|
|
Not. De två övre panelerna anger antal nya objekt under 2019, som befinner sig i omloppsbana, samt tillhörighet. Den mellersta panelen visar den historiska utvecklingen av antalet ny satelliter. Den nedersta panelen visar fördelningen av aktiva satelliter (orange staplar) jämfört med alla andra kända objekt i rymden (blå staplar). Det är en tydlig koncentration av objekt (mest rymdskrot) på höjder mellan 700 - 1000 km. En stor del av dessa härstammar från två specifika händelser: Ett kinesiskt anti-satellittest år 2007 och en kollision mellan två satelliter år 2009. Noterbart är att tusentals satelliter planeras skjutas upp inom kort av exempelvis Space-X och Oneweb. Dessa satelliter skall läggas i banor som ligger lägre eller högre än majoriteten av rymdskrotet, detta troligen för att kollisionsrisken i höjdintervallet 700-1000 km anses för hög. |
|
|
|
|
Panelen Oversight of Satellite Constellations: Licensing and Norms, moderator Brian Weeden, Director of Program Planning, Secure World Foundation. Bild: Ola Rasmusson. |
|
 |
I september hölls för 20:e året den största konferensen på området rymdlägesbild, AMOS. Konferensen växer för varje år som går och drar till sig en stor skara av såväl militära och kommersiella som akademiska aktörer på rymdområdet. I år blev det 919 deltagare från 18 länder, där USA dominerade stort med 800 av deltagarna.
Tre paneldiskussioner arrangerades på årets konferens. Säkerhet för framtida uppskjutningar och missioner behandlades på den första. Vikten av internationell transparens och villighet att dela med sig av data belystes. Nästa paneldiskussion rörde licensering av och normer för satellitkonstellationer. De kommersiella aktörerna tryckte på vikten av att inte hämma innovation med för hårda regelverk. Den tredje panelen behandlade just datadelning och hur det skall kunna genomföras på ett inkluderande sätt.
Bland de tekniska sessionerna återfanns bland annat karakterisering av icke-upplösta rymdobjekt där det gjorts framsteg i att kunna estimera satelliters attityd med både radar och optik. Därutöver presenterades även olika initiativ kring rymdskrotsproblematiken, bland annat aktiv skräpbortagning. |
|
|
|
|
|
Konferensen IEEE Geoscience and Remote Sensing Symposium (IGARSS) hölls i Yokohama i Japan. Japanska kejsaren höll tal under öppningsceremonin och så gjorde även guvernören av prefekturen, borgmästaren, forskningsministern och japanska vetenskapsrådets ordförande. Det är en tydlig signal om att fjärranalys från satellit är ett viktigt ämne på högsta nivå i Japan.
FOI presenterade tre bidrag. Två posters: A measurement campaign in harbor to detect changes of activities och Simulation of effect of periodically missing samples on decoding in passive synthetic aperture radar system using OFDM. FOI hade även en muntlig presentation: Airborne SAR for calibration of P-band tower radar. Två av bidragen är samarbeten med Blekinge Tekniska Högskola och Chalmers.
Något att uppmärksamma från konferensen är att två japanska företag utvecklar satellitkonstellationer bestående av små satelliter för SAR: Synspective och iQPS. Synspectives plan är att under våren 2020 börja skicka upp satelliter och iQPS kommer börja skicka upp satelliter redan hösten 2019. Om dessa båda lyckas med sina planer så kommer det inom ett halvår finnas fyra företag som har små SAR-satelliter i rymden. De två existerande företagen med små SAR-satelliter i bana är finska ICEYE och amerikanska Capella Space.
