Kan du inte läsa detta html-mail, klicka här

Funka


Uppdaterad nr 5 - 2019
 

Aktuellt från Funka
Utbildning hos Funka. Foto

Säsongens sista utbildningar

Ta chansen och uppdatera dig kring det senaste kring tillgänglighet före sommaren. Funkas populära utbildningar är öppna för alla och genomförs online så du kan delta oavsett var i landet du bor. I maj-juni erbjuder vi utbildning om Webbtillgänglighetsdirektivet och den svenska lagen, hur du skapar tillgängliga pdf-dokument, tillgänglighet för UX och designers och så har vi som alltid vår grundutbildning. Anmäl dig redan nu!

Jamie Knight och Lion föreläser på scen vid Funkas Tillgänglighetsdagar 2019. Foto

Tillgänglighetsdagarna 2019

Funkas Tillgänglighetsdagar är över för i år och vi har börjat planera för nästa år. Precis som vanligt kan du ta del av talarpresentationer, bilder, illustrationer och citat. Vi vill också rikta ett särskilt stort tack till alla deltagare, talare, partners, utställare och leverantörer!

Stadshuset vid Marienplatz i Munchen. Foto

Funka firar Global Accessibility Awareness Day i München

Den 16:e maj är det dags att fira den internationella dagen för ökad medvetenhet om tillgänglighet. I år gör vi det genom att föreläsa vid en konferens som organiseras av Atos. Årets teman är artificiell intelligens och tillgänglighet i arbetslivet.

En person som använder en laptop och en smartphone. Foto

Funka i panel i Bukarest

Den 8-9 maj anordnar nätverket för digital dialog i sydöstra Europa en konferens om digitalisering. Funkas Susanna Laurin deltar i en panel som handlar om webbtillgänglighet.

En person som använder en smartphone. Foto

Myndigheten för Digital Förvaltning väljer Funka

DIGG heter den myndighet som har fått i uppdrag att både ge stöd vid införandet och kontrollera efterlevnaden av Webbtillgänglighetsdirektivet i Sverige. Nu har myndigheten tecknat ramavtal med Funka och flera andra leverantörer.

En person som använder en chatbot i en smartphone. Foto

Tillgänglighet i chatbottar

Allt fler organisationer använder olika typer av chatbottar i sin kunddialog. Men funkar de för alla? Det ska Funka ta reda på i ett projekt tillsammans med norska skatteverket och branschorganisationen IAAP. Vill du vara med?

En förkyld person använder en smartphone. Foto

Norska eHelse väljer Funka

Hälsoinformation är viktigt för alla. Därför har den norska myndigheten eHelse, liknande 1177, valt att teckna ramavtal med Funka för att säkerställa en hög nivå av tillgänglighet i sina många populära digitala tjänster.

En domarklubba och EU-flaggan. Foto

Tillgänglighetsarbetet går framåt, tro det eller ej

Ibland är det svårt att få syn på att saker förändras när du är mitt uppe i det. Det är kanske dags att ta ett steg tillbaka och fundera på allt som hänt inom vårt område. Utvecklingen är ganska imponerande, skriver Funkas Forsknings- och innovationschef Susanna Laurin.

Tre frågor

Tre frågor till Stig Andersson, expert på läromedel för elever med varierande funktionsförmåga, tidigare på SPSM, nu fristående konsult

Hur ser du på digitaliseringen av skolan?

Digitaliseringen av skolan är något som pågått i mer än 35 år. Under den tiden har många initiativ tagits av staten, kommuner och kommersiella krafter för att få en undervisning som är anpassad till samhällsutvecklingen. Ambitionen har säkert varit god och många lyckade framsteg har gjorts, men ibland har det naturligtvis gått sämre.

Bland de initiativ som tagits de senaste åren kan dels nämnas den nationella handlingsplanen för digitalisering av skolväsendet som tagits fram i samarbete mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Skolverket. Dessutom har förändring i skolans läroplaner gjorts där vikten av digital kompetens och användning av digitala verktyg lyfts fram. På den kommersiella sidan har mycket gjorts under åren, allt ifrån tekniska lösningar och administrativa verktyg till utveckling av digitala läromedel av olika typ.

Att utvecklingen kommer att gå vidare är givet eftersom digitaliseringen i samhället ökar. De utmaningar man möter har i viss mån varit likartade under åren. Det kan vara att skolans personal presenterar tekniska lösningar som inte möter upp de pedagogiska behov man har. Det kan också vara att kompetensutvecklingen hos personal ibland ligger efter de möjligheter som finns. En del i det senare är att det kan svårt att hitta bland de verktyg och läromedel som finns på marknaden och om man hittar kan det ibland vara andra krafter som styr vad som faktiskt köps in.

