Webbversion
Logotyp FOI
Rymd för Försvar och Säkerhet
Omvärldsbevakning nr 2 - 2017

 
Innehåll

Rymdverksamhet vid FOI

En svensk försvars- och säkerhetsstrategi för rymden 

NAPA ett projekt för unik forskning i rymden

Rymdskrot och ny användargrupp inom ESA

Internationell utveckling i rymden

Följ jultomten på hans resa till dig

Under presidenten Trump ska USA återta tronen i rymden

Ryssland rustar upp sin uppskjutningsinfrastruktur 

Sprites - ytterligare ett steg nedåt i miniatyriseringstrappan

Ukraina och Ryssland i ordkrig om ursprung till nordkoreanska raketmotorer 

Australien har beslutat om en nationell rymdmyndighet 

Nya Zealand springer in i rymdåldern

Höghöjdsplattformar återställer telenät och kommunikation i Puerto Rico efter orkanens framfart

Japansk startup kommersialiserar delning av marksegmentet för satelliter

Rymdverksamhet vid FOI

En svensk försvars- och säkerhetsstrategi för rymden


Den 11 oktober lanserade FOI Strategisk utblick 7 som är en återkommande, framåtblickande samlingsrapport som belyser viktiga strategiska frågeställningar av strategisk betydelse för försvars-, utrikes- och säkerhetspolitiken. Temat för i år var Närområdet och nationell säkerhet. Rapporten innehåller 16 artiklar och artikel 12 handlar om Behovet av en svensk försvars- och säkerhetsstrategi för rymden. Följande är ett utdrag ur denna:

Sverige är inom vissa områden en avancerad rymdnation. Den svenska militära rymdverksamheten är dock liten och det är idag framförallt civila och kommersiella intressen som driver det svenska rymdengagemanget. Detta reflekteras i det förslag på en svensk rymdstrategi som kom ur 2015 års Rymdutredning. Beroendet av rymdtjänster ökar i takt med större användning. Det gäller även militär rymdverksamhet som får ökad betydelse. Om inte de försvars- och säkerhetspolitiska aspekterna av rymdverksamheten på ett tydligare sätt beaktas i svensk rymdpolitik riskerar Sverige att stå sämre förberett för att kunna utveckla det framtida nyttjandet av rymdtjänster, samt att möta de hot och risker som kan uppkomma när andra aktörer flyttar fram sina positioner inom området. Detta kan på sikt innebära en risk för vår nationella säkerhet.

Sverige är ett litet land med begränsade resurser. Det är orealistiskt att tro att det ska gå att bedriva en bred och allomfattande civil och militär rymdverksamhet och rymdutveckling. Samtidigt har Sverige behov av att fortsätta utveckla sitt nyttjande av rymden inom alla sektorerna. Ett första steg för att hitta en balans i statens satsningar är att ta fram en försvars- och säkerhetsstrategi för rymdfrågorna. En sådan kan tillsammans med den civila strategin ligga till grund för framtida statliga prioriteringar och beslut kring inriktningen av svensk rymdforskning och rymdverksamhet.

Läs rapporten här

NAPA ett projekt för unik forskning i rymden

SPARC-1 är Sveriges första satellitdemonstrator finansierad av Försvarsmaktens program för Forskning och Teknikutveckling. Satelliten är en 6U-cubesat och tas fram i samarbete med USA under avtalet NAPA (Nanosatellite And Plug and play Architecture). I Sverige leds projektet av FMV och FOI är huvudanvändare för det svenska experimentet på satelliten. Satelliten beräknas skjutas upp under 2018. FOI:s experiment syftar till att öka förståelsen för inmätning av rymdobjekt. Experimentet består av en traditionell stjärnkamera som är anpassad för att kunna ta bilder på rymdobjekt. Bilderna ska sedan användas för att detektera, lokalisera och identifiera satelliter. Hypotesen är att kunna använda flera satelliters stjärnkameror i ett globalt nätverk för att bidra till en aktuell rymdlägesbild.