Vidare presenterade NASA JPL resultat från den första radarn placerad på en cubesat. Radarsystemet har namnet RainCube och opererar på Ka-band. Systemet används för att mäta regn på olika höjder i atmosfären. |
|
|
|
|
Den sedan 1 maj 2019 nytillträdde japanske kejsaren Naruhito under sitt öppningsanförande vid konferensen IGARSS 2019 i Yokohama. På podiet återfinns också kejsarinnan Masoko. |
|
|
|
|
|
Defence Satellites genomfördes 2019 under två dagar i München. Konferensen samlade deltagare från Tyskland, Luxemburg, Kanada, Frankrike och Sverige. Utöver de nationella aktörerna deltog European Space Policy Institute (ESPI) samt representanter från olika företag. Konferensen handlade huvudsakligen om rymdlägesbild (SSA) samt interferens inom rymdområdet. En stor utmaning framöver är de planerade megakonstellationerna för rymdbaserat internet och satellitbaserad kommunikation med mängder av uppkopplade enheter, så kallat Internet of things. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
I juli meddelade Frankrikes president Macron att Frankrike, i likhet med USA, kommer att skapa en rymdstyrka. Den franske försvarsministern Florence Parly utvecklade detta vidare när hon presenterade den nya franska försvarsstrategin för rymden. I korthet bygger den nya försvarsstrategin på tre ben: bättre kunskap om rymden (rymdlägesbild), ökat och aktivt skydd av franska resurser i rymden, samt stärkt militär rymdförmåga.
En stor förändring som ska stärka den militära förmågan är att den tidigare gemensamma rymdstaben (commandement interarmées de l’espace) läggs ner och ersätts av en rymdstab (grand commandement de l’espace) som inordnas under ett framtida flyg- och rymdvapen (l'armée de l’Air et de l'espace). Den existerande rymdlagen ska även skrivas om då den anses hindra framtida militära operationer i rymden.
En förutsättning för oberoende rymdverksamhet är oberoende kunskap om egna och andras satelliters status och position, dvs. en korrekt rymdlägesbild. Detta är Frankrike medvetna om och kommer därför satsa på att bygga ut sin rymdlägesbild, med både radarbaserade och optiska inmätningsresurser.
Vad det gäller aktivt skydd av satelliter har det franska forskningsinstitutet Onera under fyra år jobbat med att utveckla en laser som kan användas för att tillfälligt störa eller blända satelliter i låga jordbanor. Andra förmågor som ska utvecklas är små livvaktssatelliter som kan skickas upp snabbt för att skydda större system. Den första generationen ska utrustas med kameror för att inhämta information om andra system, medan senare generationer skall utvecklas med offensiva vapen.
FOI noterar att Frankrike är relativt öppna med sina satsningar och planer på att skaffa sig en offensiv militär förmåga mot och i rymddomänen. Det finns förmodligen många fler nationer som tänker i liknande banor och utvecklar liknande förmågor, men i det fördolda.
Läs mer här |
|
|
|
|
Bild på en skadad uppskjutningsramp, troligen tagen av en amerikansk spionsatellit från KH-11 programmet. Tweet från Donald Trump. |
|
|
|
Den 29 augusti exploderade en raket på Imam Khomeni Space Centre i Iran. Nyheten publicerades först av NPR, via Middlebury Institute of International Studies som nyttjat bilder från Planet, en kommersiell rymdaktör. Inom kort publicerade även Maxar en bild från samma område med bättre upplösning. Denna kapplöpning i att publicera bilder med bättre upplösning avslutades med att den amerikanske presidenten Donald Trump twittrade ut en bild, tagen med mobilkamera, på ett underrättelse-pm visandes samma område med ännu bättre upplösning. Inom kort hade flera oberoende analytiker studerat bilden närmare och konstaterat att det med största sannolikhet rörde sig om en bild från det topphemliga amerikanska spionsatellitprogrammet och att bilden hade en upplösning på runt 10 cm.
Läs mer här.
I september införde USA sanktioner mot Irans civila rymdprogram med hänvisning till att programmet används för att utveckla ballistiska missiler. Programmet utgörs dels av Irans Rymdbyrå, Iran Space Agency, samt Irans rymdforskningscenter, Iran Space Research Center. Förutom satelliter och bärraketer har programmet, enligt USAs State Department, arbetat med Shahid Hemmat Industrial Group, en organisation som sedan tidigare är utsatt för sanktioner på grund av sitt arbete med flytande bränsle och ballistiska missiler.
Läs mer här. |
|
|
|
|
|
Den senaste tiden har det varit många och långa diskussioner i media kring de amerikanska rymdstyrkornas varande och utformning. Just nu håller National Defence Authorization Act på att utformas för 2020 och det finns ett antal punkter kvar att reda ut, varav de framtida rymdstyrkorna är en.
