta program som nu ska ses över. Studien förväntas ta avstamp i mål och inriktningar från Trump-administrationen och ska pågå under ett år. Flygvapnet är ansvariga för studien och man säger sig se fram emot ett samarbete med industri och internationella partners för att identifiera en optimal mix mellan militär och kommersiell satellitkommunikation för att försäkra sig om en motståndskraftig kommunikationsstruktur i framtiden.
FOI noterar att man tar ett omtag på frågan om satellitkommunikation och öppnar upp för kommersiella såväl som egna lösningar för att lösa framtidens utmaningar.
Läs mer |
|
|
I slutet på 2016, närmare bestämt 27 december, publicerade Kina sitt senaste så kallade white paper för rymdverksamhet: China’s Space Activities in 2016. Liksom tidigare upplagor beskriver dokumentet Kinas aktiviteter och framgångar på rymdområdet under den senaste femårsperioden, samt stakar ut en vision med prioriteringar för framtiden. Ett område som lyfts fram är Kinas nationella bärraketprogram som representeras av Long March-raketerna och Yuanzheng-slutsteget. Under de senaste åren har en handfull nya raketer testats för första gången. Bland annat hade Long March 5 premiär i november 2016, en bärraket med hög kapacitet i samma kategori som den amerikanska Delta IV Heavy och den europeiska Arianne 5. Några månader tidigare flög även Long March 7 för första gången. Denna förväntas bli Kinas nya standardraket och kommer att användas i majoriteten av alla framtida uppskjutningar. Kinas ambitioner på uppskjutningsområdet syns också tydligt i statistiken där man under den senaste femårsperioden har tagit steget upp till en av de världsledande uppskjutningsnationerna.
Andra områden som lyfts fram i strategin är det bemannade rymdprogrammet, med en rymdstation i centrum, vetenskapliga missioner till andra delar av solsystemet samt Kinas rymdbaserade navigationssystem, BeiDou. Inte helt oväntat saknas skrivningar om militära applikationer eller Kinas aktiva ASAT-program.
Läs mer |
 |
Statistik över antal uppskjutningar för de tre största rymdnationerna: USA, Ryssland och Kina. Data är hämtat från rapporten "Space Activities in 2016", Jonathan McDowell, 2016. |
|
|
Enligt en kinesisk statlig rapport ska det kinesiska satellitnavigeringssystemet BeiDou vara fullt operativt 2020. Under 2018 är planen att uppnå grundläggande täckning över Silk road economic belt och Maritime Silk road, vilket i stort sett omfattar ekvatorn upp till norra delarna av Kina. När det är färdigt ska systemet bestå av 35 satelliter. Som jämförelse har GPS-systemet 31, GLONASS har 24 och Galileo har 30 satelliter. Kina har också avtal med Ryssland om att BeiDou och GLONASS ska vara kompatibla med varandra och synkroniserade.
Läs mer:
China to offer global satellite navigation service by 2020
China making progress in Synchronization of GLONASS BeiDou Systems |
 |
|
|
|
Kommersiell rymdverksamhet |
|
|
Det är endast knappt en fjärdedel av världens alla flygplatser som har så pass väl känd omgivning att man kan landa i dålig sikt. Det danska företaget Ascend XYZ vill ändra på detta och har tillsammans med ESA och data från EU:s sentinellsatelliter utvecklat en tjänst för att beräkna inflygningskorridorer för flygplatser. Tidigare gjordes detta för hand med hjälp av karta och specialister. Ascend XYZ erbjuder nu en webbaserad tjänst för detta och skriver ut resultaten i en form som direkt kan användas vid tillståndsprocesser. Tjänsten ger också möjligheter att lägga in tillfälliga hinder som byggkranar osv i närheten i syfte att se hur det påverkar flygsäkerheten.
Läs mer
|
 |
Bild över hur höga träd påverkar flygsäkerheten runt en flygplats, credit: Ascend XYZ. |
|
I nyhetsbrevet Rymd för försvar och säkerhet nr 2, 2016, berättade vi om en ny amerikansk lag som gav amerikanska företag rätt att äga, använda och sälja resurser som man utvunnit ur asteroider. Som förväntat har detta lett till omfattande internationella reaktioner. Frågan många ställer sig är huruvida denna lag är förenlig med Rymdfördraget, se Hipp, hipp, Hurra! Rymdfördraget fyller 50 år, och internationell rätt i allmänhet. Exempelvis har frågan tagits upp i FN:s rymdkommitté COPUOS, där ny agendapunkt införts för ändamålet. Parallellt med detta har en oberoende arbetsgrupp, The Hague Space Resources Governance Working Group, bildats för att studera frågan. Gruppen har en bred representation från flera olika samhällssektorer.