Projektet har hittills bidragit en hel del till verksamheten på FOI om rymdlägesbild, en verksamhet som långsiktigt syftar till att kunna stödja Försvarsmakten i att bygga upp förmågan till att övervaka rymden. NAPA har möjliggjort utvecklingen av algoritmer för att modellera och simulera på vilka sätt en sensor i rymden kan mäta in olika rymdobjekt. Resultatet är ett planeringsverktyg för inmätning av objekt som är så generiskt att det kan användas för alla typer av rymd-rymd inmätningar. Verktyget kan även användas för att simulera hela kedjan från planeringen av en inmätning till att banan på ett objekt är bestämt. Verktyget tar hänsyn till ett antal olika begränsningar som exempelvis hur objektet är solbelyst, om objektet är synligt eller befinner sig bakom jorden, etc. Om det blir en lyckad uppskjutning under nästa år kommer Sverige vara ett av få länder med en nästan unik tillgång till en sensor i rymden dedikerad för forskning kring rymdlägesbild.

Rymdskrot och ny användargrupp inom ESA

På natten mellan den 2:a och 3:e september i år exploderade en uttjänt så kallad SOZ (Sistema Obespecheniya Zapuska) SL-12 raketmotor i en hög elliptisk bana runt jorden. Motorn hade tillhört en rysk bärraket som tidigare lyft upp en ny GLONASS-satellit och sedan blivit kvarlämnad i sin bana efter det att uppdraget var slutfört. Resultatet av explosionen blev ett nytt moln av rymdskrot som troligen kommer att bestå under mycket lång tid, kanske hundratals år. Händelsen kommer emellertid inte hamna på tidningarnas förstasidor då den inte på något sätt är unik. Bara just den här typen av raketmotorer har tidigare exploderat vid otroliga 46 tillfällen. Vad händelsen däremot illustrerar är problemet med den ständigt ökande mängden rymdskrot som ett resultat av daglig rymdverksamhet.

Internationellt får rymdskrotsproblemet stor uppmärksamhet och både inom EU och ESA finns aktiviteter som syftar till att bygga upp en europeisk kapacitet att mäta in och hålla koll på både satelliter och rymdskrot, en så kallad rymdlägesbild. Sverige har deltagit i ESA:s initiativ sedan flera år och nyligen bildades en ny användargrupp för den mjukvara och tjänster som ESA utvecklar till medlemsländerna. Matti Nylund, som är forskare i rymdgruppen vid FOI, är svensk representant i gruppen och fungerar som kontaktperson vid eventuella frågor.

Läs mer om rymdskrot

Internationell utveckling i rymden

Följ jultomten på hans resa till dig

Som vanligt kommer North American Aerospace Defense Command (NORAD) att noggrant följa tomten på hans färd under hela december. Från och med 1 december kan du följa med på resan på Norad Tracks Santa. Om du redan nu vill se en trailer kan du se det här.

Under presidenten Trump ska USA återta tronen i rymden

Det har varit oklart hur Trump har tänkt att hantera rymdfrågorna sen han tog över presidentskapet. Men sen några månader tillbaka har det nu börjat bli tydligare att den nya presidenten inte bara kommer förvalta USA:s starka position inom rymdområdet utan kommer att satsa en hel del på att USA åter igen ska vara en ledande och oberoende aktör i rymden. I juni i år (2017) återinförde president Trump det nationella rymdrådet (på engelska the National Space Council) i vita huset. Rådet leds av vice presidenten Mike Pence och rådets första möte hölls den 5 oktober i Washington, man hade då bjudit in ett antal aktörer från såväl civil och kommersiell som militär sektor för att hålla anföranden. Rymdrådet har inte varit aktivt på 25 år, sen tiden under president George H.W. Bush (1989-1993). Det finns därför många förhoppningar om att rådet på ett bättre sätt ska integrera alla sektorer inom rymdområdet. Syftet med rådet är att det skall stödja och råda president Trump kring nationell rymdpolicy och -strategi. Rådets arbetsuppgifter är att granska amerikanska regeringens rymdpolicy, utveckla en strategi för nationella rymdaktiviteter, utveckla rekommendationer för presidenten kring rymdpolicy samt övervaka och koordinera implementeringen av presidentens (nya) nationella rymdpolicy. Rådet utgörs framförallt av ministrar och andra regeringstjänstemän, de kommer också sätta upp en stödjande användargrupp bestående företrädare för den privata sektorn och andra icke-statliga intressen. Pence har själv sagt att:
“Under President Trump, America will lead in space again.”