Både senaten och kongressen menar att det behövs en tydligare rymdorganisation inom amerikanska försvaret, men hur detta ska se ut är man inte överens om. Medan kongressen talar om en rymdkår (Space Corps) som liknar vad Trumpadminstrationen efterfrågar diskuterar senaten om att ändra nuvarande U.S. Air Force Space Command till U.S. Space Force, men inte att det ska bli en egen vapengren. Oaktat skillnaderna i organisationen är både senat och kongress oroliga över kostnaden, samt de skiftande bedömningarna för den nya organisationens budget. Vad som är säkert är att alla efterfrågar en förstärkt rymdorganisation, men exakt utformning och finansiering är fortfarande oklart.
Den rymdorganisation som avses här ska inte blandas ihop med U.S. Space Command som är en gemensam stab under U.S. Strategic Command för koordinering av de traditionella vapengrenarnas rymdfunktioner.
Läs mer här. |
|
|
|
|
|
Länk-16 är en taktisk datalänk för delning av lägesbild som används av mark-, sjö- och flygförband inom både NATO och Sverige med över 100 000 enheter i drift. Viasat har fått en order från amerikanska flygvapnet att utveckla och testa rymdbaserade länkar för länk-16. En första satellit för att testa systemet kan skickas upp redan till sommaren 2020. Endast en satellit kommer inte medföra en förändrad förmåga utan det handlar om en prototyp för att utvärdera om systemet kan hantera de ändrade förutsättningar som en rymdbaserad terminal innebär. Slår försöket väl ut finns det stort intresse för en större satellitkonstellation som kraftigt skulle öka länk-16 systemets förmåga.
Normalt sett är räckvidden för länk-16 begränsad till line-of-sight, men med terminaler på satelliter i låga jordbanor kan man komma runt denna räckviddsbegränsning och systemet kan då användas för kommunikation bortom horisonten. Det skulle exempelvis innebära mycket större möjligheter att sprida en gemensam lägesbild till fler enheter.
Läs mer här. |
|
|
|
|
Handhållen länk-16 radio utvärderas, credit: U.S. Air Force photo by Airman 1st Class Nathan Byrnes. |
|
|
|
|
|
I oktober rapporterades det i media om att Ryssland ska stödja Kina med att utveckla system för tidig förvarning av interkontinentala ballistiska missiler. Stödet sker inom det rysk-kinesiska samarbetet som växt fram under senare år och kommer att omfatta både mark- och rymdbaserad hårdvara samt mjukvara. Ett första kontrakt för utveckling av mjukvara till sensornätverket har redan undertecknats.
System för strategisk förvarning anses vara bland det mest hemliga som både USA och Ryssland har och det bedöms inte vara troligt att det ryska och kinesiska systemet kommer att kopplas samman. Med tanke på de problem och förseningar som Ryssland har haft, och fortfarande har, med sitt rymdsegment ska det bli intressant att se hur snabbt det kinesiska rymdsegmentet kan komma att skjutas upp och om det sker någon överföring mellan Kina och Ryssland inom det området. |
|
|
|
|
|
Den 18 september gick Utbildningsdepartementet ut med ett pressmeddelande om en stor satsning på rymdsektorn i Sverige. Regeringen kommer att tilldela rymdsektorn mer medel i budgetpropositionen för 2020. I denna kommer Rymdstyrelsen att få en ökning med 150 miljoner kronor årligen för rymdforskning och rymdverksamhet.
Rymdminister Matilda Ernkrans citeras i pressmeddelandet: ”Sverige är en framstående rymdnation. Den positionen vill vi fortsätta att utveckla och därför behövs satsningar på rymdområdet. Satsningarna går till både forskning och annan verksamhet som stöttar rymdindustrin.”
Rymdstyrelsens GD Anna Rathsman uttryckte sig positivt på deras hemsida: ”Jag ser regeringens budgetproposition som ett viktigt steg i arbetet med att genomföra den nationella rymdstrategin på ett sätt som gynnar hela rymdsverige. Det ger oss möjlighet att både genomföra europeiska samarbeten och samtidigt inleda nya nationella rymdprojekt som ger utvecklingsmöjligheter för rymdaktörer i hela Sverige.”
Anders Larson, VD på Ruag Space, är lite mer försiktig när han uttalar sig i Göteborgs-Posten: ”…Skulle man återställt anslagen på den nivå som gällde för sju till nio år sedan – räknat som andel av statsbudgeten – skulle höjningen varit 300 miljoner kronor istället...”