Samtidigt har nu ytterligare länder börjat titta på liknande lagstiftning. Förenade Arabemiraten håller på att arbeta fram en nationell rymdlagstiftning som sägs inkludera gruvdrift i rymden. Luxemburg har lanserat sitt Space Resources initiative, som är tänkt att locka kommersiella aktörer med siktet inställt på just gruvdrift i rymden. Genom att ta fram fördelaktiga lagar och regelverk som gynnar den typen av verksamhet, samt genom att locka med tillgång till EU- och ESA-finansiering, hoppas man att företag väljer att etablera sig och bedriva sin verksamhet från Luxemburg. Är detta en tillväxtmarknad som även Sverige bör titta närmare på?
Läs mer
|
|
|
Det amerikanska företaget HawkEye 360, vars grundare kommer från NRO, National Reconnaissance Office, den federala myndigheten som bygger och driver USA:s satelliter för underrättelseändamål, kommer att skjuta upp en konstellation av satelliter för detektion, karakterisering och lokalisering av radiosändare på jorden. Systemet skall bestå av tre små satelliter i formation på en höjd av 600 kilometer. Planen är att skjuta upp under kvartal fyra i år och det blir då det första kommersiella signalövervakningssystemet i rymden. HawkEye har valt ut danska GomSpace för leverantör av nyttolasten, en mjukvaruradio. En annan samarbetspartner är Lockheed Martin.
Initiativet öppnar upp för helt nya möjligheter, både för Sverige och för andra stater. Informationen som blir tillgänglig med det nya systemet har tidigare bara varit tillgänglig för få nationer med tillräckliga resurser för att skicka upp egna signalspaningssatelliter. I och med detta ökar även risken att känslig information sprids till icke-allierade.
Läs mer
|
 |
|
|
|
|
Falcon 9, credit:
creative commons CC0 1.0.
|
|
Vi har i tidigare nyhetsbrev tagit upp planer på stora satellitkonstellationer, se exempelvis nr 3 2016 om Oneweb, Boeing och Sky and Space. Nu har den kommersiella aktören SpaceX offentliggjort sina planer på att skicka upp 11 925 satelliter under de kommande åren. Enligt ställföreträdande chef på SpaceX avser de att skjuta upp en första prototyp redan i år och sedan är planen att skjuta upp den första konstellationen på 4 425 satelliter mellan 2019 och 2024. För att möjliggöra detta kommer de att använda sin egenutvecklade och återanvändbara bärraket Falcon 9. Konstellationen ska leverera bredbandslösningar med hög hastighet och hög tillförlitlighet till en låg kostnad till hela världen men främst till USA och områden som inte har bredbandsuppkoppling eller låg hastighet. De uppger en hastighet motsvarande vad man uppnår med fiber idag. De låga banorna, kring 1 110-1 325 kilometer ut från jorden, gör att man slipper större signalfördröjningar vilket är ett problem om man använder den geostationära banan som ligger 36 000 kilometer ut från jorden.
FOI noterar att det under de senaste 60 åren har skjutits upp totalt ca 7 700 satelliter och av dessa är idag 4 434 kvar i bana runt jorden. Endast 1 459 är dock operativa, USA äger 593 av dessa. Det innebär en oerhörd ökning av antalet satelliter i lägre banor runt jorden. Detta kommer elda på de internationella diskussionerna om den ökande rymdskrotsproblematiken och även farhågorna om vad det kommer att innebära att privata aktörer dominerar rymdarenan framöver.
Läs mer:
FOI Memo 5685 Rymdbaserat internet - en revolution för kommunikationsbranchen?
Satellite Government affairs space exploration technologies Corp. (SPACEX)
|
|
Det amerikanska företaget Spaceflight Industries planerar för en satellitkonstellation bestående av 60 satelliter med en upplösning på en meter. Deras satsning går ut på att med små billigare satelliter uppnå högupplösta bilder i nära realtid. Detta innebär med andra ord att återbesökstiden över samma plats på jorden kommer att vara ett par timmar. Första satelliten, BlackSky Pathtfinder-1, sköts upp i september 2016 och nästa satellit går upp senare i år. Spaceflight Industries uppger att första satelliten gick på runt 10 miljoner USD med uppskjutning och vägde runt 50 kilo. Satelliterna ska ligga på en höjd av 450 kilometer och ha en livstid på tre år, konstellationen färdigställs under 2020. I media uppges det att målet är att leverera bilder på 90 minuter till en kostnad av 90 USD per bild, det vill säga inte ens 1000 SEK per bild. Här finns de första bilderna tagna av första satelliten.