Läs mer

Ryssland rustar upp sin uppskjutningsinfrastruktur

Till perioden 2017-2025 öronmärker ryska staten 340 miljarder rubel (ca 50 miljarder SEK) för vidareutveckling av infrastrukturen på sina kosmodromer (ryska uppskjutningsplatser). Satsningen behövs för att upprätthålla den ryska rymdindustrins fortsatta globala position, säkra försvars- och säkerhetsintressen samt för att uppfylla forskningsbehov, enligt ett uttalande av ryska premiärministern på ett regeringsmöte i september 2017.

Vostotjnyj är den nyaste uppskjutningsplatsen och är ett prestigeprojekt som blivit försenat i omgångar. Basen ska bland annat minska Rysslands beroende av uppskjutningsplatsen Bajkonur som är belägen i Kazakstan. Putin har personligen engagerat sig i arbetet för att snabba på färdigställandet vilket till del har gett gott resultat. Under 2016 färdigställde man och testade en uppskjutningsramp för bärraketen Sojuz. Uppskjutningar med den nyare bärraketen Angara 5 beräknas inte kunna ske förrän tidigast under 2018.

Enligt Roskosmos årsrapport spenderade ryska staten 23,3 miljarder rubel på uppskjutningsinfrastrukturen under 2015 och prognosen för 2016 var 32,3 miljarder rubel. Om man fördelar 340 miljarder rubel på nio år (2017-2025) blir det i genomsnitt 37,8 miljarder rubel. Så bedömningen är att detta är en positiv trend jämfört med tidigare år.

Läs mer

Sprites - ytterligare ett steg nedåt i miniatyriseringstrappan

I juli slogs ett nytt rekord när det gäller små fungerande satelliter. Med en indisk bärraket skickade Breakthrough Starshot upp sex stycken så kallade Sprites. Det är en ny typ av satellit som i stort sett endast består av ett chip. Chipet är kvadratiskt med 3,5 centimeter i sida och väger ca 4 gram. Satelliten är av förklarliga skäl begränsad i funktionalitet men kan trots allt stoltsera med sensorer, en lågeffektsändare, solpanel och en processor, dvs. i stort sett samma grundfunktion som en normalstor satellit. Uppskjutningen syftade framförallt till att vara en teknikdemonstration av konceptet. Efter uppskjutningen lyckades de ta emot signaler från satelliterna på markstationer både i Kalifornien och New York, vilket får anses vara en framgång i sig.

Det finns i dagsläget inga planerade uppgifter för denna typ av satelliter, och inte heller någon uppenbar nisch att fylla. Men Breakthrough Starshot tror ändå att satelliterna har en plats och en roll i framtida rymdfart. Framförallt med tanke på att de inte beräknas kosta mer än ca 25 USD att tillverka.

Oavsett funktion och nytta bevisar detta hur långt miniatyriseringen av teknik kommit. Även om chipet inte är härdat mot rymdmiljön så kan det i princip redan idag användas till korta uppdrag. Framförallt eftersom elektronik i rymden riskerar att påverkas av rymdstrålning ju längre det befinner sig i rymdmiljön. Kritiker är oroliga för att ytterligare billig rymdteknik kommer att öka mängden skrot i rymden och därmed risken för kollisioner. Den låga ballistiska koefficienten för Sprites medför dock att satelliterna är känsligare för atmosfärsfriktion och att banan därför relativt snabbt kommer sänkas och satelliterna kommer därmed till slut brinna upp i atmosfären.

Läs mer

Ukraina och Ryssland i ordkrig om ursprung till nordkoreanska raketmotorer

Många har överraskats av Nordkoreas snabba utveckling av interkontinentala missiler (ICBM) och i augusti 2017 kom en rapport från International Institute for Strategic Studies (IISS) som argumenterar för att orsaken till den snabba utvecklingen är att man fått hjälp utifrån. Författaren baserar detta på att motorerna till de nordkoreanska robotarna är misstänkt lika en gammal sovjetisk raketmotor (RD-250) som tillverkats av företaget Yuzhmash i Ukraina.

Historiskt bygger Nordkoreas missilprogram på att kopiera andra länders teknik. Ingen av landets tidigare missiler har flugits med en egenutvecklad motor utan alla har använt raketsteg av sovjetisk design. Det är däremot oklart om man lyckats köpa eller stjäla tekniken. Ukraina grep dock två nordkoreaner och dömde dem för spioneri 2012.