I en artikel från september i Populär Astronomi flaggade GD för Rymdstyrelsen om att rymdsverige befinner sig i en stor ekonomisk kris och att läget aldrig tidigare varit så kritiskt, exempelvis har Rymdstyrelsens budget i princip varit oförändrad i tjugo års tid.
Det är bra och viktigt att det satsas på rymden men den satsning som görs bör ses ur perspektivet att det är vad som krävs för att Rymdstyrelsen inte ska behöva göra ännu skarpare prioriteringar som skulle slå hårt mot både svensk rymdindustri och -forskning. |
|
|
Irland antar nationell rymdstrategi |
|
|
Sverige presenterade sin första nationella rymdstrategi 2018, och nationella rymdstrategier är något som tas fram av allt fler länder – även sådana länder som kanske inte traditionellt associeras med rymdverksamhet. Senast i raden inom EU är Irland som nu har antagit sin första nationella rymdstrategi som ska gälla fram till 2025. Målet är att öka den allmänna medvetenheten om Irlands deltagande i rymden och att dubblera antalet arbetstillfällen inom rymdindustrin. Regeringen vill också öka antalet irländska företag som arbetar med den europeiska rymdorganisationen ESA från 70 st till 100 st. En specifikt utpekad ambition är att Irland ska vara framstående beträffande ”down-stream”-produkter som baseras på rymddata, till exempel jordobservationsdata.
Läs mer här. |
|
|
|
|
|
Det finns idag över 500 olika rymdorganisationer och -företag i Afrika. Industrin, som utgör 34 av dessa 500, omsätter runt 70 miljarder SEK. Företagen befinner sig i Egypten, Kenya, Mauritius, Nigeria, Sydafrika, Sudan och Tunisien.
Afrikanska unionen antog i år (2019) en gemensam rymdstrategi för Afrika som skall bidra till social, politisk och ekonomisk integration. Rymdstrategin baseras på den afrikanska rymdpolicyn som antogs i januari 2016. Planen är att bland annat utveckla satelliter för multi- och hyperspektral avbildning, navigation, SAR, kommunikation och forskning. I planen ligger också att utveckla en oberoende uppskjutningsförmåga.
Flera stater i Afrika har även nationella rymdstrategier och satelliter. Tunisien kommer skjuta upp sin första satellit nästa år (2020) och Etiopiens första satellit skjuts upp i december i år (2019). Angola, Ghana, Kenya och Rwanda fick upp sina första satelliter under de senaste tre åren. Algeriet, Egypten, Marocko, Nigeria och Sydafrika tillhör de afrikanska stater som har skickat upp flest satelliter och har gjort så sedan slutet av 90-talet.
Läs mer här. |
|
|
|
|
|
Portugal har startat upp sitt initiativ Atlantic International Satellite Launch Program, där de genom en anbudsprocess vill få till en satellituppskjutningsplats, främst inriktad på uppskjutning av mindre satelliter, på ön Santa Maria i Azorerna. Det är även där den nyinrättade nationella rymdstyrelsen i Portugal ska ligga. Med detta sällar de sig till en växande skara länder som vill få en del av den förmodat lukrativa branschen för uppskjutningar av små satelliter. Bara i Europa finns sådana planer även i Spanien (på Kanarieöarna), Storbritannien (på två platser: Sutherland och Cornwall), Sverige (Kiruna) samt Norge (Andøya).
Noterbart är att där exempelvis Storbritannien ser säkerhetsaspekter på att ha en egen tillgång till en snabb satellituppskjutningsförmåga, så behandlar Portugal detta som en ren kommersiell möjlighet.
Läs mer här. |
|
|
|
|
Azorerna, foto: Gabriela Mendes. |
|
|
|
|
|
|
|
|
Ett flertal olika kommersiella lösningar för rymdlägesbild finns nu tillgängliga, dels inom ett samarbetsprojekt med amerikanska flygvapnet, och dels som stand-alone produkter. Nedan presenteras ett par av de företag som idag har mogna, oberoende lösningar. Notera att idag är huvuddelen av de bolag som erbjuder tjänster inom rymdlägesbild amerikanska. Det finns ett fåtal europeiska och asiatiska bolag, men de är ofta beroende av data från andra källor och kan därmed inte sägas vara helt oberoende aktörer.
