Kan du inte läsa detta html-mail, klicka här

Funka


Uppdaterad nr 3 - 2019
 

Aktuellt från Funka
Seminarie vid Funkas Tillgänglighetsdagar. Foto

Tillgänglighetsdagarna – nu är programmet klart!

Årets program har en lång rad fantastiska talare, bland andra Jamie Knight, Ian Pouncey, Kathy Wahlbin, Inmaculada Placencia Porrero, Eric Eggert, Jack Nicolai, Gudrun Stock, Ian Hamilton, Zoë Bijl, Neil Milliken, Peter Sunna och många fler. Anmäl dig redan nu till årets viktigaste konferens i Stockholm 9-10 april.

Personer i ett bibliotek som använder datorer. Foto

Bibblan svarar – på precis vad som helst!

Visste du att du kan ställa vilken fråga som helst och få svar av kloka operatörer från folkbiblioteken? Funkas Karin Forsell har hållit utbildning och blivit sugen på att byta till vad som låter som världens roligaste jobb.

En person i rullstol och en synskadad med sin ledarhund. Foto

Funka har kartlagt funktionshinderpolitiken i Skåne

Just nu arbetar många kommuner och regioner med att genomföra den nya nationella funktionshinderspolitiken. Men vad innebär ett rättighetsperspektiv i praktiken? I en ny rapport kartlägger Funka arbetet, med ett särskilt fokus på situationen i Skåne.

En domarklubba som ligger på en laptop. Foto

Lovdata väljer Funka

Funka kommer att ge löpande stöd vad gäller tillgänglighet när den norska stiftelsen Lovdata publicerar material kring hjälpmedel och bidrag för personer med funktionsnedsättning.

En sjuksköterska besöker en äldre patient. Foto

Långtidssjuka bidrar till utveckling av nya tjänster

Funka bidrar med tillgänglighetsexpertis i ett EU-finansierat forsknings- och innovationsprojekt som utvecklar ett system för samverkan mellan användare, vårdpersonal, forskare och innovatörer. Målet är att olika intressenter tillsammans ska ta fram nya lösningar för långtidssjuka.

En vik med hus vid Lofoten i Norge. Foto

Den norska Miljömyndigheten väljer Funka

Funka har genomfört granskning av tillgänglighet på den norska Miljömyndigheten webbplats.

En person som betalar med kort. Foto

Ett samhälle utan kontanter – funkar det?

Funkas Emil Gejrot bidrar med fler perspektiv i debatten om det kontantlösa samhälle som många tror att vi är på väg in i.

Tre frågor
Peter Svahlstedt. Foto

Tre frågor till Peter Svahlstedt, kassaförvaltare i Stiftelsen Blindas Väl

Ni delar ut bidrag för att personer med synnedsättning ska få eller behålla arbete. Hur kan det komma sig att det behövs i Sverige 2019?

Ja det gör det, av flera skäl. Det är fortfarande så att synskadade inte är i arbete i lika hög grad som personer utan synnedsättning. Det beror säkert på många saker, men bland annat är det en attitydfråga. Arbetsgivare tänker ofta att de ska ”hjälpa någon” om de tar in en person som ser dåligt. Men det är ju helt fel tänkt. De ska söka rätt kompetens och bredda spaningen för att även få in synskadade bland de som söker. Den här omhändertagande attityden finns även hos kommuner, landsting, hjälpmedelscentraler och många andra. Stödfunktionerna riskerar att bli en del av problemet. Samhället tycker att vi gör en insats när vi betalar ur lönebidrag, men det är fel utgångspunkt. Det handlar ju om att matcha fram rätt person till rätt arbete. Därför försöker vi på Blindas Väl att uppmuntra till självhjälp i stället.

Kan du nämna några typer av aktiviteter ni gett stöd till på sistone?

Vi ger stöd till många olika saker, inte sällan egenföretagare som behöver olika typer av utrustning dator, det kan vara en massagebänk, försäljningsmaterial, eller kanske omskolning. För barn och ungdomar handlar det ofta om stöd till utbildning och vidareutbildning. En synskadad kan ha svårare att skaffa sommarjobb under studietiden till exempel. Vi vet också att det är viktigt att träna den sociala förmågan, så vi kan ge stöd till att lära sig simma eller börja spela schack. Motivationen det ger att fungera i olika grupper och sammanhang kan göra det lättare att komma ut i arbetslivet. Vi har fått flera vittnesmål om hur den typen av aktiviteter verkligen kan påverka den enskilda individen.

Vad skulle du säga är den största utmaningen för att personer med synnedsättning ska ha en likvärdig chans på arbetsmarknaden som fullt seende?

Det är nog en kombination av många saker, och dessutom olika beroende på vem det är. Den digitala miljö som finns på nästan alla arbetsplatser kan vara en stor hjälp för synskadade, men ofta är allt från rekryteringsverktyg till interna system helt otillgängliga vilket gör det svårt eller omöjligt för synskadade att få och behålla ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Ibland är det så att personen saknar adekvat utbildning. Det är nästan ett krav att man fortsätter vidareutbilda sig numera, vilket kan vara svårare för en person som ser dåligt. Särskilt om synskadan förvärras ju äldre man blir. Bristande social kompetens som jag nämnde förut kan vara ett problem för vissa individer. I dag har vi även en stor andel synskadade med annat modersmål än svenska, där blir språkkunskaper och förmåga till kommunikation viktigt. Kombinationen kan göra det ännu svårare att få jobb.

Övriga nyheter
En tågstation. Foto

Tillgänglighet vid tågresor (engelsk text)

Den brittiska regeringen investerar i en serie innovativa utvecklingsprojekt med syfte att förbättra tillgängligheten för döva och hörselskadade passagerare vid tågresor.

En synskadad man som använder rösten för att göra sökningar via sin smartphone. Foto

Framtidens röstassistenter och AI (engelsk text)

Gränssnitt för röststyrning och röstassistenter blir allt vanligare. Röstgränssnittet ökar både bland hemanvändarna och inom flera slags yrkesbranscher, allt från sjukvård till bank.

Det sensoriska rummet vid Gatwicks flygplats. Foto

Gatwicks flygplats lugnar passagerare i ett sensoriskt rum (engelsk text)

Det nya sensoriska rummet ska erbjuda en lugn plats för personer med speciella behov och som behöver slappna av inför kommande flygning.




Detta mail skickas med IdRelay