FOI noterar att det i jämförelse kostar tiotusentals svenska kronor för en bild idag och det kan ta dagar till veckor innan man får en bild över ett visst område. Detta är bara ytterligare ett exempel på hur snabbt utvecklingen går inom området och hur privata aktörer tar sig in på en marknad som tidigare bara har varit förbehållet stater.
|
|
|
 |
Heather Wilson, ny flygvapenchef i USA, credit: USAF.
I maj 2017 fick amerikanska flygvapnet en ny chef, Heather Wilson, och omgående efter utnämnandet så trappades retoriken kring rymden upp. Från att tidigare varit en gynnsam möjliggörare är nu rymden en krigsskådeplats, det vill säga ett område där man för krig i likhet med mark sjö och luft. På en direkt fråga om USA som en följd av detta kommer att rekrytera space marines var svaret - nej, inte idag men frågan kan komma att övervägas i framtiden. På frågan om hur amerikanska flygvapnet ställer sig till en uppförandekod i rymden var svaret att det är i första hand en politisk fråga, men flygvapnet ser att sin roll är att skydda amerikanska intressen oavsett internationell konsensus då man förutsätter att det finns aktörer som inte följer just en sådan kod.
De senare årens framsteg inom rymdteknik i framförallt Kina och Ryssland med tester av förmågor som kan användas offensivt medför att USA nu känner sig hotade i rymden och inga av deras satelliter är längre säkra. Framförallt oroar man sig för GPS-konstellationen och satelliter för tidig varning av interkontinentala ballistiska robotar och kärnvapen. USAs försvarsdepartement har därför omfördelat 5-8 miljarder USD i sin budget från andra områden för att ”säkra rymden”. Under detta paraply ska man bland annat utveckla sin SSA-förmåga, öka motståndskraften i rymdförmågorna och utveckla nya offensiva förmågor.
USA har länge varit ledande i att beskriva rymden som en militär skådeplats och att existensen där är hotad, exempelvis med hjälp av tre ”C” – contested, congested och competitive. Det är inte nödvändigtvis en uppfattning som delas globalt, eller ens av de närmaste allierade. Storbritannien har istället beskrivit rymden med tre ”S” – safety, security och sustainabilty. Den senaste tiden har dock retoriken om rymden hårdnat påtagligt på många områden, både militärt men även inom den civila sidan, se notis om amerikanska rymdlag.
Läs mer |
|
|
|
|
|
FOI:s publikationer |
 |
|
Matti Nylund (red.), december, 2016
Fördjupad omvärldsanalys av rymdbaserade sensorer
FOI-R--4339--SE
Sandra Lindström, februari, 2017
Underlag inför nästa försvarspolitiska inriktningsbeslut, kapitel 18, Rymden
FOI-2016-1544
Sandra Lindström, mars, 2017
Reserapport från konferensen European Space Policy 2017
FOI Memo 6038
Christer Andersson, Matti Nylund, maj, 2017
Underlag till beslut avseende EU:s SST-konsortium
FOI-R--4426--SE
Sök FOI:s publikationer på www.foi.se, eller kontakta registrator@foi.se vid intresse. |
|
 |
|
Kommande evenemang |
|
|
MILSATCOM USA
28-29 juni, 2017, Arlington
Space and Missile Defence Confrence
8-10 augusti, 2017,
Space 2017
12-14 september, 2017, Orlando
AMOS Advanced Maui Optical and Space Surveillance Technologies Conference
19-22 september , 2017, Maui
International Astronautical Congress (IAC)
25-29 september, 2017, Adelaide
London Space Week
4-5 oktober, 2017, London
9th IAASS Conference Know Safety, No Pain
18-20 oktober, 2017, Toulouse
Space Tech Expo Europe
24-26 oktober, 2017, Bremen
15th Reinventing Space Conference
6-9 november, 2017, Glasgow
24th session of the Asia-Pacific Regional Space Agency Forum
14-17 november, 2017, Bengaluru
9th European CubeSat Symposium
29 november - 1 december, 2017, Ostend
European Space Policy Conference
23-24 januari, 2018, Bryssel
34th Space Symposium
16-19 april, 2018, Colorado Springs |
|
|
|
