Kan du inte läsa detta html-mail, klicka här

Funka


Uppdaterad nr 2 - 2019
 

Aktuellt från Funka
Personer som sitter i ett affärsmöte. Foto

Nu lanserar vi Kundwebben!

Vill du ha tillgång till mycket kunskap om webbtillgänglighet, lagar och regler? Vill du säkerställa att du alltid har rätt underlag och snabbt få svar på frågor om tillgänglighet? Då är Kundwebben något för dig.

Seminarium på Funkas Tillgänglighetsdagar. Foto

Funkas Tillgänglighetsdagar 9-10 april

Årets viktigaste konferens närmar sig. Nu i dubbelt så stor lokal och massor av spännande talare. Anmäl dig redan nu! Missa inte chansen att gå på IAAPs sido-event dagen före Tillgänglighetsdagarna. Om du deltar på båda eventen får du rabatt.

En person som använder en surfplatta. Foto

E-demokrati på flera nivåer

På sistone har det varit stort fokus på medborgardialog i flera länder. Funka har kikat på hur tillgängliga de olika lösningarna är.

Seniorer hjälper varandra med IT. Foto

SeniorNet Sweden väljer Funka

SeniorNet Sweden ska med finansiering från Post- och Telestyrelsen ta fram en handledarutbildning för att fler äldre ska lära sig mer om IT. Funka har fått i uppdrag att hjälpa till med kunskap om tillgänglighet.

En rörelsehindrad person som använder en surfplatta. Foto

Ungdomar får verktyg att driva tillgänglighetsfrågan

Ökad självständighet och mer inflytande för unga med funktionsnedsättning är två av målen för ett spännande projekt som Funka deltar i med start nu i februari.

En äldre person som tar en selfie med en smartphone. Foto

Fokus på äldre användare

Funkas VD Susanna Laurin rapporterar från debatt i EU-parlamentet och internationell standardisering som handlar om inkludering av äldre i IT-utveckling.

Tre frågor
Rudolph Brynn. Foto

Tre frågor till Rudolph Brynn, expert vid norska företaget Universell Utforming AB, tidigare projekledare vid Standard Norge

Varför är det viktigt med standardisering inom tillgänglighetsområdet?

Det är viktigt för att det krävs konkreta krav på hur man genomför principen om tillgänglighet på olika områden, till exempel transport, automater, bynnader och tjänster. I en standard är det bara de helt konkreta, funktionella kraven som gäller. Det är också viktigt att komma ihåg att standarder inte ställer krav på användning av vissa tekniker eller lösningar – det är krav på funktion – vilken lösning man väljer för att uppfylla kravet kan variera.

Dessutom är standardisering viktigt eftersom man inkluderar alla som är berörda av området i den tekniska kommittén som utvecklar standarden. Det är bara när man uppnår enighet och konsensus hos alla kommitteemedlemmar som standarden blir godkänd. Det är en viktig demokratisk princip för standardisering och skiljer arbetsformen från exempelvis riktlinjer från offentlig sektor som skapas av experter och byråkrater, utan att någon systematisk medverkan från användarna – till exempel funktionshinderorganisationer - i processen.

I Europa, både inom EU och i EES-området, blir det nu ännu viktigare att arbeta med standardisering eftersom EU har gett i uppdrag till standardiseringsorganen CEN, CENELEC och ETSI att ge stöd till den nya EU-lagstiftningen för tillgänglighet. Det går alltså att påverka arbetet både på nationell och europeisk nivå.

Hur skiljer sig det norska standardiseringsarbetet från andra EU-länders?

Själva arbetet är detsamma i alla länder, men i Norge är det gratis att delta, vilket gör att vi kan säkerställa att intresseorganisationer medverkar aktivt. I andra länder, exempelvis Sverige, betalar man deltagaravgift, vilket riskerar att exkludera grupper som inte har resurser.

På tillgänglighetsområdet har Norge kunnat satsa stort på tillgänglighet och universell utformning med inte mindre än 15 nationella standarder. Bland annat har vi haft stort fokus på tjänster.

En annan viktig skillnad är hur man ser på att utveckla nationella respektive internationella standarder. Det finns i huvudsak tre olika modeller:

Antingen börjar man i det internationella perspektivet, i hopp om att kunna påverka standarden i dialog med andra länder. Det kan göra det svårare att få bred nationellt deltagande.