I augusti lanserade LeoLabs sin tjänst LeoTrack, som enligt uppgift ska ha precision på ett par hundra meter i satelliternas position i jämförelse med ett antal kilometer som spacetrack.org erbjuder. Leolabs invigde också nyligen sin radar på Nya Zealand som har förmåga att observera och följa objekt, ner till två centimeters storlek, i låga banor.
På den optiska sidan finns bland annat ExoAnalytics och Numerica. ExoAnalytics har ett globalt nätverk av över 250 teleskop som tillsammans bygger upp en rymdlägesbild i deras tjänst ESpOC, ExoAnalytics Space Operations Center. ExoAnalytics erbjuder en mängd olika lösningar och prenumerationer, från uppskjutningsplanering, till kollisionsvarning och övervakning av satelliter. Numerica är ett amerikanskt försvarsföretag som också har gjort en stor satsning på rymdlägesbild och utför egna inmätningar med markbaserade teleskop. De erbjuder en tjänst som kallas deep space catalog med global täckning för banor längre ut än låga banor.
Det amerikanska företaget Kratos står i sin tur för en helt annorlunda typ av tjänst, då de inte primärt utför inmätningar av satelliters position, utan fokuserar på avancerade analyser av signalerna som satelliterna själva sänder ut. På detta sätt kan Kratos bland annat analysera satellitmanövrar och avgöra syftet med dessa, utföra realtidsövervakning vid undanmanövrar för kollisioner och lokalisera sändare som orsakar interferens.
Läs mer här. |
|
|
|
|
|
MEV-1, Mission Extension Vehicle, är en ny typ av satellit som utvecklats av Northrup Grumman i USA. Den kan översiktligt beskrivas som en motor, bränsletank och kontrollenhet som kan docka med andra satelliter. Första uppdraget för MEV-1 är att ansluta till och ta kontroll över en kommunikationssatellit som sköts upp 2001 (Intelsat 901) och därigenom förlänga dess livslängd med cirka fem år. Efter detta kan MEV-1 antingen släppa taget om Intelsat 901 och fortsätta vidare till nya uppdrag eller efter en tid bogsera ut Intelsat 901 i en kyrkogårdsbana och återvända till den geostationära banan för ett nytt uppdrag. Enligt uppgift kan MEV-1 ansluta till 85 % av alla satelliter i geostationär bana och MEV-1 har 15 års planerad livslängd vilket öppnar upp för flera möjliga användningsområden.
Flera aktörer är intresserade av och utvecklar egna versioner av denna förmåga, både på den militära och kommersiella sidan då möjligheten att förlänga en satellits livslängd har stora ekonomiska fördelar.
Tekniken att ansluta till och ta kontroll över en annan satellit kan även nyttjas som vapen vilket gör att diskussioner om förmågan och dess nyttjande ofta är komplicerade.
Läs mer här. |
|
|
|
|
MEV dockar, foto: Northrop Grumman. |
|
|
|
|
|
|
|
|
I september tillkännagavs att ett antal satellitoperatörer och andra rymdintressenter formerat sig i ett samarbetsorgan kallat Space Safety Coalition. Denna sammanslutning syftar till att uppnå självreglering vad gäller att undvika uppkomst av rymdskrot och minimera risken för kollisioner i rymden. Detta på ett sätt som går bortom de krav som ställs i existerande riktlinjer och standarder på nationell och internationell nivå. Inom ramen för samarbetet har man tagit fram ett dokument för god praxis, som rör allt från utbyte av data mellan operatörer, hur slutsteg på bärraketer ska tas ur bana samt riktlinjer för design av både individuella satelliter och konstellationer. Ett exempel är att satellitoperatörer ska ha slutfört deorbiting inom fem år efter en satellit tagits ur bruk, vilket är avsevärt mindre än de 25 år som nu generellt stadgas.