Ukraina hävdar att landet inte har några motorer kvar av den typ som avses då dessa ska ha levererats till Ryssland. Man har dock lovat att göra en noggrann genomlysning av var alla motorer och ritningar är. IISS:s undersökning utesluter dock inte att motorerna kommit till Nordkorea via Energomash, ett ryskt bolag med anknytning till Yuzhmash. Ukraina har erkänt att man under 2001 sålde teknik för ryska kryssningsmissiler (Kh-55) till Kina och Iran. Även andra indicier pekar på att ukrainska ingenjörer varit behjälpliga i vidareutveckling av raketstegen som nu driver de nordkoreanska missilerna.

Tidigare i år anklagades Yuzhmash av amerikanska källor för att sälja missilteknologi till Kina, vilket man dock kraftigt förnekade. Fabriken har nu stora ekonomiska problem sedan Ryssland drog tillbaka sina beställningar på grund av konflikten i östra Ukraina. Kunskap om missilteknologi och raketmotorer är militärstrategiskt viktig och det finns uppenbara risker med att den säljs till högstbjudande i kristider.

Läs mer

Australien har beslutat om en nationell rymdmyndighet

Efter flera års ihärdigt lobbyarbete har universitet, industri och delar av statsapparaten i Australien lyckats övertyga regeringen om fördelarna med en nationell rymdmyndighet som därför nu ska etableras. Australiens ställföreträdande näringsminister Cash sa i en intervju att den globala rymdsektorn växer snabbt och att Australien måste vara en del av den marknaden. En nationell rymdmyndighet möjliggör en långsiktig strategi i syfte att stödja den inhemska industrin. I mars 2018 ska det finnas ett utkast för mål och syfte för rymdmyndigheten. Man kan redan nu ana att det ligger en i huvudsak ekonomisk baktanke med detta, då fokus verkar ligga på reglerande och koordinerande verksamhet. Majoriteten av regeringens uttalanden i frågan handlar om möjligheten för landet att ta del av de investeringar och de jobb som det växande rymdsegmentet medför. Man ser däremot inte framför sig att det kommer handla om större nationella rymdprojekt för Australien.

Läs mer

Nya Zealand springer in i rymdåldern

Nya Zealand har klivit in i rymdåldern med stormsteg. Under 2017 blev landet fullvärdig medlem av FN:s kommittee för fredligt nyttjande av rymden (COPUOS). De undertecknade även en ny nationell rymdlag som bland annat ska reglera uppskjutning av raketer och tillträdesfrågor till deras rymdbas. Utöver detta bygger den till stor del på FN:s rymdavtal.

En anledning till att man gick med i COPUOS och författade rymdlagen är förmodligen företaget Rocket Lab. Rocket Lab är ett privat företag som startades 2006 och har sedan dess skjutit upp nästan 100 sondraketer och 2009 nådde man enligt egen utsago rymden med sondraketen Atea-1. Den 25 maj 2017 sköt de upp sin första testversion av egenutvecklade bärraketen Electron från Nya Zealand. De planerar följa upp första testet med ytterligare en testuppskjutning i närtid från den nybyggda basen på Mahia-halvön på Nya Zealands norra ö. I och med den lyckade uppskjutningen innebär det att Nya Zealand nu också räknas in som en nation med nationell uppskjutningsförmåga.

Läs mer

Höghöjdsplattformar återställer telenät och kommunikation i Puerto Rico efter orkanens framfart

Kombinationen av höghöjdsplattformar i form av ballonger från Project Loon, satellitkommunikation och klassisk ingenjörskunskap återställer sakta men säkert mobilnät och annan kommunikation över Puerto Rico. Sedan orkanen Maria drog fram över ön slogs i stort sett all kommunikation ut vilket kraftigt försvårat katastrofhjälp och återgång till ett normalt liv. Project Loon (tidigare en del av Google) har tillsammans med satellitoperatören SES nu börjat bygga upp kommunikationsnätet igen.

I praktiken fungerar konceptet genom att SES kopplar upp en markterminal till sitt satellitnät. Markterminalen kopplas sedan till Project Loons höghöjdsballonger. Varje ballong täcker en cirkel med ca 80 kilometer i diameter med 4G-uppkoppling som befolkningen på ön kan nyttja genom sitt befintliga abonnemang. Ballongerna flyger på en höjd av ca 20 kilometer och följer vinden i stratosfären. För att ha kontinuerlig täckning skickar man upp nya ballonger regelbundet och när en ballong är utanför täckningsområdet gör man en kontrollerad landning, för att sedan skickar upp den igen. Konceptet testades skarpt redan i maj 2017 när översvämningar i Peru slog ut deras kommunikationsnät.