Eller så börjar man med en nationell standard som man sedan försöker ”sälja in” till den europeiska eller internationella nivån. Det är så exempelvis Sverige arbetar.Problemet med den modellen är att en nationell standard ofta reflekterar nationella förhållanden, och dessa kan skilja sig åt mellan länder vilket gör att slutresultatet inte blri som förväntat.

Den tredje metoden är den som Norge valt. Vi utvecklar nationella standarder med ett brett deltagande och informerar andra länder om vad som försiggår. Vi ser till att standarden blir översatt till engelska vilket gör att andra länder kan välja att implementera den eller att den kan utgöra underlag för en europeisk eller internationell standard. Inom EU är Norge känt för sina många standarder inom universell utforming.

Den sista skillnaden mellan Norge och andra läner är att vi använder begreppet universell formning i dess ursprungliga betydelse, nämligen att alla då långt det är möjligt ska kunna använda den huvudsakliga lösningen. Inom EU är det tillgänglighet/accessibility som fått den här betydelsen. Det här innebär en begreppsförvirring som påverkar hur FN-konventionen om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning tolkas.

Vad tycker du är den största utmaningen för ett universellt utformat samhälle?

Det är fortfarande så att de flesta inte förstår att universell utformning är bra för alla. Att en gravid, en förälder med barnvagn, en äldre person mer rollator eler en ung person med tungt bagage har lika stor glädje av ett universellt utformat samhälle som en person i rullstol.

I stället lägger man fokus på kostnader och hävdar att det handlar om ”dyra speciallösningar”. Starka krafter vill ”förenkla” lagstiftningen på området, vilket ofta innebär att kraven försvagas både vad gäller kvantitet och kvalitet. Därför måste vi återigen upprepa och poängtera att universell utformning är nödvändigt frö några men bra för alla. Och helt avgörande för att alla ska ha likvärdig tillgång till produkter och tjänster.

Hur ser du på att den norska lagen kommer att ändras och delvis utvidgas genom EUs Webbtillgänglighetsdirektiv? Hur påverkar det den enskilda individen?

Jag ser positivt på det, det norska regelverket speglar hur IT-området såg ut 2009 även om föreskriften trädde i kraft först 2013. Den refererar till 10 standarder varav 3 egentligen inte är standarder utan tekniska rapporter och de övriga fokuserar på ergonomi. En utvidgad och uppdaterad lag som även omfattar mobilapplikationer är nödvändig. Å andra sidan gäller dagens norska lag både offentlig och privat sektor. Det hoppas jag även kommer att vara fallet när vi implementerar EU-lagen 2019.

Jag hoppas också att den reviderade lagstiftningen kommer att hänvisa till mer uppdaterade standarder. För enskilda individer är det positivt att man får likvärdig tillgång till alla webbplaster oavsett landsgränser!

Övriga nyheter
En stadsgata. Foto

Innovation är nyckeln till smartare städer (engelsk text)

Smart Cities for All Global Initiative är ett samarbete mellan G3ict och World Enabled, två ideella organisationer med fokus på ledarskap gällande inkluderande, tillgänglig design. Initiativet lanserade nyligen ett nytt projekt, inkluderande innovation för smartare städer.

Person som ansluter elektroder till en annan persons huvud. Foto

IBM gör tekniska prylar tillgängliga genom tankekontrollerat gränssnitt (engelsk text)

IBM Research har utvecklat en metod för att styra en robotarm med ett tankekontrollerat gränssnitt som är byggt med en EEG-monitor. Detta gör det möjligt för personer med motoriska funktionsnedsättningar att använda teknisk utrustning med hjälp av tankekontroll.

Skärmdump av appen Route4U på en mobiltelefon. Foto

Nytt initiativ använder smartphones för att förbättra navigering för rullstolsburna användare (engelsk text)

Den irländska appen Route4U använder uppgifter om exempelvis trafikhinder, vägunderlag och kanthöjder på trottoarer, för att rullstolsburna lättare skall kunna navigera och kunna planera sin färdväg, vilket gör gångvägarna mer tillgängliga.




Detta mail skickas med IdRelay