|
Om jag får ge tre råd så är det första att inte glömma av de egna medarbetarna. Intern kommunikation är minst lika viktig som den externa. Se till att de egna medarbetarna är uppdaterade med all information som är tillgänglig. Då känner de sig trygga och delaktiga. Drar krisen ut på tiden kommer de också att vara dina budbärare. För det andra, ha ett jämnt flöde av information. Även om det inte finns något nytt att berätta, berätta i alla fall det. Tala om när du bedömer att nästa information kommer eller när du kan besvara en viss fråga. Det bidrar till att skapa trygghet för din kommunikation. Till sist så tycker jag att man ska tänka till kring sina målgrupper. Det är vi bra på till vardags men det glöms ibland bort i kris. Vilka är dina målgrupper, hur når du dem bäst och vad har de för behov? Differentiera kommunikationen så att den blir så effektiv som möjligt i förhållande till målgruppen. Och hur är din relation till de olika målgrupperna? Litar de på dig? Har de varit i liknande situationer förut? Som vanligt gäller att ju mer detaljkunskap du har om de olika målgrupperna desto effektivare blir din kommunikation.
Jag måste absolut välja snabbhet. Att vara snabb ut med information är en av hörnpelarna i kriskommunikation. Är du snabb i början skapas utrymme för att sedan hjälpa dem som har särskilda behov.
Vi har ingen specialkanal i kris utan använder i stort sett samma kanaler som vanligt. Det vill säga att om man till exempel har svårt för att läsa eller har något annat behov så är man i första hand hänvisad till skatteupplysningen. Där får man möjlighet att prata med en person. Vi har väl inarbetade rutiner för att alltid hålla skatteupplysningen uppdaterad om allt som händer inom Skatteverket. Nu är de flesta av våra kriser som drabbar enskilda, som till exempel med Covid19, ganska långsamma skeenden. Då bedömer vi att det finns tid att ringa till skatteupplysningen eller att besöka ett servicekontor. |