Bland de som ställer sig bakom initiativet finns både stora traditionella aktörer (bland annat Airbus, Iridium och Intelsat) och mer nytillkomna (bland annat Black Arrow, OneWeb och Planet), men även aktörer som man kanske inte tänker på i första hand såsom Axa som är världsledande på försäkringar av uppskjutningar och satelliter. Några frånvarande undertecknare som sticker ut är Amazon och SpaceX, som båda har planer på stora satellitkonstellationer. Koalitionen uppger att det inte nödvändigtvis behöver innebära ett aktivt ställningstagande emot denna goda praxis då flera aktörer helt enkelt inte hann med i godkännandeprocessen innan tillkännagivandet.
Läs mer här. |
|
|
|
|
|
IceSat-2 är den hittills mest avancerade lidarsatelliten (LIDAR, LIght Detection And Ranging) som har skjutits upp (september 2018). Den har en lidarsensor, ATLAS (Advanced Topographic Laser Altimeter System), som noggrant mäter avståndet till jorden. ATLAS-sensorn använder sig av sex laserstrålar och fotonräknande detektorer för att bestämma detta avstånd. Huvudsyftet är att undersöka isar vid polerna och havsnivån. Med lidarsensorn kan man även undersöka marktopografi, vegetation och biomassa samt egenskaper i atmosfären.
Data från IceSat-2 finns tillgängligt för analys och kan hämtas från NASA. Där finns olika produkter som har olika förbearbetningsgrad. Enkelt uttryckt kan man säga att fotoner som reflekterats från jordytan är geolokaliserade dvs. stämplade med ett positionsvärde. IceSat-2 kan användas för försvars- och säkerhetsrelaterade tillämpningar, ett tillämpningsområde är exempelvis för att kartera havsbottnar i grunda vatten. FOI har genomfört en kort studie under hösten och ett exempel på analys av data från ett stråk vid östra Öland visas i figuren. Här syns tydligt hur reflekterade fotoner från botten kan detekteras och att bottendjup kan bestämmas. Det är också intressant att använda experimentella data från IceSat-2 för att kunna bedöma vad som krävs prestandamässigt för att spana med lidar från rymden i militära tillämpningar. |
|
|
|
|
Exempel på data som registrerats med satelliten IceSat-2 för ett kort stråk över östra Ölands kust, bild: FOI. |
|
|
|
|
|
Kontakta oss
|
Vid frågor om nyhetsbrevet och dess innehåll kontakta:
Sandra Lindström
Medverkande vid FOI:
Sandra Lindström (red)
Matts Björck
Kristofer Hallgren
Ola Rasmusson
Thomas Sjögren
Lars Sjökvist
Torbjörn Sundberg
Jonatan Westman |
|
|
|
FOI:s publikationer
|
Introduktion till FN:s riktlinjer för ett långsiktigt hållbart nyttjande av rymden
Daniel Faria och Kristofer Hallgren, januari, 2019
FOI Memo 6658
Kinas rymdprogram och rymdförmågor
Sandra Lindström och John Rydqvist, mars, 2019
FOI-R--4718--SE
Nordkoreas rymdprogram och rymdförmågor
John Rydqvist, april, 2019
FOI Memo 6706
Indiens rymdprogram - fokus på försvar och säkerhet
Sandra Lindström, juni, 2019
FOI Memo 6756
Remissvar avseende er remiss om Totalförsvarets forskningsinstituts rymdverksamhet
Sandra Lindström, juni, 2019
FOI-2019-1031:3
Reserapport från Milspace London, 1-2 April 2019
Kristofer Hallgren, Torbjörn Sundberg, augusti, 2019
FOI Memo 6823
Reserapport Defence Satellites 2019
Kristofer Hallgren, september, 2019
FOI Memo 6842
Sök FOI:s publikationer på www.foi.se, eller kontakta registrator@foi.se vid intresse. |
|
|
|
Kommande evenemang
|
2nd IAA Conference on Space Situational Awareness (ICSSA)
14-16 januari, Washington
12th European Space Conference
21-22 januari, Bryssel
36th Space Symposium
30 mars-2 april, Colorado Springs
Small Satellites Conference 2020
27-28 april, London
Military Space Situational Awareness Conference 2020
29-30 april, London
Space Tech Expo USA
18-20 maj, Long Beach
AMOS
15-18 september, Maui
The International Astronautical Congress (IAC)
12-16 oktober, Dubai
Ascend (fd SPACE Forum)
16-18 november, Las Vegas
Space Tech Expo Europe
17-19 november, Bremen
|
|
|
|