Samtidigt klargörs det i Skollagen att elever och studerande ska ha tillgång till de böcker och lärverktyg som behövs. Det betyder också att böcker och lärverktyg som används ska uppfylla de tillgänglighetskrav som eleven behöver. Begreppet lärverktyg inbegriper läromedel.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att utvecklingen under de senaste decennierna haft många positiva inslag som med säkerhet har varit till nytta för både elever och samhälle. Samtidigt finns mycket att göra för att få ännu större positiva effekter.

Vad tror du krävs för att lärmiljön ska bli mer tillgänglig?

Det är en omfattande fråga där flera delar ingår och om det kan man bland annat läsa på Specialpedagogiska skolmyndighens (SPSM) webbplats. Där finns också rekommendationer kring den del som gäller utformning av tillgängliga digitala läromedel och också en del om att hitta läromedel som är tillgängliga i en tjänst som heter Hitta Läromedel. Mina erfarenheter kommer mycket från det arbete jag gjort kring sådana frågor när jag var anställd på SPSM, men också från både utformning av tillgängliga läromedel och direkt arbete som lärare med digitala verktyg.

Ett sätt att definiera tillgänglighet hos ett läromedel är att det är en egenskap som gör att en person med funktionsnedsättning kan ta till sig läromedlets innehåll på lika villkor. Ett läromedel kan vara tillgängligt genom sin grunddesign eller genom att det har anpassats. Det kan finnas olika nivåer av tillgänglighet. Ett läromedel som är tillgängligt för en person behöver inte vara tillgängligt för en annan. Tillgängligheten utgår ifrån individens behov.

För att uppnå största möjliga tillgänglighet vid utformningen av ett tillgängligt digitalt läromedel finns flera saker att beakta. En sak är att följa den standard som finns, en annan att följa de lagar och riktlinjer som finns. Viktigt är givetvis också att utgå från individens behov.

Lagar och föreskrifter bygger ofta på den standard som finns. Ett exempel är Webbtillgänglighetsdirektivet. Det är ett av skälen till att följa standard förutom det givna att produkten ska fungera väl i olika miljöer och med olika samverkande verktyg. Den mätbara kriterier som idag finns kring digitala produkter är idag inte heltäckande för alla behov och utveckling behövs inte minst inom området kognition.

Fördelen med lagar är att de omfattar produkter generellt och en framgångsfaktor när det gäller att uppnå tillgänglighet är att det som används generellt och är tillgängligt också kommer till faktiskt användning för de elever som är beroende av att produkterna är tillgängliga. Speciallösningar kan ibland bli bortvalda av eleven. Samtidigt är de givetvis ibland nödvändiga.

Det finns ett gott exempel på när något gått från speciallösning till generell och också ökad användning av elever med ett specifikt behov. Exemplet är inlästa böcker som förut krävde speciella utrustningar och program men nu kan nås via generella gränssnitt som dator, plattor eller mobiler. De används dessutom av många; från de som måste till de som bara tycker det är bra. Det är något att tänka på för de som lägger förslag om mobilförbud i skolan. Det kan missgynna vissa elevgrupper med speciella behov.

Finns det något Sverige skulle kunna lära sig av andra länder?

Det gäller att vara observant på vad som sker i andra länder. Ett exempel är Webbtillgänglighetsdirektivet. Lagen gäller ännu inte privat sektor eller läromedel i Sverige. I Norge däremot, har man varit djärvare och kräver även att läromedel ska ingå.

Erfarenheter från vad som händer där kan vi dra nytta av i Sverige.

Något som läromedelsutvecklare redan nu skulle kunna gå vidare med är en tillgänglighetsdeklaration av de läromedel de utvecklar. Detta skulle vara till nytta för användare och inköpare som då vet vad dom får. Dessutom är förlagen förberedda när lagen kommer om så nu sker.

Övriga nyheter
Färgglada skjortor på klädhängare. Foto

Projekt ska utöka dövblinda personers orienteringsförmåga och rumsuppfattning (engelsk text)

Projektet Suitceyes ska utveckla teknik för att skapa tyg eller plagg med sensorteknik som gör det möjligt för dövblinda att känna av omgivningen och ge feedback med användbar information till personerna genom smarta haptiska gränssnitt.

En 3D-utskriven rullstol. Foto

Ny skräddarsydd rullstol kan skrivas ut via 3D-skrivare (engelsk text)

3D-skrivaren kan producera en skräddarsydd och lätt rullstol direkt hos användaren. Kostnaden för produktion och frakt blir lägre liksom materialåtgång. Dessutom blir hjälpmedelsförsörjningen enkel för användaren.

Chieko Asakawa går i en korridor. Foto

AI-hjälpmedel för synskadade (engelsk text)

De senaste de tre årtiondena har Chieko Asakawa arbetat med att skapa teknik - nu jobbar hon med stort fokus på artificiell intelligens (AI) - för att förändra livet för synskadade.




Detta mail skickas med IdRelay