Läs mer

Läs mer om Project Loon

Japansk startup kommersialiserar delning av marksegmentet för satelliter

Infostellar är ett nystartat japanskt bolag vars affärsidé är att erbjuda en tjänst som skapar möjligheten att köpa och sälja outnyttjad tid på markstationer. Till en början har de skapat en molnbaserad plattform där man ska kunna dela antenntid på markstationer. Tjänsten bygger på att samla operatörer och analysera när deras infrastruktur inte används för att sedan hyra ut markstationerna i syfte att maximera tiden för när respektive markstation används. Infostellar säger sig ha kontakt med flertalet satellitoperatörer som har en till tre satelliter och ett marksegment vilket innebär att deras markstation i snitt endast används ett fåtal timmar om dygnet. Genom att låta andra satellitoperatörer hyra in sig på markstationen under oanvänd tid hoppas man kunna pressa priser på nyttjandet av marksegmentet genom högre nyttjandegrad av infrastrukturen.

Under Rymdforum i Kiruna under våren 2017 var det ett antal föredrag, bland annat svenska Rymdbolaget, som pekade ut att marksegmentet kan bli en framtida flaskhals för framförallt småsatellitoperatörer. Med denna satsning står det klart att fler har gjort samma analys och att det finns möjlighet till ekonomisk vinning i att satsa på att hantera denna flaskhals.

Läs mer

Rymdgruppen:

Sandra Lindström

Daniel Faria

Matti Nylund

Kristofer Hallgren

Ola Rasmusson

Vid frågor om nyhetsbrevet och dess innehåll kontakta i första hand:

Sandra Lindström

Daniel Faria

FOI:s publikationer

Remissvar gällande Rymdstyrelsens bedömning om deltagande i det europeiska konsortiet för rymdövervakning (EU SST)
Daniel Faria, Matti Nylund, april, 2017
FOI-2017-694

Reserapport från Workshopen Conflict and Space: A Concept in Transition
Daniel Faria, juni, 2017
FOI Memo 6099

Reserapport från konferensen ”Military Space Situational Awareness 2017”
Jonatan Westman, juni, 2017
FOI Memo 6127

Reserapport COPUOS 2017
Kristofer Hallgren, juli, 2017
FOI Memo 6105

Reserapport från konferensen Space tech expo 2017
Sandra Lindström, juli, 2017
FOI Memo 6103

Reserapport från Rymdforum 2017
Kristofer Hallgren, juli, 2017
FOI Memo 6104

Reserapport UNIDIR 2017
Kristofer Hallgren, juli, 2017
FOI Memo 6102

Behovet av en svensk försvars- och säkerhetsstrategi för rymden
Sandra Lindström, John Rydqvist, november, 2017
FOI Memo 6176

Sök FOI:s publikationer på www.foi.se, eller kontakta registrator@foi.se vid intresse.

Kommande evenemang

10th Conference on European Space Policy
23-24 januari 2018, Bryssel

Mobile deployable communications
1-2 februari 2018, Warszawa 

SmallSat Symposium
5-8 februari 2018, Silicon Valley 

Satellite 2018
12-15 mars 2018, Washington, D.C.

Paris Space Week
28-29 mars 2018, Paris

34th Space Symposium
16-19 april 2018, Colorado Springs

Military Space Situational Awareness
25-26 april 2018, London

Milsatcom Asia Pacific
14-15 maj 2018, Singapore

Space tech expo
22-24 maj 2018, Pasadena

International Conference on Space Operations
28 maj - 1 juni 2018, Marseille

Satellite & Space Missions
18-20 juni 2018, Rom

Milsatcom USA
27-28 juni 2018, Arlington

Small Satellite Conference
4-9 augusti 2018, Logan

Space & Missile Defence Symposium
7-9 augusti 2018, Huntsville

Space forum
17-19 september, Orlando

International Astronautical Congress (IAC)
1-5 oktober 2018, Bremen

Satellite Innovation Symposium
8-11 oktober 2018, Silicon Valley 

AMOS
11-14 september 2018, Hawaii